CSN:s utbetalningsproblem

Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig hur jag agerar för att se till att fler utbetalningar inte blir försenade de kommande månaderna. Han har även frågat mig om jag och regeringen har gjort någon konsekvensanalys av finansieringen av myndighetens förvaltningsanslag och vad analysen i så fall har visat.

Centrala studiestödsnämnden, CSN, har till uppgift att administrera studiestöd och andra stöd till enskilda. Det är CSN som ansvarar för att betala ut studiestöd till de studerande.

Vid två tillfällen under de senaste månaderna har CSN inte kunnat betala ut studiemedel till vissa studerande i tid. Myndigheten gick snabbt ut med information till de drabbade i sina olika kanaler, och studiemedlen kunde betalas ut till samtliga berörda ett par dagar senare. Det är självklart beklagligt att det är just studerande som har drabbats av sådana förseningar.

Utbildningsdepartementet har haft tät kontakt med CSN med anledning av förseningarna och kommer även fortsatt att ha en nära dialog med myndigheten vad gäller myndighetens möjlighet att framöver fortsätta att betala ut studiestöd i tid.

CSN har även, enligt sitt regleringsbrev, i uppdrag att redogöra för hur myndigheten har förvaltat och utvecklat sitt arbete med informations- och cybersäkerhet, inbegripet den egna organisationens beredskap och möjlighet att hantera incidenter, samt för hur myndigheten planerar att möta framtida behov inom informations- och cybersäkerhetsområdet.

Frågor som rör myndighetens finansiering diskuteras löpande och hanteras i den sedvanliga budgetprocessen. Det är viktigt att poängtera att regeringen under mandatperioden har tillfört 160 miljoner kronor till myndigheten utöver de medel som initialt beräknades för omställningsstudiestödet.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Som ministern sa är bakgrunden till denna interpellation det allvarliga som inträffade vid två tillfällen, i november och i januari, då vissa studenter inte fick sina studiemedel utbetalda i tid.

För många är studiemedel från CSN inte bara ett komplement utan själva grunden för försörjningen och en förutsättning för att man ska kunna betala hyra, mat och kurslitteratur. När utbetalningar uteblir är det inte en administrativ detalj utan en privatekonomisk kris för en hel del människor. Då innebär förseningar – särskilt över en helg i januari, som är årets fattigaste månad – kanske att man behöver ta hjälp av vänner eller släktingar för att klara vardagen.

Ministern beskrev att myndigheten snabbt informerade och att pengarna betalades ut någon dag senare. Det är positivt, men frågan är ändå hur regeringen och ministern säkerställer att detta inte inträffar igen. Hur kan vi vara trygga med att myndigheten har de resurser och den robusthet som krävs för att långsiktigt klara av detta?

Vi socialdemokrater har i flertalet budgetar sedan regeringsskiftet prioriterat högre anslag till CSN:s verksamhet än regeringen. Det har vi gjort därför att vi både i budgetäskanden och i budgetprognoser har sett varningssignaler från myndigheten om att det finns problem och behov av förstärkningar för att man ska klara av både administrationen av omställningsstudiestödet, som har varit den stora diskussionen under mandatperioden, och den övriga verksamheten i myndigheten.

När det här inträffar måste man fråga sig om medlen har varit tillräckliga för att möta denna samlade belastning. Den frågan får delvis ses som retorisk – medlen har inte varit tillräckliga, herr talman.

Det har rapporterats om längre köer till myndigheten. Det har varit svårare för studenter att få tag i myndigheten, framför allt för studenter som inte studerat med omställningsstudiestöd.

Detta har varit prioriterat av regeringen, vilken har varit helt rätt. Det är ett nytt system som vi tillsammans har behövt jobba med för att det ska få den effekt som finns. Regeringen har dock inte lyssnat på oppositionen eller på studentorganisationer i den här frågan. Det har gjorts nyhetsinslag och nyhetsartiklar från studentstäder och om studenter runt om i landet. Studenter har fått det svårare än det borde vara och svårare än vad det ska behöva vara.

Det här tycker jag är synd, för jag tror att ministern och jag tycker lika här, nämligen att alla som söker studiemedel ska få besked om stöden i tid och också kunna räkna med att pengarna betalas ut. Det är avgörande för studiestödets legitimitet att tillförlitligheten är god. Annars är studiestödet varken rättvist eller tillförlitligt.

