Deltidspolitiker och a-kassa

Herr talman! Torbjörn Björlund sade att man lastar över problemen på andra. Min utgångspunkt är att när arbetsmarknaden går som tåget, arbetslösheten sjunker, sysselsättningen ökar och utanförskapet minskar har vi möjlighet att minska trycket på arbetsmarknadspolitiska åtgärder för dem som står allra närmast arbetsmarknaden. Det är då de har möjlighet att få ett reguljärt arbete. Då kan man också fokusera mer på dem som befinner sig längst ifrån. Det har varit min utgångspunkt. Därför är jag glad för denna miljard - nära på - som är budgeterad och som vi trots allt lägger på området under den här mandatperioden. Men jag kan lova Torbjörn Björlund att vi ska följa det här nogsamt. Om det skulle visa sig att det ser konstigt ut och att de här signalerna visar sig inte bara vara signaler på grund av olika förändringar i det som Samhall gör i sin egen organisation eller i sina marknadsbedömningar i övrigt så få man fundera lite grann på vad som ytterligare måste göras. Jag tänker mig också så småningom, när vi går in i jobb- och utvecklingsgarantin från den 2 juli, att vi i det tredje steget kommer att behöva jobba mer med skyddade anställningar av olika slag. Det kan vara lönebidrag, det kan vara anställningar genom Samhall och det kan vara andra åtgärder som behöver vidtas för att hjälpa dem som verkligen befinner sig långt borta. Men det får vi återkomma till.

Herr talman! Hans Stenberg har frågat mig om jag är beredd att ändra regelverket så att frånvaro för politiska uppdrag betraktas som a-kassegrundande. Låt mig till en början understryka vikten av ett ekonomiskt skydd vid arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen är en grundläggande och viktig del i det svenska välfärdssystemet. Behovet av ett ekonomiskt skydd vid arbetslöshet gäller alla på arbetsmarknaden. Jag vill även framhålla att jag delar Hans Stenbergs uppfattning om att de förtroendevalda tar på sig ett stort ansvar och att de är viktiga bärare av demokratin. För närvarande pågår inom Regeringskansliet en översyn av olika typer av förtroendeuppdrag och deras effekter för arbetslöshetsförsäkringen med anledning av ett tillkännagivande från riksdagen (rskr. 2004/05:181) med överlämnande av arbetsmarknadsutskottets betänkande om arbetslöshetsförsäkringen.

Herr talman! Vi kanske inte ska ta en ny stor a-kassedebatt, utan jag ska försöka hålla mig till interpellationens ämne. Låt mig först säga att jag naturligtvis delar Hans Stenbergs grunduppfattning när det gäller vikten av deltidspolitiker och deras fantastiska insats. Som gammal partisekreterare har jag mött en lång rad av dem. Jag håller med; detta är politikens hjältar som mot låg ersättning och med mycket tidsåtgång sliter i princip varje dag för att stå för sina åsikter. Det sker oftast i lite jobbiga former, för man får besvärliga frågeställningar att hantera och ett stort ansvar, inte minst på kommunal nivå. Där delar jag naturligtvis helt Hans Stenbergs uppfattning. Jag delar också uppfattningen när det handlar om rekryteringsproblemen. Det är någonting som man ser, om man tittar historiskt tillbaka, som ett stort bekymmer för demokratins hållfasthet över tiden. Det gäller inte bara att rekrytera medlemmar, utan aktiva medlemmar, och få ett generationsflöde i politiken som fungerar också över tiden. Från den utgångspunkten är den här diskussionen viktig. I grunden är det så att behovet av ett ekonomiskt skydd vid arbetslöshet gäller alla på arbetsmarknaden. Det är en åsikt jag står fast vid. Det pågår nu ett beredningsarbete. Vi har fått uppdrag från riksdagen att återkomma och titta på detta. Eftersom det är ett arbete som pågår kan jag tyvärr inte lämna tydligare besked än så här vid det här tillfället. Men jag hoppas ändå att Hans Stenberg kan känna att det med dessa ingångsvärden finns en betydande ambition att försöka åstadkomma ett vettigt, fungerande system. I dag bygger alltihop på ett meddelande från Ams från 1995 där man i princip gör en uppdelning mellan uppdrag av större och mindre omfattning. Förtroendeuppdrag av större omfattning betraktas som förvärvsarbete medan arbetslöshetskassorna bör kunna bortse från förtroendeuppdrag i mindre uppfattning både när det gäller arbetsvillkoret och om uppdraget har utförts under tid med arbetslöshet. Men vi bereder som sagt detta just för tillfället för att kunna göra en översyn och återkomma till kammaren med tydligare besked.

