Desinformationskampanjer mot svensk socialtjänst

Fru talman! Marie-Louise Hänel Sandström har frågat socialministern om hon kan redogöra för vilka initiativ som ministern och regeringen har vidtagit med anledning av desinformationskampanjerna mot svensk socialtjänst samt vilka initiativ som ministern och regeringen avser att vidta för att säkerställa att korrekt information om svensk socialtjänst når ut till allmänheten. Ludvig Aspling har i en interpellation på samma tema frågat vad socialministern avser att göra för att hantera situationen. Båda interpellationerna har överlämnats till mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har de senaste månaderna sett exempel på en omfattande ryktesspridning i olika sociala medier - både i Sverige och utomlands - där socialtjänsten påstås kidnappa, fängsla och sexuellt exploatera muslimska barn. En sådan här desinformationskampanj kan innebära att människor inte vågar vända sig till svenska myndigheter och att barn riskerar att inte få det skydd och stöd som de behöver. I ett större perspektiv innebär det här också ett angrepp på den svenska rättsstaten, på våra myndigheter och ytterst mot vår demokrati eftersom det undergräver människors förtroende för våra gemensamma institutioner. Det är en farlig utveckling.

Ansvariga myndigheter har den senaste tiden arbetat intensivt med att bemöta desinformationen med fokus på tillgänglig och rätt information och fakta. Det inbegriper kommunikation på olika språk om LVU och hur lagstiftningen fungerar. Socialstyrelsen har också kontakt med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och andra berörda aktörer för att säkerställa att socialtjänsten har de fakta och underlag som krävs för att kunna bemöta ryktesspridning och svara på eventuella frågor. Samtliga svenska ambassader har fått information och förslag till kommunikation för att, om det bedöms lämpligt i den specifika landkontexten, bemöta desinformationen. UD har även informerat härvarande ambassader om den pågående kampanjen. Även Svenska institutet har kommunicerat i sina kanaler.

Regeringen tog den 2 februari 2022 emot betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner, där utredningen bland annat föreslår att det ska införas nya brott för den som angriper vissa utövare av samhällsnyttiga funktioner. Genom de föreslagna bestämmelserna kommer personal, till exempel inom socialtjänsten, att få motsvarande förstärkta straffrättsliga skydd som till exempel poliser. Utredningens förslag har skickats på remiss.

Regeringen har länge påpekat problemen med förekomst och spridning av illegalt material på sociala plattformar. Våldsbejakande extremism, terrorism, hot och desinformation förekommer på dessa plattformar och når ut till miljontals människor varje dag. Regeringen har därför varit drivande i EU för att skärpa lagstiftningen för att hålla de sociala plattformarna fria från hat, hot och annat olagligt innehåll.

Regeringen följer givetvis denna utveckling noga.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Anders Ygeman för svaret på min interpellation.

Jag ställde just de frågor som nämndes: Kan ministern redogöra för vilka initiativ som ministern och regeringen har vidtagit med anledning av ovanstående uppgifter? Vilka initiativ avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att korrekt information om svensk socialtjänst når ut till allmänheten?

Jag har delvis fått svar, men tyvärr är problemen kvar och har inte minskat utan tvärtom ökat. Detta är oroande, och jag vet att mer måste göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som statsrådet säger är dessa desinformationskampanjer inget nytt. De har pågått länge, och det här har varit känt under många år inom socialtjänsten. De har dock fått större uppmärksamhet sedan de startade på Twitter i december 2012 och framför allt spridits på många plattformar för arabisktalande. Det har också hållits demonstrationer på många orter. Extremister fortsätter att sprida detta budskap i alla möjliga kanaler, och det sprids oerhört snabbt till väldigt många människor.

Fru talman! Jag är glad över att statsrådet tar problemet på allvar, för det är väldigt allvarligt och grasserar. Det riskerar att undergräva tilltron till samhället på många områden, inte bara inom socialtjänsten, även om den just nu är värst drabbad. Det här försvårar arbetet för våra socialsekreterare, som redan nu är ganska utsatta. Förstås riskerar även barn och vuxna att inte få den hjälp de behöver och har rätt till. Jag tror att många barn kan fara illa eftersom man är rädd för socialtjänsten och civilsamhället.

