Brott inom yrkestrafiken

Fru talman! Thomas Morell har frågat mig om jag avser att ge polisen ökade resurser för att komma åt problemet med manipulerade färdskrivare, otillåtet cabotage och andra allvarliga brott inom yrkestrafiken.

För en tid sedan fick jag liknande frågor från Thomas Morell. Som jag beskrev då kommer jag och regeringen att fortsätta vårt hårda arbete för att bekämpa kriminaliteten.

För att lyckas med detta krävs bland annat en tillgänglig polis, ett starkt rättsväsen och en ändamålsenlig lagstiftning. Här utgör utbyggnaden av Polismyndigheten en central del, och regeringen genomför en historisk satsning på myndigheten. Vid utgången av juni passerade vi halvvägs till målet om 10 000 fler polisanställda, och ytterligare nära 3 000 polisstudenter är på väg ut i verksamheten de närmaste åren. Det är också glädjande att färre poliser slutar inom myndigheten. Det har aldrig funnits fler polisanställda än i år. Hur resurserna ska fördelas inom myndigheten är en fråga för Polismyndigheten att besluta om.

Polismyndighetens kontroller av den tunga trafiken är ett betydelsefullt verktyg för att upprätthålla god trafiksäkerhet, sund konkurrens inom åkerinäringen och en god social situation för förarna. Kontrollerna är också en viktig komponent i Polismyndighetens arbete med att förebygga, upptäcka och utreda brott. För att kontrollera den tunga yrkestrafiken krävs särskild kompetens, som vissa polisanställda besitter, men samtliga poliser kan stoppa och kontrollera ett fordon vid misstanke om brott.

Polismyndigheten fick i sitt regleringsbrev 2017 uppdraget att vidareutveckla sitt arbete med kontroller av cabotagetransporter och flygande inspektioner av nyttofordon samt att säkerställa att insatserna på dessa områden förbättras. De åtgärder som myndigheten vidtar med anledning av dessa uppdrag ska redovisas i årsredovisningarna till och med 2020. I kravet på återrapportering ingår att föra ett resonemang om vilka effekter åtgärderna bedöms ha lett till eller bedöms komma att leda till.

Regeringen har funnit skäl att se över hur verksamheten med kontroll av yrkestrafik på väg bedrivs. En särskild utredare ska lämna förslag på förbättrande åtgärder, inklusive organisatoriska åtgärder, för att fler ska följa reglerna på området. Jag ämnar inte förekomma den pågående utredningen och utgår samtidigt från att Polismyndigheten fördelar det stora tillskottet av resurser på bästa sätt för att bland annat bekämpa brottsligheten på våra vägar.

Men låt mig vara tydlig: Trots tillskjutna resurser och flera pågående initiativ sträcker sig regeringens ambitioner längre vad gäller situationen på vägarna. Vi har ett ambitiöst etappmål om att antalet omkomna i trafiken ska halveras till år 2030, och arbetet för en sund konkurrens inom åkerinäringen är något som ständigt utvecklas.

Fru talman! Tack, statsrådet Mikael Damberg, för svaret!

Det var inte så länge sedan vi stod här och diskuterade yrkestrafiken och kontrollerna på väg. Det har dock hänt en hel del sedan vi diskuterade detta senast. Det är tyvärr en negativ utveckling.

Det är ett par saker i ministerns svar som jag gärna skulle vilja utveckla lite. I andra stycket i svaret står bland annat att regeringen fortsätter det hårda arbetet med att bekämpa kriminaliteten. Det är bra att man satsar på polisen och ser till att det kommer in fler i verksamheten, men jag tycker att insatserna är för små med tanke på det vi ser runt omkring oss ute i samhället och ute på våra vägar.

I nästa stycke av svaret säger statsrådet så här: "Hur resurserna ska fördelas inom myndigheten är en fråga för Polismyndigheten att besluta om." Ja, det är till stora delar riktigt, men det finns också ett regleringsbrev där regeringen kan uttala en inriktning på hur man vill ha det. Här tycker jag inte att regeringen har utnyttjat den möjligheten fullt ut.

