Bullerregler som hindrar byggande

Fru talman! Ola Johansson har frågat mig om jag håller med min företrädare om att förändrade regler underlättar för kommuner som vill bygga i trafiknära lägen och vad jag i så fall vill göra för att på ett bättre sätt ta till vara möjligheterna att förändra lokaler till bostäder samt omvandla industrimark till mark för bostäder i områden som i dag är utsatta för höga bullerriktvärden.

Inledningsvis vill jag framhålla vikten av bra bostadsmiljöer och att skälet till att vi har bullerregler är att buller kan innebära konsekvenser för hälsan. Bostadsbyggnader ska också enligt plan- och bygglagen lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till människors hälsa och till möjligheterna att förebygga bullerstörningar. Jag anser att de förändringar som har genomförts av regelverken för omgivningsbuller har ökat möjligheterna att förtäta bebyggelsen i attraktiva, centralt belägna och kollektivtrafiknära men samtidigt mer bullriga lägen, liksom möjligheterna att bygga små lägenheter. Det har också inneburit en tydligare och mer förutsägbar tillämpning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mycket av detta är positivt, och jag ser inte i dag att det finns något behov av att verka för ytterligare förändringar av regelverken för omgivningsbuller vid planering och byggande av bostäder.

Fru talman! Man ska inte i onödan förlänga debatten, och med hänsyn till det skulle man kunna tycka att Märta Stenevis svar är föredömligt. Men nu står landets nytillträdda bostadsminister framför mig och har möjlighet att lägga ut texten för mig och andra om hur man med förändringar av bullerriktvärden och speciellt av metoden att mäta buller ytterligare skulle kunna förtäta och omvandla mark för industri och verksamheter till mark för attraktiva bostäder. Det kan för den delen handla om andra tänkbara regelförenklingar inom bostadsområdet.

Fru talman! Bakgrunden är att 212 av landets 290 kommuner uppger att det finns bostadsbrist, att man ännu inte uppnår målet trots att det byggs mer än tidigare och att 462 000 hushåll enligt Boverket uppger att de är trångbodda.

Bostadsministern ser ingen anledning att verka för ytterligare förändringar av regelverken för omgivningsbuller vid planering och byggande av bostäder - det framgår av hennes svar. Men hon borde känna till och säga detta om hennes egen myndighet Boverket: Förslaget till nya föreskrifter för skydd mot buller i byggnader och ändringar i Boverkets byggregler med anledning av dessa är ute på remiss. Inga revolutionerande förändringar föreslås, förutom att allmänna råd ska göras om till föreskrifter och att det ska ges ett ökat utrymme för mindre avvikelser om det finns särskilda skäl och det inte finns någon annan avsevärd olägenhet med detta.

Fru talman! Min erfarenhet från politiskt arbete är att det är svårt att påverka hur regler ska tillämpas och att en politisk vilja att förenkla ofta leder till precis det motsatta - fler svårtolkade regler och större hinder än tidigare. Även om det utöver det remitterade förslaget från Boverket inte finns några planer på att förändra regelverket borde regeringen ha ett intresse av att löpande se över vilka ytterligare regler som kan förenklas.

När riktvärdena senast förändrades skedde det faktiskt mot Miljöpartiets och Socialdemokraternas vilja. Men i dag säger Märta Stenevi att hon anser att de förändringar som genomförts av regelverken för omgivningsbuller har ökat möjligheterna att förtäta bebyggelsen i attraktiva, centralt belägna och kollektivtrafiknära men samtidigt bullriga lägen, liksom möjligheterna att bygga små lägenheter. Det är bra att man kan ändra sig, så som Peter Eriksson gjorde 2017.

Detta har givetvis skett till priset av att omgivningsbullret kring dessa bostäder är högre. Men vad gör det när lägenheterna är eftertraktade och angelägna att bygga och när man kan hålla bullret borta till exempel genom att stänga fönster och dörrar när det behövs?