Det kan som sagt drabba flera områden i samhället såsom polis och sjukvård, till exempel när det gäller vaccinationer.

Statsrådet säger att många berörda myndigheter arbetar med dessa frågor. Hur många? Och vad görs och planeras förutom det som har nämnts tidigare? Uppenbarligen räcker inte det som sker. Hur följer man upp det man gör?

Dessa desinformationskampanjer har lett till en ökad hotbild inom socialtjänsten, så både polis och säkerhetstjänst är inkopplad. Jag vet att det finns flera fall där personalen behöver polisskydd. Så kan vi absolut inte ha det; det är oerhört allvarligt.

Det är mycket bra att betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner kommit, men det här måste påskyndas. Remissrunda pågår, men vi kan inte vänta på svaren. Någonting måste göras nu. Det är bra att socialsekreterare kan få stärkt straffrättsligt skydd, men något måste som sagt göras akut. Annars kommer vi inte att ha kvar några socialsekreterare, och oron kommer att spridas mer och tilltron till samhället minska ytterligare.

Hur arbetar ministern i detta akuta läge? Mycket görs, men det behöver göras mer.

Fru talman! Den kampanj som pågår mot svensk socialtjänst på nätet och i vissa utländska tv-kanaler är ett allvarligt och reellt hot mot den svenska rättsordningen. Men det är varken ett nytt fenomen eller i närheten av hela den problembild som den organiserade och politiskt motiverade islamismen i Sverige utgör.

Snarare handlar detta om toppen av ett isberg, ett isberg som denna regering med berått mod tillåtit växa, både på bredden och på djupet. Och med risk för att låta lite tjatig vill jag än en gång påminna kammaren om att ett av de partier som finns representerade i denna debatt såg detta komma, och det är inte Anders Ygemans parti.

Socialdemokratin tvingas nu skörda det de en gång sått. Den svenska integrationspolitiken bygger sedan ett par decennier på den så kallade valfrihetsprincipen, vilket innebär att det är helt valfritt för den som flyttar till Sverige i vilken utsträckning den vill anpassa sig till de normer och värderingar som gäller här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I lagförarbetena kommer detta till uttryck så här: "Integration är inte endast en fråga om och för invandrare. I ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald bör människor komplettera varandra och ömsesidigt bidra med sin kompetens och livserfarenhet."

Vidare: "Samhället bör (.) underlätta för individen att integrera gamla och nya livsmönster och livsstilar på det sätt hon själv önskar."

Och slutligen: "Majoritetssamhällets institutioner utvecklas med utgångspunkt i mångfalden i samhället."

Syftet med det socialdemokratiska samhällsbygget är alltså att alla möjliga värderingar ska vara välkomna utan begränsande princip.

Fru talman! Den här politiska inriktningen börjar nu nå sitt logiska slut: att personer som bär på värderingar som står i diametral motsats till de europeiska idealen - jämlikhet mellan könen, barns autonomi och rätten och friheten att välja religion, eller kanske ingen religion alls - kräver att svensk lag i den utsträckning den krockar med deras värderingar inte ska tillämpas på dem. De kräver ett parallellt rättssystem för en stor del av befolkningen, och de kräver i praktiken Sveriges upplösning som rättsstat. De handlar om tiotusentals, kanske hundratusentals personer.

Anders Ygeman försöker förminska detta till enbart en fråga om desinformation, men så enkelt är det inte. Det är nämligen Socialdemokraternas version av integration som gör desinformationskampanjen både möjlig och i vissa fall ganska enkel.

Min fråga till statsrådet är därför: Tror statsrådet att detta problem skulle ha varit i alla fall något mindre om Sverige hade efterfrågat en rimlig kulturell anpassning av personer som vill flytta hit och, framför allt, om vi för ett par år sedan hade börjat kräva att de som ansöker om permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap ska kunna tillgodogöra sig information på det svenska språket? Det är något vi i alla fall tycker är ganska grundläggande.

