Den ekonomiska teorin bakom regeringens budgetproposition för 2025

Svar på interpellationer

Herr talman! Patrik Björck har frågat mig vilka ekonomiska effekter som jag förväntar mig av att man i det läge där Sverige befinner sig lånar till skattesänkningar som främst kommer höginkomsttagare och kapitalägare till del. Han har också frågat vilka ekonomiska teorier jag och regeringen lutar oss mot för vår ekonomiska politik.

Regeringen skiftar med budgetpropositionen för 2025 fokus från inflationsbekämpning till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare. Tillväxten i Sverige har stagnerat, och svensk ekonomi är i en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet som följd. Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar därför reformer inom framför allt tre områden.

För det första handlar det om att stärka hushållens köpkraft. Även om inflationen nu är bekämpad har många hushåll det fortfarande tufft. Löntagare har exempelvis sett tio års löneökningar utraderas till följd av den tidigare höga inflationen. Därför sänker vi i budgetpropositionen skatten på arbete, sparande och pension, samtidigt som vi förlänger tilläggsbidraget i bostadsbidraget.

Detta är viktiga tillskott till Sveriges alla löntagare. Exempelvis får en familj med en polis och en sjuksköterska omkring 9 000 kronor i sänkt skatt 2025 jämfört med 2024, till följd av det förstärkta jobbskatteavdraget och indexeringar.

För det andra handlar det om att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete och färre fastnar i utanförskap. Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till arbete. Därför jobbar regeringen med en bidragsreform och förstärker jobbskatteavdraget. Men vi satsar också på utbildning, bland annat genom att förstärka stödet till dem som står långt från arbetsmarknaden och genom att öka antalet platser inom yrkesinriktad vuxenutbildning.

För det tredje handlar det om reformer som ökar Sveriges tillväxt. Sverige har liksom många andra länder brottats med låg tillväxt under de senaste åren. Detta tar regeringen på stort allvar. Det är endast en högre tillväxt som kan bära framtidens välfärd. Med högre tillväxt ökar skatteintäkterna, som kan användas för att finansiera exempelvis skola, vård och omsorg.

Regeringen gör därför historiskt stora satsningar på infrastruktur, den största satsningen på forskning någonsin och skatteförändringar som gör det enklare att driva företag. Regeringen föreslår också att de högsta marginalskatterna sänks för att öka drivkrafterna att utbilda sig till ett högkvalificerat yrke och anstränga sig extra på jobbet. De sänkta marginalskatterna väntas få en så pass stor positiv effekt på ekonomin att reformen på sikt är självfinansierad.

Sammantaget är detta viktiga reformer för att öka hushållens köpkraft, stärka drivkrafterna till arbete och öka Sveriges tillväxt framöver. Det är viktiga steg för att bygga Sverige rikare och tryggare.

Herr talman! Tack för svaret, finansministern! Det är som finansministern nämner i sitt svar: Tillväxten är rekordlåg, arbetslösheten är rekordhög, elpriserna är rekordhöga, sjukvårdskrisen skenar och gängvåldet eskalerar.

I detta läge lägger regeringen fram en budget som mest gynnar rika män. Man är mer bekymrad över de redan rika än över samhällsproblemen.

Ojämlikheten växer. De rika blir rikare, åtminstone på kort sikt, och de fattiga blir fattigare, tyvärr inte bara på kort sikt. Men de rikas glädje över Elisabeth Svantessons politik kommer, herr talman, så småningom att gå över i besvikelse när de drabbas av konsekvenserna av denna politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När konkurserna ökar och tillväxten sjunker kommer även Elisabeth Svantessons kärnväljare att drabbas. Då kommer även Elisabeth Svantessons kärnväljare att påminnas om att högerpolitik alltid leder till just konkurser, sjunkande tillväxt, ökande arbetslöshet och sämre välfärd. Detta är nämligen en politik som har prövats med samma resultat flera gånger i Sveriges moderna historia: på 90-talet med Carl Bildt, 15 år senare med Fredrik Reinfeldt och nu med Ulf Kristersson.

Inte en siffra är rätt, och inte en pil pekar åt rätt håll. Arbetslösheten går upp, sjukvårdskrisen tilltar, elpriserna går upp, ojämlikheten ökar, konkurserna och gängvåldet ökar. Den enda pil som pekar nedåt, herr talman, är den som visar tillväxten.