Herr talman! Det låter lite positivt i varje fall, och det känns ju bra. Verkligheten är att det i och för sig är gamla regler från Ams som styr det här. Men det som har gjort att situationen har accentuerats under senare tid är åtstramningarna i a-kasseregelverket över huvud taget. Det är hårdare kvalifikationsregler och ändrad ramtid. Man har även tagit bort en viktig hjälpregel som gör att varje arbetad timme nu är viktig. Därför blir det så orimligt när exempelvis politiskt arbete inte räknas. Även om grönreglerna är desamma har det blivit mycket större problem för dem som drabbas av det här sedan man ändrade regelverket. När jag läste interpellationssvaret gick jag tillbaka och tittade på det tillkännagivande som arbetsmarknadsministern hänvisade till. Då blev jag lite bekymrad, för det handlar om någonting annat än det som jag tog upp i min interpellation. Tillkännagivandet handlar om att den som har politiska uppdrag och blir arbetslös måste kunna delta till exempel i nämndsammanträden utan att det leder till att a-kasseersättningen dras in. Men det jag tog upp är någonting annat. Min interpellation handlar om att också politiska uppdrag ska vara a-kassegrundande. Det är olika delar. Därför hoppas jag verkligen att man i översynen tar in också de aspekterna. Även om det pågår ett beredningsarbete har jag svårt att förstå att inte arbetsmarknadsministern kan ställa upp på den egentligen fullkomligt självklara slutsatsen att också politiskt arbete i en kommun eller ett landsting ska vara a-kassegrundande. Det tycker jag borde vara självklart, och jag är förvånad över att ministern inte kan ställa upp på detta. En annan aspekt på det här var uppe i en interpellationsdebatt förra veckan, såg jag. Det handlar om att de nya a-kassereglerna drabbar också småbarnsföräldrar som är hemma för vård av sjukt barn. Signalen till småbarnsföräldrarna blir tydlig. Vi vill verkligen ha in fler småbarnsföräldrar i politiken. Det behövs fler sådana. De har en ännu stressigare situation än andra, och för dem blir situationen fullkomligt orimlig. Om de drabbas av arbetslöshet straffas de dubbelt ekonomiskt av samhället - dels för att de har varit hemma och tagit hand om sina barn när de är sjuka, dels för att de har gjort en viktig samhällsinsats genom att ta på sig politiska uppdrag. Tycker verkligen arbetsmarknadsministern att det här är rimligt? Varför kan inte arbetsmarknadsministern ställa upp på den självklara slutsatsen att politiska uppdrag också ska kvalificera för a-kassa?

Herr talman! Utan att föregripa Regeringskansliets beredning vill jag ändå säga att det är klart att jag delar Hans Stenbergs grunduppfattning att politiska uppdrag som utförs naturligtvis ska betraktas som en arbetsinsats. Jag tycker att avvägningarna mellan olika deltids- och heltidsuppdrag måste belysas i den här beredningen. Jag föreställer mig också att man tar båda de frågeställningar som Hans Stenberg utgick från i sin förra replik i beaktande när man ser över hur regelverket ska se ut. Jag vill nog inte gå längre än så för att inte föregripa arbetet. Jag vill också se konsekvenserna och var man hamnar någonstans i de här avvägningarna. Jag delar i grunden Hans Stenbergs uppfattning. Jag tycker att den också uttrycker vikten av att vi har många deltidspolitiker och att vi inte ska försvåra deras arbete.

