Cementkrisen

Fru talman! Ola Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta snabbt för att skynda på och underlätta tillståndsprocesserna för kalkbrytningen i Slite alternativt förbereda Sverige för en ökad import av cement från utlandet.

Den 6 juli 2021 avvisade Mark- och miljööverdomstolen Cementa AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt kalkstenstäkt i Slite på Gotland. Anläggningen står för produktion av kalksten motsvarande cirka 70 procent av Sveriges behov för cementproduktion. Jag kan konstatera att Sverige inom en överskådlig framtid har behov av cement för bland annat bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur. Ett produktionsstopp av cement i Slite kan få stora samhällskonsekvenser.

Regeringskansliet har sedan beskedet i början av juli arbetat intensivt för att följa frågan och analysera de konsekvenser som bedöms kunna uppstå. Regeringen har löpande kontakt med Cementa och berörda branscher om hur situationen utvecklas.

Den 18 november 2021 lämnade regeringen Cementa AB tillstånd enligt miljöbalken att bedriva fortsatt täktverksamhet i Slite på Gotland under perioden fram till den 31 december 2022.

Två regeringsuppdrag lämnades i slutet av förra året. Det ena uppdraget omfattar att genomföra en fördjupad analys och kartläggning av efterfrågan på cement, tillgången till kalksten och cement samt de logistiska förutsättningarna för import. Det andra uppdraget om kartläggning av befintlig test- och provningsverksamhet har slutrapporterats av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Uppdragets slutsatser visar att det finns en risk att tillgången på test- och provningsverksamhet för cement och betong kommer att bli en flaskhals, även utan stopp vid Slitefabriken. Det beror bland annat på utveckling av miljöbetong som behöver testas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Miljöprövningsprocessen är en prioriterad fråga. Regeringen har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att miljötillståndsprocessen ska vara modern och effektiv, samtidigt som ett högt miljöskydd ska uppnås.

Sedan hösten 2020 arbetar en utredning med syfte att föreslå horisontella förändringar i miljöprövningen för att underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Utredningens betänkande ska överlämnas senast den 31 maj 2022.

För att möjliggöra en effektivare handläggning av mål och ärenden avsattes i budget för 2022 ytterligare medel till tillståndsmyndigheter. För att möjliggöra ett effektivare resursutnyttjande ändrades under 2021 också sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna.

Regeringen har i regleringsbrev avseende Naturvårdsverket och länsstyrelserna för 2022 uppdragit åt dem att i samråd med Domstolsverket genomföra en förstudie med syfte att se över förutsättningarna för att utveckla en myndighetsgemensam vägledning för miljötillståndsprövningen, detta i syfte att harmonisera tillämpningen av lagstiftningen och förmedla kunskap till såväl prövningsmyndigheter som verksamhetsutövare.

Länsstyrelserna har även fått i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken, vilket kan påskynda näringslivets klimatomställning. Regeringen har dessutom beslutat om uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljöbalken med syfte att på så sätt effektivisera processen.

Fru talman! Det pågår ett mycket intensivt arbete från regeringens sida gällande miljötillståndsprocesser. Vi fortsätter att följa utvecklingen för Sveriges cementförsörjning noga och utesluter inte ytterligare åtgärder.

Då Ola Johansson, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Magnus Ek i stället fick delta i debatten.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Den överhängande risken för cementbrist är verkligen allvarlig för Sverige. Min kollega Ola Johansson, som är förhindrad att delta i dagens debatt, har ställt den här interpellationen utifrån en oro för uteblivna och försenade infrastruktursatsningar inte minst i Västsverige, till exempel Västlänken. Som östgöte är jag lika oroad över eventuella förseningar i bygget av Ostlänken och andra mindre men ack så viktiga infrastrukturprojekt i vårt län när och om en cementbrist stoppar byggena.

Jag tror att alla förstår att det riskerar att få allvarliga följder för hela landet och för den svenska ekonomin om en nedläggning av eller produktionsstopp för Cementas anläggning i Slite skickar orosvågor ut över landet, ut i ekonomin, och i värsta fall resulterar i en allvarlig materialbrist på byggarbetsplatser och i infrastrukturprojekt.

Fru talman! Jag är inte bara orolig över de ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna som följer om vi får ett produktionsstopp i Slite. Jag är också oroad över effekterna för klimatet. Cementa är världsledande i produktion av utsläppssnål cement. Till 2030 har man föresatt sig att ha världens första klimatneutrala cementfabrik i Slite.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror inte att de flesta som lyssnar på den här interpellationsdebatten förstår vad detta innebär, men det är revolutionerande. Det är avgörande för att vi i Sverige ska nå våra klimatmål, men det är också avgörande för att en lång rad svenska företag ska kunna visa att man faktiskt klarar av att sänka sina utsläpp.