Finansministern borde vara bekymrad. Finansministern borde fråga sig vad som gått så fel nu när hon befinner sig i andra halvan av mandatperioden - när hennes politik uppenbarligen inte fungerar.

Finansministern borde, herr talman, lära av historien. Den politik hon för fungerar inte. De ekonomiska effekter finansministern förväntar sig kommer inte - de syns inte till. Tvärtom går allt åt fel håll. Varför är det då så här?

Jag ställde i interpellationen en fråga till finansministern om vilken ekonomisk teori som regeringen lutar sig mot. Jag fick inte något riktigt bra svar på detta, men jag kan själv svara.

Svaret är att den ekonomiska teori som regeringen bygger sin politik på är den så kallade hästskitsteorin. Den går ut på att om man ger hästen mer havre att äta får sparvarna mer att äta när den kommer ut i andra ändan. Att detta är ett ineffektivt sätt att mata sparvar förstår nog de flesta. Om man dessutom ger hästen så mycket havre att den inte orkar äta upp allt blir det verkligen inte bättre för sparvarna.

Elisabeth Svantesson kommer att få cirka 30 000 kronor om året i sänkt skatt när regeringens budget träder i kraft. Hon fick av Svenska Dagbladet frågan vad hon tänker göra för pengarna nu när hon behöver betala mindre skatt. Svaret från Elisabeth Svantesson är, herr talman: "Alltså, jag har inga som helst tankar på vad jag ska göra för pengarna."

Om man i stället, herr talman, hade frågat en barnfamilj med normala inkomster hade svaret kommit snabbt: nya vinterkläder, roligare jul - det hade funnits många hål att stoppa i. Det är därför, herr talman, ett höjt barnbidrag inte bara är mer rättvist än stora skattesänkningar för rika utan också bättre för ekonomin, för företagen och för tillväxten.

(Applåder)

Herr talman! Det sägs att egenintresset aldrig ljuger. I regeringens politik visar det sig tydligt vilka intressen man faktiskt företräder.

Vi ser ju regeringens ekonomiska politik, som man nu har fört under två år. Det är en politik byggd på en nyliberal ekonomisk teori, där principerna går före och vi ser tydliga exempel på hur den borgerliga fördelningspolitiken ser ut.

Denna teori, det så kallade hästskitsteoremet eller hästskitsteorin, som Patrik Björck pratade om, som handlar om att man ska mata en häst så mycket det bara går för att sparvarna sedan ska kunna picka i avföringen, har i verkligheten visat sig inte fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi talar om värden som ökad tillväxt eller högre sysselsättning ser vi ingenting av detta i den ekonomiska politik som den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna nu väljer att genomföra. Vår tillväxt är bland de lägsta i Europa. Vi har en arbetslöshet som nu är den högsta på tio år.

Man brukar säga: Regnar det på prästen stänker det på klockaren: Men så är det inte i verkligheten. Det visar sig i den förda ekonomiska politiken, och det visar sig genom historien när andra länder har valt att luta sig mot denna nyliberala ekonomiska teori.

Konsekvenserna av den förda ekonomiska politiken är att vanliga löntagare och välfärden får betala priset. Vi har en sjukvårdskris. Vi har pressade privatekonomier och privathushåll som man över huvud taget inte bryr sig om.

Omfördelningen, den borgerliga fördelningspolitiken, är dessutom dubbel. Samtidigt som man väljer att sänka skatten för dem med de högsta inkomsterna och de största tillgångarna är man inte beredd att satsa på välfärden eller att ge pressade hushåll bättre ekonomiska förutsättningar. Det innebär också att de verksamheter i kommuner och regioner som utför välfärdens kärna nu måste börja se om sitt hus och höja kommunal- och regionskatterna.

Som ett exempel kan jag ta Bergs kommun. Där får 0,7 procent av befolkningen del av den stora skattesänkning som den borgerliga regeringen har genomfört, men alla ska vara med och betala priset när man nu måste höja kommunal- och regionskatterna för att klara av det nödvändigaste i välfärden. Så ser nämligen verkligheten ut.