Fru talman! Det är dock skillnad på buller och ljud. Vi var nog många som drog en lättnadens suck då det slogs fast att ljud från barns och ungdomars idrottande inte är att likställa med buller från industrier. Hade besluten från miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka och länsstyrelsen och domen från mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt blivit prejudicerande skulle det fått återverkningar inte bara för föreningslivet och barnen som idrottar och leker vid Boovallen utan också för de flesta av landets idrottsplatser inom eller i närheten av bebyggelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tar upp det exemplet eftersom alltför stelbent tillämpning av Naturvårdsverkets riktvärde för industribuller på kvällar och helger, i det här fallet 45 decibel, kan få stora konsekvenser. Nu har Naturvårdsverket glädjande nog klarlagt att riktvärden för industribuller inte ska användas, och Boverket har tagit fram riktlinjer. Mark- och miljööverdomstolen slog fast att idrottande barn på Boovallen var en olägenhet för grannarna men att det inte behövdes bullerskydd vare sig där eller på andra platser där det förekommer idrott med högljudda och glada barn.

Eftersom svaret jag fick av statsrådet Märta Stenevi var kort önskar jag nu höra statsrådets tankar kring ljud, buller, störning och hälsa. Och eftersom min fråga handlar om nytillkomna bostäder, inte befintliga, vill jag höra vad hon anser om min idé att i stället för att mäta vid fasad utgå från de ljudnivåer som uppstår inomhus när de uppmätta värdena förväntas överskrida riktvärdena.

Fru talman! Under åren 2015-2017 har det gjorts flera förändringar av de bullerregler som gäller vid planering och byggande av bostäder. Syftet med ändringarna har sammanfattningsvis varit att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. De här bestämmelserna rör framför allt buller från vägtrafik.

Enligt Boverket innebär förändringarna bland annat att trafikbuller inte längre utgör ett hinder för bostadsbyggande - och jag delar den bedömningen.

Det är en särskild utmaning att minska bullerexponeringen vid förtätning i städer, där allt fler människor samlas på begränsade ytor och ska samsas med olika bullrande verksamheter. Det är viktigt att vi både utvecklar täta och levande städer och säkerställer en god ljudmiljö. Med genomtänkta plan- och bygglösningar och utformningar av bebyggelsen är det möjligt att åstadkomma bra ljudmiljö även i bullerutsatta områden.

När det gäller möjligheten att förändra lokaler till bostäder har Boverket nyligen i en rapport inte pekat på att buller utgör ett specifikt hinder - här har jag formulerat mig väldigt konstigt. I fråga om industribuller har Boverket i en rapport från 2017 bland annat konstaterat att nuvarande tillämpning av bullerregler och Boverkets vägledning i huvudsak fungerar bra.

Boverket har under 2020 tagit fram allmänna råd och en uppdaterad vägledning för omgivningsbuller utomhus för industriell och annan verksamhet med liknande ljudkaraktär samt en rapport, som riksdagsledamoten pekade på, med vägledning om buller från idrottsplatser. Avsikten med detta är att det ska ge stöd vid planläggning och byggande av bostäder i områden som är utsatta för sådant buller.

Jag ser inte att det i dag finns behov av att initiera några förändringar av regelverket eller riktvärdena för buller mot bakgrund av detta. Men jag vill understryka att avvägningen mellan en god boendemiljö, en god stadsmiljö och möjligheter att bygga bostäder är en av de viktigaste avvägningarna när det gäller stadsplanering och planering av goda och levande städer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för den fördjupade informationen om vad som händer inom bland annat Boverkets område!

Tillgång till mark är det som avgör om det kan byggas. En fortsatt översyn av bullerriktvärdena, på det sätt som jag exempelvis föreslår, skulle sannolikt innebära att ytterligare mark skulle kunna göras tillgänglig för bostadsbyggande. Det är bra att vi har ögonen öppna. Som Peter Eriksson säger underlättar detta för kommuner som vill bygga bostäder i trafikintensiva lägen.

