Den kommande rymdstrategin

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Penilla Gunther har gett mig tre frågor om den kommande rymdstrategin: En fråga gäller om den kommer att ange tydliga prioriteringar för svensk rymdforskning, som exempelvis mätdata från atmosfären som en samhällsnytta och ett bidrag till klimatforskningen, som i sin tur utgör grund för nödvändiga politiska prioriteringar. En annan fråga handlar om huruvida regeringen kommer att specificera satsningar på en efterföljare till Odin genom stärkta anslag till rymdforskning. En tredje fråga berör prioriteringen av utvecklad forskning på rymdområdet och samverkan med industrin för att forskningen ska bli tillämpbar kommer att tydliggöras genom såväl anslagsnivåer som en tydlig anvisning till Rymdstyrelsen att prioritera nationella utvecklingsprojekt.

Först vill jag tacka Penilla Gunther för frågorna. Det gläder mig att det finns ett stort engagemang för rymdforskning och rymdverksamhet.

Regeringens rymdstrategi kommer att överlämnas till riksdagen omkring årsskiftet. Där kommer regeringen att ange en inriktning för den statligt finansierade rymdverksamheten, så att den bidrar till att svensk rymdforskning och rymdverksamhet kan utvecklas.

I regeringens forskningspolitiska proposition identifieras ett antal samhällsutmaningar där forskningen kommer att spela en avgörande roll. Klimat, digitalisering och hälsoutmaningen är de globala utmaningar som vi står inför. Klimat och digitalisering kopplar tydligt an till rymdverksamhet och rymdforskning.

Sverige har drivit egna nationella satellitprojekt sedan mitten av 1980talet. Nu pågår konstruktion av en ny satellit som planeras att sändas upp 2019. Även andra projekt diskuteras. Regeringens uppfattning är att det tillsammans med de satsningar som görs via det europeiska rymdorganet Esa även är viktigt att driva egna nationella projekt, gärna i samarbete med andra länder.

Regeringens forskningspolitiska proposition heter Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Jag och regeringen håller med Penilla Gunther om att universitet och högskolor ska samverka mer med sin omgivning. Därför är också samverkan en röd tråd i den forskningspolitiska propositionen. Detta gäller naturligtvis såväl inom rymdområdet som inom andra områden. Vi vet att stora utmaningar möts bäst med gemensamma krafter. Svensk rymdindustri har framgångsrika leverantörer av instrument, satelliter och bärraketdelar till Esa, och dessa leveranser är en förutsättning för forskning från rymden. Uppdragen från Esa bidrar till rymdindustrins teknikutveckling även inom andra områden och är därmed viktiga för deras konkurrenskraft. Vikten av rymdforskning och rymdverksamhet betonades i budgetpropositionen för 2018, där det föreslås ett ökat anslag till Rymdstyrelsen för 2018 och en beräknad ytterligare ökning för 2019. Medlen är avsedda att uppfylla de prioriteringar som kommer att göras i rymdstrategin.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret, där hon säger att klimatet är en av tre viktiga samhällsutmaningar där forskningen har en ledande roll. Sverige har kontinuerligt arbetat med detta genom uppsändningen av klimatsatelliten Odin - redan 2001 - och även dess efterföljare, som döptes till Steam. Om detta skrev jag redan 2012 i en motion till riksdagen om den forskningsproposition som var på gång då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det stod tidigt klart att Odin var en framgång, både vetenskapligt och beträffande innovationshöjden, och det är den fortfarande. Från början är satelliten konstruerad för endast två års mätningar. Med tanke på att den har hållit så länge, i snart 16 år, och levererat nyttiga mätdata, som till exempel har lärt oss om ozonskiktets återhämtning, processer i atmosfären som styr klimatets utveckling och så vidare, är det klart att det för mig och många andra som är intresserade av rymdforskning och klimatfrågor är en viktig fråga om man inte ska arbeta med att ersätta Odin. Jag har uppfattat att det på något sätt pågår ett arbete med att hitta någonting som ska ersätta Odin när det inte längre fungerar.