Det som nu genomförs och det systemskifte vi står inför bygger inte på någon verklighetsförankrad teori eller uppfattning om att stärka tillväxten, sänka arbetslösheten eller höja sysselsättningen, utan det bygger på den borgerliga principen att det faktiskt är bra att ge lite mer åt dem som redan har och i bästa fall kasta små smulor åt dem som har lite.

(Applåder)

Herr talman! Jag ska erkänna att jag är lite förvånad över Patrik Björcks ton i den här debatten. Patrik Björck och jag kom in i riksdagen samtidigt, hösten 2006. Sedan dess har jag när jag satt i riksdagen, både i opposition och i majoritet, och nu som finansminister varit med om att sänka skatten för vanliga människor, låg- och medelinkomsttagare. Vi har gjort det många gånger. Vi har sett att skattetrycket har varit högt, och skatten på arbete har varit särskilt hög. Det ska helt enkelt löna sig mer att arbeta.

Sänka skatten har vi gjort många gånger. Mig veterligen har Patrik Björck tryckt på den röda knappen i de allra flesta fall då vi sänkt skatten för alla löntagare.

Det finns några tillfällen under dessa 18 år då Patrik Björck har röstat ja till skattesänkningar. Jag känner till ett med bestämdhet, och kanske har han också vid något tillfälle röstat ja till en skattesänkning för vanliga löntagare. Men det som Patrik Björck röstade ja till var att ta bort värnskatten. Det var en skatt som innebar 5 procent extra på den statliga inkomstskatten. Jag tyckte att det var ett bra förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Patrik Björck har ett väldigt högt tonläge här och nu. År 2020, när detta skedde, hade vi pandemi och lågkonjunktur. Men trots detta valde man att göra denna skattesänkning.

Jag vill bara ha detta sagt. Jag tycker att det var ett bra beslut. Men det intressanta är att de många gånger när jag som moderat har sänkt skatten för att de som kämpar, ställer klockan och går till jobbet ska få behålla mer i sin plånbok har Socialdemokraterna röstat nej.

Herr talman! Vi är i ett tufft läge. Vi har lågkonjunktur. Vi har bekämpat inflationen. På tal om sådant som går åt rätt eller fel håll kan jag säga: Inflationen är bekämpad för den här gången. Vi ska alltid hålla koll på den.

Nu kan vi - och det gör vi - lägga fram en expansiv budget som börjar gälla om bara några dagar. Den gör att den som arbetar får mer i plånboken och att vi fortsätter att stötta dem som har det allra tuffast.

Att få igång ekonomin här och nu är otroligt viktigt. Men vi tänker också långsiktigt och tar flera viktiga beslut för att ekonomin ska växa. För om ekonomin inte växer framöver finns det inget som kan bära välfärdens finansiering eller de stora resurserna till försvaret. Då jobbar vi på bred front. Det handlar om infrastruktur, forskning och energisystem. Det handlar om skatter, både för att få igång ekonomin här och nu och för att sänka marginalskatten, som blivit så hög som 56 procent.

Jag tror att Socialdemokraterna en gång i tiden tyckte att det var rimligt att man fick behålla åtminstone hälften av de pengar man tjänat in. I dag verkar det som om Socialdemokraterna inte tycker att det är något problem att ha marginalskatter över 50 procent. Men jag förstår att man kan tycka olika om detta.

Detta är också ett viktigt steg för att öka produktiviteten. Det har OECD varit inne på. Det har Produktivitetskommissionen varit inne på. Men för mig handlar det också om moral. Det handlar om moral att vi inte ska behöva ha en högre skattenivå än 50 procent. Man ska inte behöva betala mer än 50 procent på den senast intjänade hundralappen eller tusenlappen.

Sammanfattningsvis: Den budget vi har lagt kommer att påverka efterfrågan. Stora delar av Europa har nu lågkonjunktur. Vi ska göra vad vi kan för att få igång hjulen. Vi ska också göra mer för att fortsätta stötta hushållen för att köpkraften ska öka, men samtidigt kan vi tänka långsiktigt. Det handlar om att göra det som är viktigt i dag för att tillväxten ska öka i morgon, om tio år och om 40 år.