Om fabriken i Slite inte får tillstånd och inte kan fortsätta verksamheten utan måste lägga ned, ja, då ser det ut som om vi har kapat de svenska utsläppen. Då plockar vi bort dem här. Men i praktiken gör vi oss helt beroende av en mycket smutsigare cementtillverkning, inte minst i Kina, där man inte har samma höga miljö- och klimatkrav och för övrigt inte heller samma anställningsvillkor eller krav på social hållbarhet i produktionen. Dessutom ökar vi på ännu ett område vårt strategiska beroende av kinesiska produkter. Det är inte fel att vi handlar med världens länder, men vi ska inte sätta oss i ett strategiskt beroende av länder som Kina.

Det här är alltså dåligt inte bara för ekonomin; det är också dåligt för klimatet, och jag tror också att det har en negativ effekt på svensk säkerhet.

Nu har regeringen, i och med det tidsbegränsade tillstånd som man meddelat till slutet av 2022, gått in med vad jag skulle kalla för en tillståndsmässig motsvarighet till konstgjord andning. Statsrådet redovisade också en rad åtgärder för att göra tillståndsprocessen mer lätthanterlig för den som söker.

Det tror jag är vällovligt. Det är inget fel på de åtgärder som görs. Den stora frågan är om det räcker. Löser det här grundproblematiken och säkrar möjligheterna för ett förnyat miljötillstånd i Slite?

Det är ju inte så att vi kan stå här och lova att man får ett givet tillstånd. Men vi måste kunna se till att möjligheten att få miljötillståndet finns, och när jag summerar de åtgärder som statsrådet räknar upp skulle jag inte våga gå ut och lova väljarna att vi har säkrat möjligheten att få den typ av miljötillstånd som man behöver för att kunna fortsätta produktionen på längre sikt.

Menar Karl-Petter Thorwaldsson att regeringen har gjort det som krävs, eller tror han att vi står ännu närmare en fullskalig cementkris i slutet av året? Hur kan vi säkra att det här faktiskt löser sig? Vi gör det lättare att söka, men här har vi en grundproblematik som gör att man inte har kunnat medge miljötillstånd.

Jag vill inte stå här och skälla på juristerna i Mark- och miljööverdomstolen. De försöker att göra sitt jobb och följa de lagar och regler som vi har satt upp. Men vi ser ju att praxis har glidit åt fel håll.

Lagtolkningarna i domstol har blivit allt strängare och mindre flexibla. Det är inte möjligt att på samma sätt väga av olika nyttor, till exempel mellan miljö och klimat, miljö och svenska arbetstillfällen samt andra infrastrukturprojekt. Tror statsrådet att vi löser detta, eller står vi inför en ny cementkris i slutet av året?

Fru talman! Jag tackar Magnus Ek för ytterligare frågor.

Den bedömning som Regeringskansliet gör är att det här är en oerhört komplex materia. Den är svår att hantera. Det är bara att konstatera att utan det goda samarbetet mellan regeringskansli och riksdag under förra året hade inte den tillfälliga lösningen kommit på plats. Jag får uttrycka min tacksamhet för både regeringens och riksdagens arbete förra hösten för att detta kunde lösas. En enhällig riksdag har också satt fingret på att det här måste få en långsiktig lösning. Det var en viktig signal till industrin i sig och till det specifika fallet. Det måste bli en varaktig lösning för cementproduktion vid anläggningen för Cementa i Slite. 70 procent av svensk betong kommer därifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot kan regeringen inte gå in och bestämma hur en domstol ska pröva ett ärende, utan domstolarna ska följa den lag som Sveriges riksdag har antagit. Vår bedömning är att domstolen med det underlag som fanns fattade det beslut den kunde förra sommaren, och Cementa har nu startat ett intensivt arbete för att hitta en väg framåt.

Jag tror att jag har deltagit i ett tiotal möten om Cementas framtid under de månader jag har varit näringsminister, och det märks att alla förstår allvaret i situationen. Cementa har redovisat en strategi att dela upp sitt tillstånd till två tillfällen. Ett är mer kortvarigt på fyra år för att vara säker på att man klarar det långa tillståndet. Det hör ihop med det Magnus Ek tog upp i sitt inlägg, nämligen att börja skilja ut koldioxid vid cementproduktion och vara en av de första anläggningarna i världen som kan producera cement fossilfritt, vilket vore fantastiskt och en vägvisare för resten av världen.

