Herr talman! Roger Haddad har bland annat frågat mig hur jag och regeringen ska stoppa vad han kallar för överbyråkratiseringen inom polisen och vilka åtgärder vi ska vidta för att få ut resurserna till lokalpolisområdena. Han har också frågat om jag och regeringen är nöjda med antalet poliser i yttre tjänst samt hur vi ska agera för att vända utvecklingen inom utredningsverksamheten.
Regeringen anser att det behövs väsentligt fler polisanställda, både poliser och civilanställda, för att polisverksamheten ska kunna stärkas och utvecklas. Därför har regeringen föreslagit historiskt stora resurstillskott till Polismyndigheten för de kommande tre åren. Sammantaget handlar det om tillskott till Polismyndigheten på drygt 9,8 miljarder kronor under perioden 2017-2020.
Utifrån de nya budgetramarna och verksamhetens behov är det Polismyndigheten som avgör hur resurser ska fördelas internt inom organisationen och vilka åtgärder som behöver vidtas för att fullgöra de arbetsuppgifter och nå de mål som myndigheten har.
För en god brottsbekämpning i landet krävs resurser på såväl nationell som regional och lokal nivå. Nationellt forensiskt centrum har exempelvis stor betydelse för Polismyndighetens förmåga att utreda brott. Även utredningsenheten vid Nationella operativa avdelningen är en viktig nationell resurs som både ansvarar för egna brottsutredningar och bistår regionerna i olika ärenden. Det är således viktigt att inte fastna i en förenklad analys, där nationella resurser betraktas som "byråkrati".
Enligt uppgifter från Polismyndigheten finns närmare 50 procent av regionernas resurser på lokalpolisområdesnivå, vilket är en förbättring sedan januari 2015. I vilken utsträckning dagens fördelning är tillräcklig i förhållande till arbetsuppgifterna är en fråga för Polismyndigheten att bedöma. Till viss del analyseras detta också av Statskontoret i dess pågående utvärderingsuppdrag.