Just språkfrågan är väldigt intressant, för i de fall man ser detta som en ren fråga om desinformation är det givetvis så att om man redan från början kräver att personer ska förstå svenska torde detta problem bli lite mindre. Men så långt såg aldrig socialdemokratin, och vi har fortfarande inga skarpa förslag på detta område.

Jag tackar för ordet och väntar med spänning på Anders Ygemans svar.

Fru talman! Låt mig börja med att svara på Moderaternas fråga. De myndigheter som främst är involverade är Socialstyrelsen, Myndigheten för psykologiskt försvar, våra utlandsmyndigheter i respektive land, Svenska institutet och även säkerhetspolis och polis när det handlar om brottslig verksamhet. Det ger också svar på frågan vad man gör med de socialsekreterare som oavsett skäl blir utsatta för hot eller hot om våld i sin yrkesutövning.

Ludvig Aspling ställer en tudelad fråga. På första delen svarar jag nej, och på den andra svarar jag ja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror dock att det är ett stort missförstånd om man tror att desinformationskampanjer bara kan dra nytta av att människor inte talar språket. Vi ser enorma ryska desinformationskampanjer mot den ryska befolkningen, och att vara välutbildad i ryska är alltså inget vaccin mot felaktig information. Tyvärr är det fullt möjligt att föra desinformationskampanjer även på samma språk.

Som ett svar på Ludvig Asplings fråga ska jag ställa en motfråga.

Regeringen och en majoritet i riksdagen har drivit på för att skärpa arbetet inom EU mot desinformation så att de stora plattformsföretagen ska ta fram åtgärdsplaner mot desinformation, att hat och hot ska tas bort från nätet och att plattformsföretagen ska bli skyldiga att ta bort denna typ av desinformationsmaterial.

Sverigedemokraterna har som enda parti i Sveriges riksdag motsatt sig detta. I stället har de velat gå i den andra riktningen och lätta upp regelverket så att det ska bli enklare att sprida hat, hot och desinformation på nätet.

Mot bakgrund av Sverigedemokraternas intresse för just denna desinformationskampanj vill jag fråga Ludvig Aspling om ni har ändrat er och om ni nu tycker att det är rimligt att vi vidtar tuffare åtgärder mot hat, hot och desinformation, eller om ni fortfarande är det enda partiet i Sveriges riksdag som vill göra det enklare att hata, hota och sprida desinformationskampanjer på nätet.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Anders Ygeman för ytterligare svar. Men jag är inte riktigt nöjd ändå eftersom det tyvärr inte fungerar som vi har det nu. Vi måste alltså göra mer. Självklart ska vi påverka på ett sådant sätt att hot, hat och desinformation inte ska spridas på nätet. Men då måste vi också bli bättre på att upptäcka detta, bli bättre på att stoppa det och bli bättre på att berätta hur det egentligen är. Det är tyvärr där som vi har missat. Det kommer inte fram hur det egentligen fungerar i det svenska systemet.

Självklart vill vi inte att det ska komma någon desinformation när det gäller det preventiva arbetet. Men då måste vi också berätta att de lagar som finns i Sverige gäller för alla oavsett vilket land man kommer från. Svensk lag gäller alltså alla. Vi måste vara jättetydliga med det.

Vi måste också berätta hur hela beslutsprocessen går till när det fattas till exempel ett beslut om att omhänderta ett barn - att det är väldigt många som är inkopplade men också att ett beslut kan överklagas. Det är också viktigt att berätta att det kan bli fel från socialtjänsten, men förhoppningsvis blir det inte det. Men då finns det också möjlighet att överklaga. Men alla vet kanske inte att den möjligheten finns. Detta måste berättas på ett lättfattligt sätt och givetvis på olika språk.