När man har lyckats få igenom sitt kortare tillstånd på fyra år ska man undersöka möjligheterna för långa tillstånd, som en förutsättning för den mångmiljardinvestering Heidelberggruppen måste göra för att kunna avskilja koldioxid vid anläggningen i Slite. Regeringen har dessutom haft överläggningar med Norge om att i större utsträckning bygga infrastruktur tillsammans med Norge för att kunna trycka ned i tidigare naturgaskällor.

Det pågår ett intensivt arbete för hela systemet. Förra veckan fick Sverige två stöd från EU för att kunna gå vidare. En av dem handlar om koldioxidlagring vid vårt fjärrvärmeverk i Stockholm. Det ingår också i systemet med Cementa och situationen i Slite.

I dag löser man situationen dels genom att ha tagit upp tillräckligt med sten för att klara en period, dels genom Nordkalks fyndighet på Gotland och dels lite import från Estland. 5-15 procent av den betong som tillverkas i dag kommer från andra källor än den svåra i Slite. Där handlar det om grundvattnet på Gotland.

Efter inkörningsproblem - det var svårt att ta in annan kalk i anläggningen - går processen enligt bolaget allt bättre, och man kan trygga tillverkningen så länge man har tillstånd att fortsätta vid Nordkalk och närimporten.

Det svar jag kan ge i dag är följande: Nej, frågan är ännu inte löst, men jag tror att Cementa har tagit ett stort steg framåt i fråga om tillståndet under det år som har gått. Nu i dagarna förbereds det sista för att skicka in ansökan om det fyraåriga tillståndet, som skulle trygga cementtillverkningen och betongtillverkningen de kommande åren.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för det utvidgade svaret.

Jag betvivlar inte på något vis att statsrådet inser allvaret och att han arbetar för att hitta lösningar där politiken är en del. Vi kan inte lösa detta, och vi kan inte ägna oss åt alexanderhugg. Så funkar det inte i svensk politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men vi vet detta. Det är inte så det fungerar. Vår roll är att se att när satsningar och anläggningar som är viktiga för svensk ekonomi fastnar i domstolsprövningar bör vi på ett rappt och effektivt sätt kunna försöka förbereda för att göra vårt jobb, nämligen att också skruva i det här, att ändra i lagstiftningen. Det är ingen nyhet att den svenska miljöbalken och övrig lagstiftning inte är utformad för att hantera olika intressekonflikter mellan olika värden som vi tycker är viktiga.

Det här är ett av problemen med lagstiftningen. Det blir extra tydligt när det görs nysatsningar med stålproduktionen och fossilfritt stål i norra Sverige. Det blir tydligt när man gör satsningar på nya vattenreningsanläggningar och det krockar med EU-lagstiftningen, och det blir tydligt för Cementa i Slite.

Det här är vidare än just statsrådet Thorwaldssons ansvarsområde, men näringsministern har också en oerhört viktig roll i att försöka föra upp problemen, ta dem med sig till regeringen och fundera över hur vi kommer framåt.

Det är uppfriskande ärligt att vara tydlig med att man inte har nått fram. Nu handlar det om att återigen - jag höll på att säga trolla med knäna, det kanske är väl hårt - försöka reda ut en situation tillfälligt. Så här skulle det inte behöva vara i den bästa av alla världar. Det skulle inte behöva vara så att vi måste sy ihop tillfälliga lösningar och dela upp tillståndsprocesser. Det är inte här den svenska tillståndsgivningen ska vara. Den ska vara förutsägbar och medge utrymme för att få på plats viktiga satsningar för svensk ekonomi, för miljön och för klimatet. Där är vi inte i dag.

Låt oss gå tillbaka närmare ärendet. Vi hade kunnat vara i en annan situation. När alliansregeringen förlorade valet 2014 var en av de saker vi sa att vi skulle göra under mandatperioden 2014-2018 just att se över miljöbalken för att införa ett grönt spår, som förhoppningsvis är på väg fram med den utredning som ska lämna sitt slutbetänkande i maj. Men där har vi tyvärr sett en saktfärdighet från S-MP-regeringarna och från Socialdemokraterna under åren.