Herr talman! Vi socialdemokrater föreslog i vår budgetmotion en rättvis skattesänkning för vanligt folk. Vill man titta på regeringens politik kan man läsa i regeringens budgetproposition för 2025 på sidan 42: "Åtgärderna har olika fördelningsprofil, men sammantaget påverkas hushållens ekonomi mest i inkomstgrupper med höga inkomster. Förslag och aviseringar som påverkar skatter och transfereringar bedöms öka den ekonomiska standarden i alla inkomstgrupper, men främst i inkomstgrupper med höga inkomster. Detta gäller främst förslagen om slopad avtrappning i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och i det förhöjda grundavdraget samt det förstärkta jobbskatteavdraget."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan fortsätta att läsa på sidan 43, under rubriken "Effekter på ekonomisk jämställdhet": "Förslag och aviseringar som påverkar skatter och transfereringar bedöms tillföra ekonomiska resurser till män i högre utsträckning än kvinnor. Det är främst förslagen om slopad avtrappning i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och i det förhöjda grundavdraget samt det förstärkta jobbskatteavdraget som bidrar till detta resultat."

Regeringen skriver själv precis det som jag säger: Det är en budget för rika män.

Men denna kritik kommer inte bara från mig som socialdemokrat. Den kommer också från Finanspolitiska rådet. Förra årets budget, alltså budgeten för 2024, kritiserades av Finanspolitiska rådet. Under rubriken "Den svenska arbetsmarknaden" på sidan 13 i Finanspolitiska rådets rapport skriver man: "Bristande matchning mellan arbetsgivares behov och arbetslösas kompetenser tycks vara en viktigare förklaring till arbetslösheten bland konkurrenssvaga grupper. Det gäller i synnerhet med avseende på utbildning, eftersom arbetssökande ofta saknar de specifika kompetenser som arbetsgivare efterfrågar."

I samma rapport från Finanspolitiska rådet skriver man under rubriken "Åtgärder för fler i arbete": "Vår bedömning är alltså att de ekonomiska incitamenten att arbeta är starka för de allra flesta. Vi är därför tveksamma till att jobbskatteavdrag som kommer alla till del får några betydande sysselsättningseffekter. Även om regeringens beräknade sysselsättningseffekter för jobbskatteavdraget i BP24 är små är de sannolikt en överskattning."

När det gäller årets budget gav Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten sin första analys av budgeten för 2025 vid ett seminarium arrangerat av SNS efter att budgetpropositionen hade presenterats. Han förklarade sin syn så här:

Regeringen kallar det en tillväxtbudget. Finanspolitiska rådet tvivlar dock på effekten av de skattesänkningar som föreslås i budgetpropositionen för nästa år. "Det är inte en särskild effektiv åtgärd om man vill skapa mer jobb", säger ordförande Lars Heikensten.

Så löd alltså Finanspolitiska rådets diss av budgeten. Regeringens skattesänkningar är inte effektiva.

Kritiken har till en del historisk grund. Vi har precis som jag sa i mitt första inlägg provat den här politiken under 1990-talet under Carl Bildt. Det fungerade inte. Det ledde till kaos i ekonomin och hög arbetslöshet. Vi har provat det under Fredrik Reinfeldts tid vid makten 15 år senare. Det ledde också till kaos i ekonomin och hög arbetslöshet.

Nu provar vi det under Ulf Kristerssons tid, och det leder än så länge, herr talman, just till samma resultat. Det är kanske inte så konstigt. Om en politik vid två tidigare tillfällen har lett till detta resultat kanske man inte ska bli förvånad om det, när man provar den en tredje gång, leder till hög arbetslöshet, sämre tillväxt och sämre välfärd. Det är liksom en självklarhet att den politiken leder dit.

Herr talman! Finansministern slår sig för bröstet för att inflationen nu inte är lika hög som den var tidigare. Det är gott och väl, men matpriserna har inte sjunkit. De bara stiger lite mindre. Om man då inte ser till att hjälpa vanligt folk blir det helt enkelt mindre mat på bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! När argumenten är lite svagare kan man naturligtvis fokusera på motståndarnas tonläge, men jag vill ändå tydliggöra att det handlar om intressekonflikter. I grunden bygger politik på det, för man företräder olika intressen.

Vi ser nu den ekonomiska politik som den borgerliga regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna genomför. De företräder intressen för de människor som har de höga inkomsterna och de stora tillgångarna. Till detta finns andra politiska alternativ. Vi vill fokusera på vanliga löntagare och på att hålla ihop samhället.