Detta är någonting som man givetvis jobbar med tillsammans med SKR. Det är jättebra att regionerna är med. Men vi måste ha med stat, kommuner och regioner och måste utveckla arbetet mycket mer. Jag tycker att länsstyrelserna ska kopplas in mer. Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap behöver kopplas in. Detta är ett stort ärende, och det växer hela tiden om vi inte stoppar det. Vi har många inkopplade, men det räcker inte. Fler ska kopplas in. Och vi måste vara väldigt tydliga med att svensk lag gäller och att man kan överklaga enligt svensk lag. Det är ett skydd som är väldigt viktigt att känna till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad kan vi mer göra? Vi kan förstås se till att vi inte finansierar dem som driver en extrem verksamhet som är odemokratisk i Sverige. De ska inte ha ett bidrag från Sverige. Det ska inte finnas sådana odemokratiska samfund som med flit sprider desinformation. Det är tyvärr med vilje som denna desinformation sprids. Det måste vi också jobba mer med för att stoppa.

Det finns alltså mycket som statsrådet ska se till att vi ändå jobbar vidare med.

Fru talman! Roten till detta problem är egentligen inte vissa fall av omhändertaganden enligt LVU, även om det är politiskt bekvämt för Anders Ygeman och kompani att beskriva saken på det sättet.

Det som hänt är att socialtjänsten har hamnat i skottgluggen eftersom den har blivit en kontaktyta mellan å ena sidan detta muslimska civilsamhälle och å andra sidan resten av Sverige.

Roten till problemet är egentligen inte heller att ledare för detta muslimska civilsamhälle kan elda på hatet mot Sverige genom desinformation. Desinformation kan nämligen motverkas med riktig information. Och för den som är intresserad av att få reda på sanningen här är det inte jättesvårt att hitta fakta.

Problemet är att en stor del av hatet mot Sverige inte beror på desinformation utan på rena sanningar, fru talman. Det är detta som är problemets kärna.

Stiftelsen Doku har gjort ett förtjänstfullt arbete med att översätta vad som faktiskt sägs på nätet i flera av de nätforum som pekas ut som grunden till denna kampanj. Jag är själv medlem i en av dessa Facebookgrupper, och jag rekommenderar Anders Ygeman att bli det också. Det är både intressant och ganska skrämmande.

Jag ska läsa en sammanfattning som Doku har skrivit. Den lyder:

Vid sidan av avsky mot socialtjänst och andra myndigheter riktas udden också upprepat mot kvinnors frihet i Sverige och mot västvärldens värderingar.

Inlägg om att det västerländska samhället häller "intellektuell homosexualitet" - vad nu det kan vara - i kvinnans sinne och allmän avsky mot homosexuella återkommer.

Flera skribenter säger att den muslimska kvinnan lockats till att leva efter svenska och västerländska värderingar och därför hamnat i fördärv.

Att kvinnor i Sverige förväntas yrkesarbeta och kan försörja sig med sin egen lön för att leva ett friare liv ses som ett hot. En kvinna som inte längre lyder sin man tänker nu i stället på sig själv - vilket tydligen inte är positivt.

En person skriver om hur den svenska "barnlagen" och kvinnors frihet utgör en illvillig konfrontation mot religionen, seder och traditioner som muslimer är uppfostrade till och vill leva under i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Problemet är alltså inte uteslutande saker som inte är sanna. En stor del av problemet är saker som inte bara är sanna utan som också går rakt in i själen för vad som ska gälla här i Sverige.

Ser man detta ur ett etiskt perspektiv är ytterligare en fråga egentligen i vilken grad som man egentligen kan klandra dessa personer. De har ju blivit lovade av Anders Ygemans parti att de ska kunna fortsätta leva precis som de gjorde i sina hemländer även här i Sverige. Det står till och med i förarbetena till lagen, Anders Ygeman - att det ska finnas en mångfald av värderingar, att gamla och nya livsmönster ska kunna integreras som man själv önskar.

Är det inte, mot bakgrund av detta, dags att lämna tanken på en obegränsad mångfald av värderingar, gamla och nya livsmönster och så vidare och i stället kräva en rimlig kulturell anpassning av dem som vill leva i Sverige? Jag tycker inte att det är en dag för tidigt.