Jag tror att det är bra att vi nu börjar komma framåt, men att jag står här i interpellationsdebatten handlar om att hålla uppe trycket på regeringen och Socialdemokraterna. Det kan inte vara så att vi lägger frågan i hur långa långbänkar som helst. Här behöver vi komma framåt.

Jag hoppas att den utredning som lämnar sitt slutbetänkande i slutet av maj innebär att vi får på plats ett grönt spår. Men vi vet att vi inte kommer att hinna genomföra eventuella lagstiftningsändringar innan årsskiftet. Valet kommer emellan. Vi vet inte hur lång tid regeringsbildningen kommer att ta - förhoppningsvis smidigare än förra gången, men det vet ingen. Det är ju väljarna som avgör i september.

Hur kan vi med detta i åtanke jobba på? Vad ser statsrådet framför sig att vi kan göra mer i dag? Vi har konstaterat att vi inte kan vara säkra på att detta räcker. Vi hoppas att detta innebär att vi tillfälligt för ytterligare några år framåt kan ge utrymme för cementproduktion i Slite. Jag noterar också det statsrådet säger om möjligheten att öka importen. Det kan vara något som blir helt avgörande, men det är ett absolut andra läge. Det är inte den optimala situationen att täcka upp med import.

Kan statsrådet säga vad regeringen vill göra mer om man får förnyat förtroende nästa mandatperiod för att förbättra situationen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den mer övergripande frågan om miljöprövning och de lagar som behöver ändras för att ta till exempel klimatnytta med i en helhetsbedömning i miljöprövningen kommer i maj. Med det tryck som finns på Sverige att i dag göra en grön omställning snabbare än något annat land i världen hade det varit önskvärt att lagstiftningen varit på plats tidigare. Men nu är läget som läget är, och då måste vi skynda på så mycket vi kan.

Utredningen tillsattes 2020 och ska lämna sitt slutbetänkande i slutet av maj månad i år. Det handlar helt enkelt om att ta hänsyn till fler frågor i miljöprövningen. Det handlar till exempel om klimatnytta och samhällsnytta. Det är också en viktig del, inte minst för Cementa i framtiden, att bygga infrastruktur och se till att vi kan trygga cement- och betongtillverkning på lång sikt.

Jag tror att Cementas strategi att göra det i två omgångar är för att de är helt enkelt oroliga för det som själva miljöprövningen handlar om. Här måste man vara noggrann, Magnus Ek. Även om vi ändrar på miljöbalken för att ta in klimatnytta och samhällsnytta får vi aldrig glömma vad debatten handlar om, nämligen om Gotlands grundvatten. Det är klart att det måste finnas en stenhård miljöprövning i ärendet. Miljödomstolen sa förra sommaren att Cementa inte har kunnat visa att den stora driften på Gotland inte påverkar grundvattnet på Gotland. Det måste man naturligtvis också ha med i en sådan här avvägning. Det går inte att säga att vi kan anta regler och lagar i riksdagen som skulle äventyra gotlänningarnas tillgång till dricksvatten. Det vill nog ingen riksdagsmajoritet fatta beslut om på samma sätt som man gjorde med det tillfälliga tillståndet förra året.

Jag tror att Cementas strategi bygger på att man ska få tillstånd för den verksamhet man bedriver i dag men under perioden fram till det långa tillståndet kunna göra en ordentlig utredning och vägledning för framtiden så att det inte påverkar grundvattnet på Gotland. Det är ju trots allt det miljöprövningen handlar om.

Vi har samma typ av problem med miljölagstiftningen. Miljöbalken får man ändå säga har tjänat Sverige väldigt väl. Den kom 1997, och min bedömning är att miljöbalken är en av förutsättningarna för att svenska företag i dag går före andra länder i världen. Det är en väldigt hård miljöprövning, men det har också gjort att svenska företag är beredda på hård miljöprövning. Och utvecklingen har delvis varit tvärtom - i dag springer ju företagen snabbare än miljöbalken. Då är miljöbalken tyvärr ett hinder för att kunna ytterligare snabba på klimatomställningen och göra saker bättre i företagen.

Min förhoppning är naturligtvis att regeringen kan skriva en proposition snabbt och att vi hittar en bra utgångspunkt i utredningen så att vi kan komma tillbaka till riksdagen så snart det bara går och anta lagstiftning där man kan ta in bedömning av klimatnytta och samhällsnytta i en sammantagen miljöprövning - men, för att vara väldigt tydlig, inte tumma på miljöprövningen. Den måste vara världens hårdaste, för det är det som gör att företagen nu ligger så långt framme. Det är en avvägning. Det ska gå effektivt till.