Frågan handlar trots allt om rättvisa och förtroende för staten och för oss som beslutsfattare, och därför anser jag att det behövs fler svar än dem ministern gav. Det behövs en tydlig plan, och det behöver berättas tydligare vilka åtgärder ministern har vidtagit för att se till att detta inte inträffar igen om någon vecka när medlen för februari ska betalas ut, eller under resten av årets månader. Därför frågar jag ministern: Hur har ministern agerat och kommer att agera för att utbetalningarna inte ska bli försenade kommande månader?

Herr talman! Frågorna rör en rad olika saker. När det gäller problemen med utbetalningarna har Utbildningsdepartementet givetvis haft en dialog med CSN, och myndigheten har meddelat att man arbetar för att detta inte ska hända igen. Det finns inget som tyder på att brist på resurser till CSN har lett till dessa problem. I november var det fel på en utbetalningsfil som skickades till banken, och nu i januari uppstod ett problem vid en automatisk körning på grund av ett felaktigt datum. Det hade alltså inget med resurser att göra.

När omställningsstudiestödet infördes utsattes CSN givetvis för en mycket större arbetsbörda än vad man hade tidigare. Niklas Sigvardsson pratar om förseningar, dröjsmål med mera. Detta har man successivt kommit till rätta med, och jag upplever att dessa problem inte är lika omfattande i dag. Myndigheten har jobbat väldigt hårt med att komma till rätta med detta.

Det är dock viktigt att säga att reformen från början var lite underfinansierad, och därför har den tillförts 160 miljoner. Detta har dock inget att göra med de problem som uppstod med utbetalningarna, för det är en annan problematik. Men det är givetvis viktigt att myndigheten får resurser så att man klarar sitt uppdrag, och min bedömning är att man verkligen gör det i dag.

Herr talman! Jag tackar ministern för fortsatta svar.

Låt mig ändå vara tydlig med att vi socialdemokrater inte riktigt delar synen att myndigheten CSN har de resurser som krävs och inte heller har haft det under senare år.

I ett flertal olika debatter, framför allt i interpellationsdebatter i kammaren med olika ministrar med ansvar för denna fråga, har vi tagit upp att CSN via regleringsbrev fått uppmaningen att prioritera om resurser från det övriga studiestödssystemet till omställningsstudiestödet. Därför hänger dessa frågor ändå på något sätt ihop. Jag förväntar mig inte att ministern själv kör lönefiler och utbetalningsfiler, men regeringen styr ju riket och har ansvar för att myndigheten har de resurser som krävs för att klara sitt uppdrag.

Därför hänger frågan ihop med den övriga debatt som förts under mandatperioden om huruvida myndigheten har de resurser som krävs för att klara sitt uppdrag, och här har vi lite olika syn. Vi socialdemokrater har prioriterat annorlunda och lyssnat mer på CSN när det gäller myndighetens budgetäskande och de offentliga dokument man har levererat till regeringen i den sedvanliga budgetprocessen.

Vi socialdemokrater känner fortsatt viss oro men är också intresserade av om ministern fortsätter arbetet med att se över hur det ser ut framåt, med tanke på utbetalningsproblemen i både november och januari och myndighetens oro för hur man ska klara uppdraget med omställningsstudiestödet framöver eftersom man inte fick de medel man äskat om för 2026 och inte heller får dem i den långsiktiga planen för budgetåren 2027 och 2028.

Dessa frågor hänger som sagt ihop. Myndigheten har under flera år upplevt sig vara underfinansierad och har ett stort tryck på sig eftersom omställningsstudiestödet är mer populärt och kanske mer svårnavigerat än vad vi i kammaren anade när vi fattade ett i princip enigt beslut om att genomföra denna reform. Regeringen behöver se till att myndigheten CSN har de resurser som krävs, och man behöver göra de konsekvensanalyser som behövs för att myndigheten ska klara sitt uppdrag.

Frågan om utbetalningarna sätter därför fingret på hur regeringen jobbar med konsekvensanalyser och hur regeringen och ministern jobbar för att följa upp och se till att myndigheten faktiskt har de resurser som krävs.