Vi kan konstatera, utan att på något sätt bli raljanta, att i den ekonomiska politik som den borgerliga regeringen företräder går principer före kunskap och erfarenhet.

Herr talman! När finansministern sedan försöker argumentera för sin sak genom att säga att det är en politik som fokuserar på de människor som kämpar och ställer klockan undrar man vad det egentligen innebär. Vilka är det som får ta del av den ekonomiska politik som regeringen genomför? Det är i huvudsak de som har de stora inkomsterna.

Man tar bort avtrappningen av jobbskatteavdraget. Det är de med inkomster över 65 000 som nu kan sätta oxfilé och ett glas med finare vin på bordet till fredagsmyset - förut kanske de käkade tacos.

Det är denna politik som den borgerliga regeringen företräder.

Vi raljerar inte. Vi konstaterar. Vi tycker att detta är fel. Vi tycker att det är omodernt. Vi tycker att det är orättvist.

Det finns ett alternativ till den politik som regeringen företräder. Den fokuserar på välfärden, på breda löntagargrupper och på att hjälpa och ge stöd till alla människor när det gäller att ta sig igenom den kris som Sverige för stunden upplever.

Herr talman! 4 000 kronor mer i månaden har en sjuksköterska fått av de skattesänkningar som vi har röstat fram i riksdagen sedan jag och Patrik Björck kom in i riksdagen som ledamöter - 4 000 kronor.

Mig veterligen har Patrik Björck och övriga socialdemokrater röstat nej till allt som vi har föreslagit vad gäller skattesänkningar för vanliga löntagare.

För mig är det helt uppenbart att strävsamhet, flit och entreprenörskap har tjänat Sverige väl och gjort Sverige rikt. Den resa som Sverige gjorde på hundra år - från att vara ett av de fattigaste länderna till att bli det rikaste - handlade bland annat om samarbete. Den handlade om slit, om strävsamhet, om att jobba tillsammans och om att människor kämpade.

Sedan kom det en politik där skatterna steg och steg och där Socialdemokraterna helt tappade bort sig, skulle jag vilja säga. Självklart ska vi ha skatter som finansierar allt det som vi behöver. Men svaret på vartenda problem, herr talman, kan inte vara höjda skatter. Det kommer inte att vara det här i Stockholm, där man nu höjer skatten för andra året i rad. Regionen har höjt den en gång. Ibland måste man också prioritera och göra det som är det allra viktigaste.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vad vill jag säga med detta? Socialdemokraterna säger här i dag att de står på vanligt folks sida. Jag tycker att man ska titta på beslut, på hur de är fattade och på vad vi har gjort. Då kan man bedöma vem som står på vanliga löntagares sida.

Jag delar helt den bild som både Niklas Karlsson och Patrik Björck ger - att många har det tufft nu eftersom priserna fortfarande är höga. Denna regering har bestämt sig för att stötta hushållen. Det är därför som vi har sänkt skatten detta år och nästa år för alla som jobbar och för dem som har pension och som har jobbat. Det är därför som vi flera gånger har sänkt drivmedelsskatten. Det är därför som vi har förändrat reduktionsplikten så att drivmedel, diesel, blev 4 kronor billigare i januari.

Vad jag vet har Socialdemokraterna sagt nej till allt detta. Det är det som är min poäng, herr talman. Man ska döma efter politiken. Jag kan lova att det inte är någon teori som styr mitt värv. Det skrattas här i bänken, men då känner man mig ganska dåligt. Jag tror att Patrik Björck känner mig lite bättre.

Det som styr mig handlar om att göra Sverige bättre. Jag tror att det även styr er. Vi har olika vägar till detta. Men jag vill uppmuntra den som sliter och jobbar. Jag ser också att vi ska stötta hushållen nu. Det gör vi på många sätt. Jag har nämnt några.

Dessutom tycker jag att man, när man har ansvar, måste förmå sig att tänka lite bortom detta år och denna mandatperiod. Man måste tänka framåt. Vad ska vi göra för att ekonomin ska växa? Vad ska vi göra för att ha de resurser vi behöver framöver? Då kan inte höjda skatter som hämmar produktivitet och tillväxt vara svaret. Det måste handla om prioriteringar men också om att se till att ekonomin växer. Vi gör detta på många olika sätt.