Nu uppges från svensk sida att vi ökar satsningarna på rymden, men jag kan inte se det som annat än att klimatforskningen inom svensk rymdverksamhet egentligen faktiskt nedprioriteras i stället. Vad ska vi ha i stället om man inte gör något nu och inte fortsätter det påbörjade arbetet?

Statsrådet nämner att anslaget till Rymdstyrelsen i budgeten ökar och att en ytterligare ökning beräknas till 2019. Men vad jag förstår har man beslutat att inte längre indexuppräkna anslagen till Rymdstyrelsen. Det gör att anslagshöjningen på sikt urholkas. Anslagsökningen blir därför inte riktigt så stor som statsrådet hävdar.

Forskningspropositionen från 2012 innebar 75 nya miljoner till Rymdstyrelsen, om jag minns rätt. Då blev det också direkt satsningar på klimatforskning i rymden.

Det har enligt Rymdstyrelsen själv en återhållande effekt att en stor del av rymdbudgeten till Esa betalas ut i euro; det ges ingen kompensation när det blir en sämre växlingskurs mot euron.

Mina frågor till statsrådet kvarstår dessvärre. Det gäller både arbetet med ersättaren till Odin, det vill säga uppföljning och utveckling, och anslagsstorleken. Det här viktiga arbetet med klimatforskning i rymden måste kunna fortsätta på ett bärkraftigt sätt.

Fru talman! Jag tackar Penilla Gunther för den här väldigt initierade diskussionen. Det är helt riktigt att vi har drivit de här nationella satellitprojekten under lång tid. De har varit väldigt viktiga för rymdforskningen och även klimatforskningen, som Penilla Gunther nämner. Nu är det nya projekt på gång. I framtiden kommer vi att vilja stödja också nationella projekt. De utvecklas bäst i samverkan, som kan ske med andra länder eller genom att de drivs av våra universitet och högskolor i samverkan med industrin. Fördelen med de här lite mindre projekten, som de nationella projekten oftast är, är att de inte bara vänder sig till de stora bolagen inom rymdindustrin; även små och medelstora företag har möjlighet att delta.

Det man nu har valt att utveckla är den satellit som kallas Mats efter en förkortning. Det är ett mindre system som utvecklas av universitet och högskolor. Detta är ett val som vår expertmyndighet Rymdstyrelsen har gjort. Jag tror att det är viktigt att de här enskilda projekten utvärderas av just expertmyndigheten och att vi inte fattar politiska beslut. Däremot kommer vi nog i den kommande rymdstrategin att peka på behovet av att både delta i de stora internationella projekten, inte minst de europeiska som Esa tillhandahåller, och ha egna, för det bygger kunnande och kapacitet och ger möjlighet för fler företag, även mindre och medelstora som sagt, att delta i det här teknikutvecklingsarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller anslagen är det rätt och riktigt att vi nu utökar budgeten genom forskningspropositionen. Totalt kommer det att vara nya anslag med 40 miljoner kronor från och med 2019. Målet är att detta framför allt ska stödja rymdforskning och utveckling av ny teknik som kan användas inte minst för klimatforskningen.

Jag vill dock säga att vi i vår budget och i forskningspropositionen också höjer basanslaget, det vill säga de pengar som går direkt till universitet och högskolor, med 1,3 miljarder. Även dem finns det ju möjlighet att använda för den här typen av forskningsprojekt, som riktar in sig mot klimatforskning eller rymdforskning. Beroende på hur framgångsrik man är finns det alltså betydligt mer pengar att tillgå för det här arbetet. Vi har också pengar avsatta för till exempel Vinnovas samverkansprogram, där man kommer att kunna använda rymdteknik inom digitaliseringen och för smarta städer och smarta transporter. Som sagt är rymdtekniken väsentlig för att klara de stora samhällsutmaningar vi har och utveckla samhället. Klimatforskningen är en del av det, digitaliseringen en annan.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Min fråga gäller fortsättningsvis hur man från regeringens sida kan säkra i den kommande rymdstrategin det som statsrådet beskriver som en skrivelse. För mig är det inte samma sak att ha en skrivelse. Det är på något sätt ett yttrande från regeringen. En strategi visar på en väg framåt: Vad har vi för process för att komma till ett visst mål? Jag är rädd för att skrivelsen på något sätt bara ska tala om: Ungefär så här har vi tänkt oss, men vi har ingen väg dit. Det bekymrar mig kraftigt.