"Polismyndighetens kontroller av den tunga trafiken är ett betydelsefullt verktyg för att upprätthålla god trafiksäkerhet, sund konkurrens inom åkerinäringen och en god social situation för förarna." Det är tre viktiga delar, men det saknas en del. Det är också det som är försörjningsdelen för den kriminella verksamheten. Vi får inte glömma det som polisen själv har konstaterat, nämligen att den olagliga verksamheten på vägarna skapar ekonomiska muskler för de kriminella att investera i annan kriminell verksamhet.

Jag lyssnade på den föregående interpellationsdebatten om skjutningar på gator och torg. De vapen som kommer in i Sverige kommer oftast på gummihjul, så det finns all anledning att öka kontrollen.

Sedan reagerade jag på en sak i svaret. Ministern säger att "samtliga poliser kan stoppa och kontrollera fordon vid misstanke om brott". Ja, IGV-polisen, alltså den vanliga polisen, kan stoppa ett tungt fordon och i stort sett kontrollera om föraren har körkort och är nykter, men det stannar där, för sedan blir det så komplicerat att man helt enkelt inte gör sådana kontroller.

I fredags träffade jag chefen för trafikpolisen uppe i Norrbotten och diskuterade situationen. De upplever den som bekymmersam, för de är för få i förhållande till omfattningen av den brottsliga verksamheten ute på vägarna.

För en tid sedan var Regeringskansliet och hälsade på vid Långeberga i Helsingborg. Jag måste säga att det var med stor glädje som jag läste en artikel om detta, för där fick representanterna för Regeringskansliet se vad polisen hittar ute på vägarna. Bland annat tog man en rattfylla på 0,44 promille, ett utländskt ekipage. Man hittade också otillåtet cabotage, för långa ekipage, fordonsbrister och hastighetsöverträdelser och naturligtvis också cabotagebrott. Ett ekipage hade en överlast på 110 procent. Men det förslog inte långt, för strax efteråt tog polisen ett annat ekipage med en överlast på hela 697 procent! Polisen ska hindra fortsatt färd när fordonets överlast överstiger 20 procent. Här kan man alltså säga att gränsen passerades med råge.

Min fråga till statsrådet blir: Ämnar statsrådet tydligt ge direktiv till myndigheten via regleringsbrev att öka resurserna på väg? Vi vet ju att det som sker där ute skapar förutsättningar för annan brottslighet.

Fru talman! Tack, Thomas Morell, för ännu en interpellation om detta viktiga ämne!

Till saken hör att Polismyndigheten har fått särskilda medel som ska redovisas senast i årsredovisningen 2020. Vi brukar inte ge dubbla uppdrag till myndigheter, utan myndigheten ska först redovisa sina uppdrag innan man tittar på om man ska ge ytterligare uppdrag. Men på det här området kan man notera att rikspolischefen själv har sagt att trafikbrottsligheten är en viktig fråga.

Det finns länkar. Jag tror att vi ska läsa svaret som att det är dessa delar, men sedan är det också arbete med att förebygga, upptäcka och utreda brott - detta stod i meningen efter - som är en viktig del i kontrollarbetet. Man kan nämligen utreda andra typer av brott som är kopplade till att det inte är ordning och reda på vägarna.

Detta är alltså en viktig fråga. Hela kontrollverksamheten har ju lidit lite grann - det har vi diskuterat förut. Vi har haft för få kontroller på väg. Fortfarande är vi kanske inte uppe i den volym som vi skulle vilja ha, men vi ser att kontrollerna på väg har ökat under de första månaderna 2020. Jag tror att den senaste statistiken sträcker sig fram till oktober. Ja, under perioden januari-oktober i år har myndigheten ökat antalet kontroller jämfört med förra året - det gäller kör- och vilotider, farligt gods och flygande inspektioner.

Men jag tror att mer måste göras på detta område. Därför blir jag glad när Polismyndigheten säger att de nu utbildar fler kontrollanter. Det krävs nämligen en specifik kunskap för att hantera inte minst tung trafik och yrkestrafik, och då har man fler personer som har den specifika kompetensen.

Precis som vi vet har vi också tillsatt en utredning som ska titta på hela frågan när det gäller kontrollverksamhet av yrkestrafik på väg - även organisatoriska åtgärder - för att fler ska följa reglerna. Det är ett väldigt viktigt arbete där vi tittar på hur olika myndigheter kan samverka och framför allt i vilken organisatorisk form vi ska ha dessa kontroller.

