Svar på interpellationer
Fru talman! Åsa Coenraads har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skydda företagare som utsätts för hot, trakasserier och skadegörelse samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att höja straffen för den typen av brottslighet. Därtill har Runar Filper frågat mig om jag avser att vidta ytterligare åtgärder för att garantera tryggheten för djurbönder som utsätts för kriminell djurrättsaktivism.
I ett demokratiskt samhälle har ingen rätt att förstöra eller stjäla någon annans egendom, eller i värsta fall skada andra människor, för att uppnå politiska syften. Att man, som Åsa Coenraads uttrycker det, tar lagen i egna händer måste vi förstås ta starkt avstånd ifrån.
Näringsidkare måste kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för hot, trakasserier, skadegörelse eller ännu grövre brott. De människor som begår dessa brott äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare bedriver.
Polismyndigheten agerar tillsammans med Säkerhetspolisen mot den som utsätter till exempel lantbrukare och näringsidkare för brott. Insatserna sker exempelvis inom ramen för det som polisen benämner som brottsaktiv inhemsk extremism. De polisiära åtgärderna består av att upptäcka, förebygga och förhindra brott genom sedvanliga utredningsåtgärder och genom inhämtning och bearbetning av underrättelser. När brott begås vidtar polisen de åtgärder som behövs för att utreda brottet och lagföra skyldiga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En effektiv brottsbekämpning kräver resurser. Regeringen har därför föreslagit och aviserat en historisk satsning på Polismyndigheten i budgetpropositionen för 2018 om sammanlagt 7,1 miljarder kronor de kommande tre åren för att bland annat utveckla verksamheten och öka antalet polisanställda.
Den 1 januari i år trädde lagändringar i kraft som ger ett bättre skydd mot exempelvis ofredande på internet, och i juli förra året höjdes minimistraffet för grovt olaga hot. Regeringen har också lämnat förslag om ändringar i straffbestämmelsen om olaga hot. Straffbestämmelsen föreslås bland annat utvidgas så att det blir straffbart att hota med fler typer av brottsliga gärningar, till exempel hota med att bryta sig in i någons bostad. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019, vilket beror på att de även föranleder ändringar i grundlagen.
Uppdraget som regeringen gett till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, och som Runar Filper refererar till, kommer att redovisas i maj 2018. Uppdraget handlar om att myndigheterna ska stärka sitt arbete mot politiskt motiverad brottslighet. Arbetet med att förebygga, försvåra, förhindra och hantera de brott som begås av extremistiska grupper ska intensifieras ytterligare.