Det är inte samma sak att säga att det är ett stort anslag till den akademiska världen rent allmänt. I så fall måste man från regeringens sida peka kanske inte med hela handen men halva i skrivelsen, eller förhoppningsvis med ett bättre ord strategin, för att veta att anslaget till en viss del går till rymdforskning och i det också den viktiga klimatforskningen. Annars kan de pengarna användas till väldigt mycket annat som också kan anses vara viktigt.

Detta är verkligen spetskompetens och spetsforskning som Sverige har många duktiga företag inom. Det är just samverkan mellan akademin och företagen som måste fortsätta att fungera. Vi vet, som jag nämnde i min interpellation till statsrådet, hur det är i mitt eget område. Där har vi GKN Aerospace i Trollhättan och ett antal rymdforskningsföretag i Göteborg. Det är ett helt kluster. Det finns till och med ett nätverk för detta liksom vi i riksdagen har ett rymdnätverk där vi försöker förkovra oss på olika sätt i dessa frågor.

Det är just detta att man ibland på något sätt måste visa den politiska viljan även i de skriftliga dokumenten så att man från näringens sida får veta det. Jag säger det eftersom jag är näringspolitiker i första hand. Man måste kunna visa att det är lönsamt att fortsätta att bedriva spetsforskningen och utvecklingen även för företagen. Det är annars en ganska dyr verksamhet som man lätt skulle kunna flytta någon annanstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag jobbar mycket med life science. Ofta jämställer man rymdforskning och life science, vilka ibland också hör ihop. Det tar ungefär lika lång tid i utveckling att utveckla en sak till rymden som ett nytt läkemedel eller något annat. Här kostar det pengar. För life science har man en väldigt tydlig strategi, en nationell samordnare och så vidare. Men för rymden krymper man ned från en strategi till just en skrivelse.

Jag måste ändå få vara fortsatt nyfiken och undra hur man har tänkt att anslagen ska gå till en fortsatt forskning för klimatet.

Fru talman! Tack igen, Penilla Gunther, för de uppföljande frågorna!

Som jag ser det har vi lagt en gedigen grund genom forsknings- och innovationspropositionen. Den anger just både inriktningen och att samverkan behöver öka på alla områden mellan våra universitet och högskolor och det omgivande samhället. Det gäller inte minst näringslivet. Där anger vi också de globala och även nationella samhällsutmaningar som vi ser.

Det finns tydligt angivet hur vi ser att rymdforskningen kommer att vara en viktig beståndsdel i detta. Därutöver har vi budgetpropositionen, som ger anslagshöjningarna som lagts fram i plan de kommande fyra åren. Där gör vi en satsning på Rymdstyrelsen för att möta det som fanns i den utredning som lades fram för cirka två år sedan om behovet av att stärka vår expertmyndighet.

Samtidigt ska sägas att vi har gjort ett antal parallella utredningar. Vi har bland annat tittat på Esranges framtid och möjligheterna att kunna sända upp små satelliter i omloppsbana där. Vi har nu gått vidare med att ge ett uppdrag till Rymdstyrelsen och Rymdbolaget om framtagandet av en affärsplan för det för att se om själva driften av en sådan verksamhet kan bära sig på kommersiell basis.

Jag ser därför inte att vi behöver ytterligare en proposition för detta. Det här utgör själva fundamentet för en skrivelse som kommer att vara en rymdstrategi som väldigt tydligt anger den inriktning som vi har för rymdverksamheten framöver.