Vi i regeringen har bestämt oss. Vi har sett att detta område har präglats av för mycket hallaballoj, för lite ordning och reda, för få ordentliga regler och för lite uppföljning. Det har lett till att vi har flaggat ut en del av våra företag från Sverige. Vi har sett att internationella företag har kommit hit och brutit mot våra regler. Därför har vi skärpt regelverket när det gäller cabotage. Vi har infört regler om klampning. Vi har skärpt straffen. Nu jobbar vi inte minst med uppföljningsfrågorna, dubbdäcksfrågan, frågor om alkotester och andra frågor. På detta område jobbar inte minst infrastrukturministern väldigt hårt med sin del av ansvaret för detta.

Mitt ansvar är naturligtvis Polismyndigheten, men jag är trygg med att Polismyndigheten kommer att fortsätta att utveckla verksamheten när man fortsätter att växa. Rikspolischefen har sagt att detta är ett område som han vill se mer av. Då tror jag att det också kommer att ske.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Tidningen Trailer gjorde en redovisning av den här tunga veckan. Då hade man ett 700-procentsfall - 723 procent. Då pratar vi inte om ett tungt fordon, för det skulle bokstavligt talat sjunka genom asfalten om det vore så tungt. Här handlar det om fordon på tre och ett halvt ton, som då lastas så mycket att de kommer upp i dessa enorma överlaster.

Överlastas ett lätt fordon med 700 procent förstår var och en att det påverkar trafiksäkerheten negativt. Det påverkar också fordonets förmåga att bära lasten.

Varför gör man så här? Jo, det gör man för att undkomma kravet på färdskrivare. Det krävs inte trafiktillstånd i internationella transporter. Man flyger helt enkelt under radarn när det gäller kör- och vilotider. Inte ens vilotidsförordningen täcker detta. Man lägger alltså mycket av godstransporterna på de lätta fordonen, och då kan förarna i princip sitta och köra dygnet runt. De kör då med dessa laster.

Jag besökte Norrbotten i fredags. Under den vecka man var ute i polisregion Nord kontrollerade man 102 lastbilar. Polisens trafikgrupper och gränspolis samverkade med Åklagarmyndigheten och Arbetsmiljöverket under trafiksäkerhetsveckan. Resultatet blev följande, skriver man i Trailer:

"42 av de kontrollerade fordonen anmärktes med brister och 2 belades med körförbud.

2 förare ertappades med att köra på någon annans förarkort och totalt rapporterades 11 förare för brott mot kör- och vilotidsreglerna. Längsta dagliga körtid var 21 timmar och 23 minuter." Hör och häpna! Då är det inte lång tid kvar på dygnet. 21 timmar och 23 minuter var den dagliga körtiden. Jag skulle vilja se de händer som kommer upp i luften när man säger: Jag vill möta en sådan förare.

"7 förare av fordon över 12,5 ton och 16 förare av lättare fordon rapporterades för överlast. Högsta tillåtna maximilast överskreds med 723 procent.

14 fordon hindrades för fortsatt färd.

19 ADR-fordon kontrollerades varav 6 brott rapporterades." ADR är alltså farligt gods. Det är ett ämne som kan vara skadligt för människor och miljö.

"18 förare rapporterades för hastighetsöverträdelser.

1 förare rapporterades för olovlig körning.

11 förare fick sina körkort omhändertagna för hastighetsöverträdelser, kör- och vilotidsbrott samt för överlast."

Det här var en enhet, trafikpolisen i polisregion Nord, på en vecka. För mig berättar dessa siffror hur det verkligen förhåller sig ute på vägen. Det visar med all önskvärd tydlighet var man behöver lägga resurser för att stävja detta. Detta inverkar självklart negativt på trafiksäkerheten. Det sätter konkurrensen för transportnäringen ur spel. Men det försörjer också den kriminella verksamheten, för de kriminella skapar sina ekonomiska muskler i detta.

Jag ställer frågan igen: Avser ministern att förtydliga i regleringsbrevet att polisen ska öka resurserna för att kontrollera på väg?

Fru talman! Jag vill först bara igen förtydliga att polisen redan har detta i sina regleringsbrev: att de ska jobba med dessa frågor och återrapportera senast i årsredovisningen för 2020 hur arbetet har bedrivits och vilken effekt arbetet har fått.