Anders Ygeman passade på att ställa två frågor. Bland annat frågade han huruvida vi står bakom problemet med desinformation som ska suddas på nätet därför att det är olagligt. Jag kan bara upplysa Anders Ygeman om att han inte ska ge sig in i debatter i frågor som han inte förstår. Desinformation är inte olaglig. Det är i dag inte ett yttrandefrihetsbrott att sprida desinformation. Det finns en rad yttrandefrihetsbrott i Sverige. Det handlar om uppmaning till terrorbrott, olaga hot, hets mot folkgrupp och så vidare. Desinformation är inte olaglig, så det går inte att sudda det.

Jag vill också upplysa Anders Ygeman om vad tryckfrihetsförordningen säger om detta. I Sverige stadgas det i grundlag att staten under inga som helst omständigheter får censurera material. Ansvar för skrift som kommer i tryck kan bara utkrävas efter att någonting har publicerats. Det är en grundval för den svenska tryckfrihetsförordningen, och den ska vi stå kvar vid.

Fru talman! Marie-Louise Hänel Sandström säger att mer behöver göras. Jag håller helt med. Det är sannolikt så att vi aldrig kommer att komma åt all desinformation, men vi behöver göra betydligt mer för att komma åt desinformationen. Om det finns föreningar som får anslag och som ägnar sig åt detta ska vi naturligtvis strypa anslagen till dem.

Ludvig Aspling läser upp saker från stiftelsen Doku. Jag håller med om att det inte är skildringar som jag ställer mig bakom. Men när de beskriver homosexualitet och det västerländska levnadssättet låter det förvånansvärt likt Orbáns eller Putins uttalanden som Sverigedemokraterna vanligtvis brukar omfamna och sprida vidare. Det finns till och med ledande sverigedemokrater som har utvandrat till Ungern för att slippa invandringen - hur de nu får ihop det.

Ludvig Aspling pratar om roten till problemet. En rot måste vara Sverigedemokraternas konstiga syn på att vi har för lite av hat och hot på sociala medier och att lagstiftningen behöver lättas upp. Dessa desinformationskampanjer kan fortsätta att drivas med hat och hot som en viktig beståndsdel.

Sverigedemokraterna som enda parti i Sveriges riksdag tycker att dessa desinformationskampanjer kan florera och att det inte ska vara en skyldighet att ta bort uppenbart olagligt material från nätet. Varför är Sverigedemokraterna det enda partiet i Sveriges riksdag som har denna åsikt? Kan det vara för att hat och hot är en del av den sverigedemokratiska politiska strategin?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för ytterligare svar. Precis som statsrådet säger finns det alltid mer att göra. Därför kommer vi alltid att fortsätta att jaga er. Det är ju regeringen som har det högsta ansvaret. Och detta är någonting som vi måste stoppa nu. Tyvärr ökar det just nu i samhället.

Det är svårt att anställa socialsekreterare. Jag kommer från Göteborg, och jag vet att det finns flera luckor för att många inte vill jobba som socialsekreterare på grund av att det finns så många hot. Och desinformationen gör tyvärr att det blir ytterligare hot, och de klarar inte av sitt arbete på rätt sätt. De behöver polisbeskydd för att kunna utföra sitt arbete.

Jag hoppas alltså att man fortsätter att jobba aktivt med detta. Jag kommer att fortsätta att jaga er i regeringen och säga att ni har högsta ansvaret, Anders Ygeman. Det är också viktigt med samverkan, och det är stat, region och kommun som måste jobba vidare med detta tillsammans.

Självklart ska det inte var tillåtet med hot, hat och desinformation på nätet. Det vi driver är förstås att det inte ska vara så här. Det viktiga är att få ut rätt information, och som jag har sagt tidigare måste vi meddela vilka möjligheter som finns och vilka rättigheter som gäller i Sverige - men också att den svenska lagen gäller för alla. Det finns inga särskilda lagar för olika människor, utan den svenska lagen gäller för alla.