Det är inte acceptabelt att studenter på högskola, universitet och komvux ska känna oro över om utbetalningarna kommer i tid eller inte. Studiestödet är en väldigt viktig del av samhällskontraktet när det gäller studier: Studenter mottar pengar från staten i form av bidrag och lån, och staten ställer i sin tur krav på studieresultat och återbetalning.

Kärnan i min kritik är att regeringen inte i tillräcklig utsträckning har tagit höjd för att CSN behöver de resurser myndigheten har efterfrågat och att regeringen valt att inte lyssna på detta. Därför fortsätter jag att fråga ministern: Vilka ytterligare åtgärder kommer ministern att vidta? Hur ser konsekvensanalyserna ut inför budgetarbetet nästa år så att myndigheten får de resurser som krävs?

Herr talman! Jag har fullt förtroende för CSN och att man sköter sitt uppdrag utifrån regleringsbreven och inom den budget man har fått, och jag tycker att det är viktigt att poängtera att det inte finns något som tyder på att de problem man hade vid de två tillfällena berodde på bristande resurser.

Men precis som Niklas Sigvardsson säger blev reformen för omställningsstudiestödet mer kostsam, och därför har det också tillförts mer resurser.

Det handlar dock inte bara om detta utan också om exempelvis de regelförenklingar som myndigheten har jobbat hårt med att få på plats för att förenkla och snabba på processen.

Görs det en konsekvensanalys? Ja, inför varje budgetprocess görs detta regelmässigt för alla myndigheter i Sverige, och beroende på vilka uppdrag de har görs sedan en bedömning av hur mycket pengar myndigheterna ska få.

Herr talman! Denna debatt lyfter fram det oerhört viktiga i att studenter oavsett studieform ska kunna lita på att staten betalar ut pengar i tid. Oavsett om det är en direkt konsekvens av att regeringen har valt att inte ge CSN de resurser myndigheten har efterfrågat under denna mandatperiod att studenterna inte har fått utbetalningarna i tid är detta en av alla signaler från CSN och studiestödssystemet om försenade utbetalningar vid två tillfällen och att det har varit svårt för studenter att kontakta CSN eftersom myndigheten gjort omprioriteringar i verksamheten för att klara sitt uppdrag. När man lägger ihop alla dessa olika faktorer utgör ändå utbetalningarna en viss del av problematiken.

Jag anser att ministern och regeringen inte på ett tydligt sätt kan förklara för kammaren och väljarna hur det här ser ut, hur det ska klaras av i framtiden, varför CSN inte har fått utökade resurser och varför personella resurser har flyttats mellan avdelningar. Det har varit ett hårt tryck mellan studiestöden när det gäller hur det ska klaras av i framtiden.

Enligt mitt tycke har vi haft denna debatt alltför många gånger under den här mandatperioden, och regeringen har varit reaktiv snarare än proaktiv.

När den här frågan debatteras får vi alla tänka bort systemperspektivet och i stället tänka på de individer som drabbas, oavsett om det handlar om långa handläggningstider för att få svar på frågor eller om studenter som inte får sina pengar i tid, som Johannes, Theodor och Rosie. Därför tycker jag att dessa frågor är av yttersta vikt, så att fler inte ska behöva vänta på att få sina pengar utbetalda. Det handlar trots allt om förtroende och tillit till att staten klarar av att betala ut pengar i tid.

Herr talman! Jag delar helt Niklas Sigvardssons syn på myndighetens ansvar kontra enskilda studenter. Det är otroligt viktigt att studenter får sina lån och bidrag utbetalade i tid eftersom många studenter ofta har det ganska knapert redan från början. Detta tror jag att vi alla är eniga om, men i det här fallet har de problem som myndigheten haft vid två tillfällen inte berott på brist på resurser utan på tekniska faktorer.

Det klart att det är otroligt viktigt att myndigheten nu ser vad man kan göra för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att alla myndigheter i Sverige har en beredskap för till exempel cyberattacker och så vidare. Det har också CSN, liksom andra myndigheter.

Reformen med omställningsstudiestöd blev dyrare än vad partierna i riksdagen trodde när beslut fattades. För att kompensera för detta har myndigheten tillförts 160 miljoner kronor. Vi ser nu att de resurserna kombinerat med regelförenklingar har lett till betydligt kortare handläggningstider.

Jag följer självklart den här frågan för att problemen inte ska upprepas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.