Slutligen, herr talman, ska jag bara ge en faktaupplysning till den som lyssnar. Vi har progressiv beskattning i Sverige. Den som tjänar mer betalar också en högre procentsats. Det finns två skillnader här. Låt oss säga att en tjänar 25 000 och att en annan tjänar 125 000. Skillnaden i skatt är då elva gånger även om skillnaden i lön är fem gånger.

Vi tycker att detta är rimligt i ett produktivitetshänseende. Om man inte tror på det kan man tycka att det är rimligt ur ett moraliskt perspektiv att den som jobbar ska få behålla minst hälften av allt den har tjänat in.

Herr talman! Elisabeth Svantesson beskrev hundra år av utveckling av Sverige. Nästan vartenda förslag röstade högern nej till - semester, pensioner etcetera. Det var inte högern som ledde Sverige ut ur fattigdom och underutveckling. Det var Socialdemokraterna som gjorde det - bara så att vi är överens.

Sedan gäller det detta med hur det går. Jag fick i dag i min hand en rapport från Makalösa Föräldrar, herr talman. Där står det: Vi går totalt på knäna och vänder på varje krona.

För att förstärka min argumentation i tidigare inlägg hänvisade jag till Finanspolitiska rådet, som inte gör en partipolitisk bedömning utan en bedömning av budgeten utifrån strikt ekonomiska termer. De underkänner regeringens politik.

I dag fick jag också veta att SCB meddelar att sysselsättningen minskar och att konjunkturen blir sämre. Det är statistikmyndigheten. Det är alltså inte något partipolitiskt hittepå, utan det är fakta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan prata om intressen, som Niklas Karlsson också gjorde. Högern bildades för att tillvarata rikas och mäktigas intressen. Socialdemokraterna bildades för att tillvarata vanligt folks intressen - vanligt folk, som inte automatiskt har tillgång till makt och pengar.

Det som är tråkigt för högern är att deras politik visserligen på kort sikt gynnar deras kärnväljare men att den på lång sikt leder till stagnation och till att den gemensamma kakan krymper.

Herr talman! Det som är roligt för oss socialdemokrater är att vår politik gynnar våra kärnväljare på både kort och lång sikt. Dessutom leder den till utveckling och till att den gemensamma kakan växer. Detta gynnar alla svenskar. Vanligt folk får det bättre. Företagen får kunder. Ekonomin växer. Så ser det ut. Detta är en lärdom vi har dragit av historien. Vår politik är bra för både hjärtat och hjärnan, och det är därför jag är socialdemokrat.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för en bra debatt.

Det är viktigt att diskutera skillnader i svensk politik. Vi kan säkert gå tillbaka väldigt många år - innan jag var med i Moderaterna - till Högerpartiets och Socialdemokraternas tid. Våra partier har förändrats. Min bild är ändå att Socialdemokraterna förut alltid stod på löntagarnas och arbetarnas sida. Nu driver man oftare frågan om högre bidrag än frågan om lägre skatt.

Herr talman! Jag tycker att vi ska ha ett starkt skyddssystem, ett skyddsnät som fungerar för den som behöver det. Jag ser också att det finns möjlighet att göra mer för att Sveriges tillväxt ska öka samtidigt som vi stöttar personer som behöver det.

En icke helt oväsentlig faktor just nu är dessvärre att det fuskas ganska mycket med våra gemensamma system. Den kriminella ekonomin tar också en del av den kakan.

Sammanfattningsvis: Sverige befinner sig, liksom många andra länder, i en lågkonjunktur. Vi är på väg ut ur den.

Vi ser att konsumtionen kommer att börja öka, och nästa år kommer räntesänkningar och skattesänkningar på flera områden att göra det lättare för hushållen. Men med detta sagt, herr talman, har många det väldigt tufft. Många har det tufft nu inför den här julen. Det är därför som det är bra att våra ersättningssystem, som vi är överens om, kompenserar för den höga inflationen. Det är därför som det är bra att vi är överens om att ha ett förhöjt bostadsbidrag. Det är också därför som vi har sett till att sänka olika skatter för att stärka dem som har det allra tuffast.

Det viktigaste nu är att få igång ekonomin, så att ännu fler kan komma i arbete och kan ha en egen lön att leva på.

Med detta vill jag önska Patrik Björck god jul - detta kanske är vår sista debatt för i år - och tacka för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.