Jag hoppas att statsrådet inte slår sig till ro efter att ha talat om att det finns mer att göra utan att han faktiskt gör mer.

Fru talman! En stor del av problemet här är att Anders Ygeman inte förstår skillnaden mellan å ena sidan hat och hot och å andra sidan desinformation. Jag tror inte att jag kan förklara detta tydligare än jag redan har gjort, så jag tror att vi får lämna den pucken till ett senare tillfälle.

Jag kan dock konstatera att Socialdemokraterna aldrig har lämnat någon proposition om att förbjuda desinformation och göra det till ett yttrandefrihetsbrott. Det är alltså lite märkligt att ställa frågan till vår sida när man själv aldrig har tagit det steget. Jag är inte säker på att det är lämpligt över huvud taget, av helt andra skäl.

En annan intressant fråga i detta är vad polisen gör åt de potentiella yttrandefrihetsbrott som florerar på nätet. Om man ska vara rättvis kan man konstatera att detta är personer som har fått sina barn omhändertagna och att det är fullt mänskligt att känslorna svallar över lite grann. Det tror jag att vi alla kan förstå. Men det är ingenting man tar hänsyn till i yttrandefrihetsbrottmål i vanliga fall.

Jag tänkte ta några exempel på saker jag har läst.

"De har ingen religion och inga känslor - må Gud hämnas på dem." Det skulle kunna vara hets mot folkgrupp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

"Grisarnas land." Det skulle kunna vara hets mot folkgrupp.

Någon skriver att folk kommer att bränna socialtjänstkontor i dag eller i morgon - "plan IS under konstruktion". Det är kanske inte helt klart, men det kan möjligtvis ses som uppmaning till terrorbrott.

"Om Gud vill kommer Sverige att attackeras och Gud kommer att hämnas på dem." Kanske en uppmaning till terrorbrott?

I en tråd om socialminister Lena Hallengren skriver någon - och jag är ledsen att jag måste ta upp detta i kammaren eftersom det är ganska brutalt - om att man ska be Gud kidnappa denna minister och sätta henne med en ungkarl. Stämpling till kidnappning, kanske? Jag tror att Anders Ygeman är tillräckligt mogen för att förstå vad den här personen säger. Det är extremt obehagligt.

Såvitt jag vet har alltså ingen person som deltar i den här kampanjen över huvud taget åtalats eller dömts för något yttrandefrihetsbrott. Det är väldigt märkligt med tanke på att det finns ett särskilt uppdrag till polisen att beivra just brott som begås på nätet. Man verkar vara helt ointresserad av detta. Hur kommer det sig?

Fru talman! Jag blev lite fundersam här på slutet, för det lät som att Ludvig Aspling tycker att polisen gör för lite mot hat och hot på nätet. Det är i så fall en insikt jag välkomnar.

Det är dock märkligt, för har ju redan konstaterat - och varit överens om - att Sverigedemokraterna är det enda parti som inte vill skärpa den europeiska lagstiftningen mot hat och hot på nätet. Moderaterna vill göra det, och Kristdemokraterna vill göra det. Till och med Vänsterpartiet vill skärpa den här lagstiftningen och göra det svårare, men inte Sverigedemokraterna. Detta hade kunnat vara ett bra tillfälle att förklara, Ludvig Aspling, varför ni i stället vill till och med underlätta för hat och hot att spridas på nätet genom att förändra europeisk lagstiftning.

Skulle det mot förmodan vara så att Sverigedemokraterna tänker om välkomnar jag det, men jag har inte sett något sådant omtänkande än. Precis som Moderaternas Marie-Louise Hänel Sandström och andra menar jag att för lite görs mot hat och hot på nätet. Och det gäller oavsett vem som sprider det, det vill säga oavsett om det är högerextremister, vänsterextremister eller islamister. Alla hot och allt hat är förkastligt, och alla olagliga former av sådant bör beivras. Det är synd att Sverigedemokraterna inte delar den uppfattningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.