Herr talman! Jag måste säga att den här regeringens politik är mycket konsekvent. Ni gynnar genomgående den som har det gott ställt och är frisk. Har man dessutom ett säkert jobb och friska barn är man en garanterad vinnare. Detta med hur de som har politiska uppdrag drabbas är bara ett ytterligare exempel på hur ogenomtänkt den borgerliga arbetsmarknadspolitiken är och hur fruktansvärt orättvist den slår. I går ringde jag till en av a-kassehandläggarna på mitt gamla fackförbund hemma i Sundsvall. Hon har jobbat med a-kassan i mer än 30 år. Hon var verkligen förtvivlad över hur orättvist människor drabbas av de nya reglerna. Hon gav mig flera exempel på personer som oförskyllt drabbas på ett fullkomligt orimligt sätt utan att de har någon möjlighet att påverka sin situation. Herr talman! Jag tycker att det är bra att arbetsmarknadsministern delar min grundsyn när det gäller dem som har politiska uppdrag, men jag måste ändå säga att jag är besviken över att han inte törs eller vill gå längre än han gör nu och klart och tydligt deklarera att politiska uppdrag ska kvalificera för a-kassa precis som annat viktigt arbete.

Herr talman! Nu avvek kanske Hans Stenberg lite grann från själva interpellationen. Låt mig därför besvara de senaste harangerna. Hans Stenbergs parti har haft makten de senaste tolv åren och lämnat efter sig ett fullständigt moras på arbetsmarknaden. Trots att vi har haft och är mitt uppe i en stark högkonjunktur lämnade ni efter er ett läge där var femte svensk i arbetsför ålder stod utanför arbetsmarknaden eller jobbade mindre än han eller hon skulle vilja. Det är naturligtvis jättebra att Hans Stenberg och jag står här och bryr oss om deltidspolitiker med uppdrag. Det ska vi fortsätta med. Vi ska titta på det på ungefär det sätt som jag har sagt. Men medan vi gör det ska vi också komma ihåg det gigantiska utanförskap som ni lämnade efter er och som vi jobbar med varje dag för att försöka sanera och ta hand om.

Herr talman! Jag måste säga att den här regeringens politik är mycket konsekvent. Ni gynnar genomgående den som har det gott ställt och är frisk. Har man dessutom ett säkert jobb och friska barn är man en garanterad vinnare. Detta med hur de som har politiska uppdrag drabbas är bara ett ytterligare exempel på hur ogenomtänkt den borgerliga arbetsmarknadspolitiken är och hur fruktansvärt orättvist den slår. I går ringde jag till en av a-kassehandläggarna på mitt gamla fackförbund hemma i Sundsvall. Hon har jobbat med a-kassan i mer än 30 år. Hon var verkligen förtvivlad över hur orättvist människor drabbas av de nya reglerna. Hon gav mig flera exempel på personer som oförskyllt drabbas på ett fullkomligt orimligt sätt utan att de har någon möjlighet att påverka sin situation. Herr talman! Jag tycker att det är bra att arbetsmarknadsministern delar min grundsyn när det gäller dem som har politiska uppdrag, men jag måste ändå säga att jag är besviken över att han inte törs eller vill gå längre än han gör nu och klart och tydligt deklarera att politiska uppdrag ska kvalificera för a-kassa precis som annat viktigt arbete.

Herr talman! Nu avvek kanske Hans Stenberg lite grann från själva interpellationen. Låt mig därför besvara de senaste harangerna. Hans Stenbergs parti har haft makten de senaste tolv åren och lämnat efter sig ett fullständigt moras på arbetsmarknaden. Trots att vi har haft och är mitt uppe i en stark högkonjunktur lämnade ni efter er ett läge där var femte svensk i arbetsför ålder stod utanför arbetsmarknaden eller jobbade mindre än han eller hon skulle vilja. Det är naturligtvis jättebra att Hans Stenberg och jag står här och bryr oss om deltidspolitiker med uppdrag. Det ska vi fortsätta med. Vi ska titta på det på ungefär det sätt som jag har sagt. Men medan vi gör det ska vi också komma ihåg det gigantiska utanförskap som ni lämnade efter er och som vi jobbar med varje dag för att försöka sanera och ta hand om.