Under veckan gavs vi genom Hyresgästföreningen en redogörelse för bostadsbristen i nio större städer. Kännetecknande för den, förutom hårresande slutsatser om hyresutvecklingen på dessa orter, är att köerna är långa. Med undantag för Malmö är kötiderna tio år eller mer. Det ger oönskade effekter på bostadsmarknaden, som svarthandel och trångboddhet, och en debatt om behovet av att reformera hyresmarknaden som helhet.

Regelförändringar i alla former behöver övervägas. Bostadsministern hade i inledningen en ovilja att lägga ut texten. Det förbättrades någorlunda i det andra inlägget. Men att hon inte överväger möjligheten att mäta bullerriktvärden på andra sätt än vad som görs i dag är illavarslande. Jag tror att man ska ha ögonen öppna för detta.

Jag tog i min fråga upp ett exempel: Frihamnen i Göteborg. Man har möjlighet att bygga en ny centrumnära stadsdel i ett hamnområde, på ett liknande sätt som har gjorts på andra delar av Norra Älvstranden i Göteborg. När det är kollektivtrafiknära medför det buller just från trafiken och närliggande verksamhet.

I början av året nåddes vi av beskedet att det blir möjligt med 1 900 lägenheter, en ny skola, nya förskolor och två parker i en så kallad blandstad i Högsbo industriområde, också det i Göteborg, eftersom doften av nybakat bröd från Pågen inte lägger hinder i vägen. Det är i det här fallet det stora bageriet som känner sig hotat av att de boende bland annat kommer att störa sig på buller från dess respektive verksamheter i området.

Det här handlar om bullar och nybakat bröd men är också ytterligare ett exempel på när intressen kolliderar. Med flexiblare och frikostigare bullerriktvärden kan fler bostäder göras möjliga utan att man offrar jobben och att näringslivets intressen måste ge vika.

I pandemins spår kanske vi ser mönstret att färre kontorsarbetsplatser behövs, eftersom fler jobbar hemma. Omvandlingen av gamla industriområden i centrala lägen kommer sannolikt att fortsätta, och i kommunernas arbete måste det finnas utrymme för att utarbeta planer där intressen som dessa står emot varandra.

Det är i alla fall tydligt att statsrådet med sitt inledande korta svar och sitt andra inlägg ändå inte tänker föra något vidare resonemang om bullerriktvärdenas nivåer, kravet på tyst sida och mätmetoder. Jag vill därför återkomma till min fråga huruvida det utifrån möjligheterna som finns i moderna bostäder att stänga och låsa dörrar, fönster och liknande hellre borde mätas på den plats där den boende möjligen kan störas av bullret, nämligen inomhus och inte vid fasad där man i dag mäter bullerriktvärden.

Fru talman! Jag konstaterar att jag skulle kunna hålla väldigt långa anföranden på temat förtätning av städer. Jag tycker att det är ett fantastiskt roligt ämne!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska börja med att säga att bostadsbristen är ett problem som vi behöver beta av under lång tid framöver. Vi hade ju en period då vi byggde alldeles för lite, och även om vi nu bygger i nivå med eller strax över befolkningstillväxten har vi också en uppgift att komma ikapp med den bostadsskuld som vi har byggt upp.

Ett effektivt sätt att bygga fler bostäder är att förtäta i våra städer och bygga kollektivtrafiknära. Det här är någonting som är oerhört viktigt.

Vi ska också komma ihåg att när vi bygger bostäder bygger vi inte bara för det här året och för dem som söker bostad just nu, utan det här är bostäder som vi hoppas ska stå i kanske 70-100 år. Det innebär att boendemiljöerna också behöver vara hälsofrämjande - miljöer där människor både vill bo och mår bra av att bo.

Buller är ett stort problem som orsakar stora skador på människors hälsa och även stora samhällsekonomiska kostnader varje år. Jag är inte övertygad om att lägenheter där man inte kan öppna fönstren för frisk luft utan att bli utsatt för skadligt buller är vägen framåt. Det jag däremot är övertygad om är att det nästan alltid finns lösningar att hitta när man samverkar mellan olika aktörer kring en stadsförtätning.