Som jag berättade i mitt inledande svar har vi fyra eller fem arbeten till för att det här ska bli bättre och mer förutsägbart för företagen. Det är rätt trassligt att få tillstånd i dag. Många företag drar sig för att söka ett nytt tillstånd. De jobbar hellre med det gamla, mer utsläppande, än med ett nytt för att de är rädda att de inte ska få fortsätta med det de gör i dag. Det måste vi naturligtvis rätta till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det sista där är ju en av de stora poängerna med de gröna spåren - att inte sitta fast i gamla tillstånd. Det här är ingen ny situation heller, utan vi har vetat länge att man sitter kvar.

Vi har en miljöbalk som ska vara den hårdaste i världen men som samtidigt hindrar den här typen av förbättringar. Det är väl det som är problemet. När man skrev den, runt när jag föddes, tänkte man inte riktigt att vi ska bli bättre hela tiden. Vi kommer att bli mer hållbara.

Det är i den riktningen som inte bara politiken utan också företagen vill gå. Det är oerhört glädjande att vi är i den situationen nu. Där var vi inte när jag började i politiken för ett decennium sedan. Men precis som statsrådet säger är det på många sätt företagen som driver det här, och då kan vi inte ha en miljöbalk som skulle skydda miljön men har gått mot att i vissa delar inte vara miljöstyrande utan tvärtom. Det är väl en sak vi ska ta med oss som politiker.

Det vi skulle vilja ha är miljölagstiftning som faktiskt är miljöstyrande, som hela tiden knuffar oss i den bättre riktningen och inte bara är defensiv eller statisk. Samhället är ju inte statiskt. Miljöarbetet är inte statiskt. Klimatarbetet har absolut inte råd att vara statiskt, inte om vi ska klara det tryck som finns på oss genom internationella avtal som vi ingått och inte om vi ska klara att gripa möjligheten att vara bäst i världen och världsledande - som bland annat Cementa är inom cement- och betongproduktionen.

Det är det här som ska skapa svenska arbetstillfällen och fortsätta bygga svensk ekonomi stark. Det är innovationer, men det är också en svensk produktion som är bäst i världen vad gäller miljö och klimat.

Där har vi en bit kvar. Jag tror inte att någon behöver vara orolig över att jag eller - förhoppningsvis - någon annan i den här kammaren vill fördärva gotlänningarnas dricksvatten. Problemet är att jurister måste sitta och göra avvägningar. När lagstiftningen inte ger utrymme att göra de avvägningarna hakar man upp sig på det som kan vara en hanterbar risk, eller också hamnar man i en situation där det är omöjligt att bevisa att man faktiskt kommer över det här. Det är precis det som behöver komma till, och det kommer jag att fortsätta jaga statsrådet för att vi ska få till stånd.

Fru talman! Riktigt så långt som Magnus Ek går här om miljöprövningen är jag inte beredd att gå.

Vi vet att det har varit problem med grundvattenfrågor på Gotland. Det ska vara en hård prövning för att vara rädd om grundvattnet på Gotland. Vi har ju redan i dag problem med tillräcklig vattenmängd på Gotland, så i det tycker jag att miljödomstolen gör helt rätt bedömning. Där måste Cementa, bolaget som söker tillstånd, kunna visa att verksamheten man bedriver på Gotland inte påverkar dricksvattnet för gotlänningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I övrigt, fru talman, håller jag med Magnus Ek. Jag tycker också att det är en otroligt rolig utveckling att kundernas krav på fossilfria produkter gör att företagen i dag tjänar mer pengar på den omställda produkten än de gjorde på sin tidigare produkt.

Det här har också blivit ett sätt för Sverige att öka sysselsättningen. För bara några år sedan pratade man väldigt mycket här i kammaren om hur många jobb som skulle försvinna på grund av alla krav för att vi ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. I dag pratar vi snarare om hur många jobb det här skapar. Det ger också massor av jobb på orter i Sverige där det tidigare varit svårt att skapa jobb, så hela situationen är vinn-vinn.

Det har varit många besök i Västerbotten och Norrbotten den senaste månaden. Självbilden har förändrats i två län som vi tidigare hade krispaket för vart och vartannat år. I dag har Västerbotten Sveriges lägsta arbetslöshet och Norrbotten Sveriges näst lägsta arbetslöshet. Det är ju uppochnedvända världen som den här gröna industriomställningen har lett till.

Och givetvis, Magnus Ek, ska vi se till att miljölagstiftningen anpassas till den här nya perioden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.