Jag kan konstatera att kontrollerna på väg har ökat hos Polismyndigheten under de första månaderna i år, fram till oktober, fast från låga nivåer. Min ambition är att de ska fortsätta att öka och att polisens tillväxt, nu när man växer, ska leda till att brott på väg beivras i större utsträckning. Jag tror att det är viktigt av precis de skäl som Thomas Morell anför.

Det handlar om ordning och reda i branschen och om arbetsmiljön för dem som jobbar. Det handlar också om att beivra brott och kriminell verksamhet i Sverige. Ytterst handlar det även om säkerheten på väg. Där har vi i Sverige ett väldigt ambitiöst långsiktigt mål, en nollvision, om noll döda på vägarna. Vi har också ett väldigt kraftfullt etappmål om en halvering av dödligheten på vägarna fram till 2030.

Det är min absoluta bedömning att kontrollerna på väg måste öka om vi ska lyckas med detta. Risken att bli upptäckt måste öka. Fler måste bli av med körkortet när de bryter mot reglerna. Fler företag som bryter mot de regelverk som finns i Sverige måste dömas för detta. Det ska vara kostbart och kännbart om man bryter mot reglerna. Annars kommer vi inte att uppnå vår ambition om att halvera antalet omkomna i trafiken till 2030.

Thomas Morell har djup kunskap på området. Jag är glad över att han ger beröm till polisregion Nord för deras arbete under denna korta period. Men detta visar också hur mycket man upptäcker när man kontrollerar. Det arbetet måste fortsätta att växa under de kommande åren.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Jo, jag hade ett långt och givande samtal med chefen för trafikpolisen uppe i polisregion Nord. Vi diskuterade hur man på bästa sätt ska kunna nå ut och få ett bättre resultat i det arbete man gör. Den här veckan visar hur duktiga de är när de får vara ute och, så att säga, söka av.

De tjänstemän som ägnar sig åt denna typ av kontroll har ju en ganska bra känsla för vilken typ av fordon de ska stoppa. De har koll på vilka fordon som rör sig i området och på vilka bolag som köper denna typ av transporter. Man har en stor kunskap när det gäller att komma åt detta, men det krävs att man bygger upp den erfarenheten under många år.

Jag själv slutade på myndigheten 2007, och jag har sett hur detta har avvecklats genom åren. Det tar tid att bygga upp den kompetensen igen, för det handlar inte bara om att kontrollera förarnas körkort och kör- och vilotider. Det handlar också om tillståndsdelen, farligt gods, vikter och lastsäkring. Får det släpet hänga på det fordonet och så vidare? Det är en komplex verksamhet att jobba i. Dessutom ska man bygga upp kunskapen om transportflöden, så att man hittar dem som regelmässigt bryter mot reglerna.

Jag kommer att bevaka frågan, som statsrådet säkerligen anar. Det kommer säkert att bli fler debatter framöver om detta, men jag tackar för en bra debatt i dag.

Fru talman! Tack, Thomas Morell, för interpellationsdebatten! Jag känner mig säker på att Morell kommer att fortsätta att interpellera och att vi kommer att fortsätta att debattera de här viktiga frågorna.

Regeringen är fast besluten att ta krafttag för ordning och reda på vägarna och för att förbättra regelefterlevnaden. Yrkestrafiken ska präglas av sund konkurrens, sjysta villkor och god arbetsmiljö för förarna på vägarna, och vi ska se till att polisen den här vägen också kan komma åt kriminell verksamhet runt om i Sverige.

Polisorganisationen ska växa, och det arbetet är påbörjat. Jag fick information om att det pågår en utbildning till bilinspektör just nu, och det planeras ytterligare en kurs nästa år. Det visar ju att polisen nu fyller på med ny kompetens på det här området, vilket jag tror är helt nödvändigt. Jag vill även uppmärksamma den stora utredning som vi har tillsatt och som ska titta på hur kontrollverksamheten av yrkestrafik ska bedrivas effektivare än i dag. Utredningen ska också lägga fram förslag på en samlad organisationsform för kontrollverksamheten.

Kontrollerna ska bli bättre, och reglerna ska följas. Med effektivare vägkontroller kommer fler att följa reglerna, och då har vi också större chans att uppnå vår nollvision eller etappmålet om att minska antalet omkomna med hälften fram till 2030. Det är ett arbete som jag är helt säker på att Thomas Morell och jag kommer att fortsätta att diskutera framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.