Jag ser att detta alltmer är en del av den dagliga infrastruktur som vi behöver. Det är inte bara kopplat till forskningen utan också i allra högsta grad kopplat till hur vi förbättrar våra samhällen här hemma på jorden.

Det är det som jag har försökt uttala flera gånger. Vi behöver fundera på rymdtekniken och inte bara på att vara duktiga på de så kallade uppströmstjänsterna, det vill säga bärraketer, instrument och satellitbyggnader. Vi behöver också bli bättre på att använda de data vi får ned från rymden.

Jag nämnde digitaliseringen som en del i det. Det är klart att de stora navigationsprogrammen är en del i det. Men vi har också jordobservationsmöjligheter som kan användas för både samhällsnytta och kanske också för affärsnytta.

Vi måste fortsätta att bygga på den väldigt starka rymdindustri vi har i landet med den teknikutveckling som finns där som ger innovationseffekter till många större branscher än bara rymdbranschen och rymdsektorn.

Vi behöver vid sidan av detta ha en strategi framåt för hur vi kan använda de data vi får från rymden till att både anta samhällsutmaningar och också skapa innovation och nya tjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack återigen för svaret, statsrådet!

Jag är övertygad om att ju starkare nationellt vi är på att ha de goda samarbetena mellan akademi och företag som forskar och utvecklar på detta fantastiskt spännande område tillsammans, desto mer kommer vi att få större förtroende och önskan från andra länder att samarbeta med oss.

Det handlar om att vi inte bara ska vara leverantörer till Esas olika projekt utan också kunna visa att vi själva har en sådan styrka i det vi kommer fram till att vi blir spännande som samarbetspartner på något sätt. Då krävs det att det finns förutsättningar och ekonomi för att kunna utveckla och förädla produkter och tjänster på det här området.

Jag är övertygad om, precis som statsrådet sa, att det gäller att kunna utveckla förmågan att kunna använda det vi kommer fram till. Forskningsresultaten måste på något sätt bli mer tillgängliga i det vardagliga.

Det är kanske någonting jag kan få lägga till på önskelistan till statsrådet när det gäller strategin. Jag är övertygad om att det verkligen är framtidens forskning som vi behöver utveckla ytterligare och stärka Sverige genom.

Vi har många teknikintresserade och många kunniga i Sverige. De behöver ha en tydlig signal från regeringen i den här frågan.

Fru talman! Tack igen för en bra och initierad diskussion och debatt! Jag tror att vi på många sätt är överens, och det är min absoluta viljeinriktning att vi ska ge en tydlig signal. Jag tror att det, precis som Penilla Gunther säger, behövs samverkan och samarbete mellan forskare och industri men också tillsammans med våra myndigheter. Det behövs för att man ska kunna utveckla de tjänster som vi kan se är viktiga för att vi ska kunna ta oss an detta och få ett effektivare jordbruk eller skogsbruk. Det gäller också hur vi ska bekämpa klimatförändringar och framför allt följa dem. Även när det gäller olika typer av naturkatastrofer skulle det vara värdefullt att kunna använda rymddata mycket mer.

Jag tror att det finns en enorm potential för ett land som Sverige, som har en så stark grund att stå på. Vi har en stark rymdindustri, vi har fantastisk forskning inom området och vi har en innovationsförmåga. Vi är näst bäst i världen när det gäller det. Det handlar nu bara om att få en tydlig viljeinriktning för att dessa krafter ska kunna samarbeta. Det är min absoluta ambition att vi ska kunna ge det.

Detta bäddar också för gott internationellt samarbete och gott internationellt rykte. Där finns en stor potential om vi skulle kunna möjliggöra en utveckling av Esrange så att man också kan skjuta upp mindre satelliter i omloppsbana. Då skulle Sverige bli ett av ett tiotal länder i världen som har denna förmåga och först på den europeiska kontinenten att ha denna möjlighet. Det är klart att det skulle skicka en tydlig signal om att Sverige tänker fortsätta att vara en ledande rymdnation.

Överläggningen var härmed avslutad.