Eftersom riksdagsledamoten lyfte fram Pågen skulle jag bara vilja vända perspektivet en sekund. Vi har ju en annan utmaning när vi bygger nära bullerkällor i en tät stad, och det är att vi också förhindrar utveckling av verksamheter. Om vi bygger bostäder i bullerutsatta områden finns det också en risk för att verksamheter som sedan vill utvidga och utvecklas inte kan få miljötillstånd för dessa, eftersom det finns bostäder för nära. När vi förtätar och bygger inne i städer och nära bullerkällor behöver vi därför också hela tiden göra avvägningar kring företagens förutsättningar att utvidga och utveckla sina verksamheter, kring människors behov av goda boendemiljöer och i samband med det också en hög byggtakt. Det finns många dimensioner som behöver vägas in i dessa frågor.

Jag tycker att det här är en oerhört spännande och viktig debatt. Vi är inte riktigt färdiga här än, men jag vill tacka så hemskt mycket för interpellationen och hoppas att vi får tillfälle att debattera frågan väldigt många gånger framöver.

Fru talman! Det kommer vi alldeles säkert att göra, även i andra spörsmål.

Just den fråga som statsrådet väcker rörande verksamheters möjligheter att utvecklas är någonting som är aktuellt också när det handlar om utveckling på landsbygden. Där kan näraliggande jordbruk många gånger få stora problem när staden väljer att utveckla. Problematiken som jag väckte gällande de glada, lekande barnen vid Boovallen är också ett sådant exempel. Grannar kan alltså ha synpunkter på verksamheter som har funnits där i alla tider och som ger upphov till både de lukter och ljud som de ska göra.

Med detta sagt vill jag konstatera att bostadsbyggandet både i stad och på landsbygden är en oerhört viktig fråga. Nyckeln för att lyckas med detta är att få väl fungerande bostadsmarknader där människor har råd att bo och där det också finns en investeringsvilja hos byggföretagen att bygga. Den utmaningen ser vi inte först och främst i städerna utan snarare på landsbygden. Men när det gäller städer är det också viktigt, som statsrådet konstaterar, att vi har möjlighet att förtäta och utveckla. Att bygga kollektivtrafiknära och tillgängliggöra mer mark för detta är den stora utmaningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om det naturligtvis är bra att kunna öppna fönstret emellanåt tror jag avslutningsvis att det är få som bor i moderna bostäder som väljer att sova med öppet fönster med de ventilationer som finns. Jag tror heller inte att det buller som skulle uppstå inne i lägenheten är någonting som stör, men i så fall vore det väl möjligt att stänga fönstret.

Det här kan vi diskutera i all oändlighet. Jag är helt övertygad om att frågan om bullerriktvärden kommer att dyka upp, om inte annat så i debatter kring motioner från den allmänna motionstiden, som jag hoppas att statsrådet gärna kommer hit och debatterar med oss vid tillfälle.

Fru talman! Jag vill avsluta debatten med att säga att jag är helt övertygad om att vi kan hitta rätt balans mellan buller och hälsa i städer och för den delen även i landsbygdsområden.

Det är klart att det stundtals är en utmaning att både skapa utrymme för verksamheter och en levande kulturmiljö och se till att människor mår bra i sina bostäder. Men när vi gör det och tar den tiden och lägger den kraft som krävs på att verkligen arbeta igenom de planerna så blir de också ofta väldigt bra.

Ytan är begränsad. Det är mycket som ska få plats. Vi vill inte ha en stad där vi förbjuder allt som låter, men vi vill inte heller ha en stad där människor inte kan sova eller får sämre hälsa på grund av buller. Med genomtänkta plan- och bygglösningar och utformning av bebyggelsen är det möjligt att åstadkomma bra ljudmiljö även i bullerutsatta områden, både i lägenheter och utanför.

Förtätningar och effektivt utnyttjande av yta är positivt, och jag ser fram emot fler debatter om innovativa sätt att hitta balansen i detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.