Bristfälligt vinterunderhåll på våra vägar

Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att underhållet av vintervägar blir godtagbart.

Trafikverket har utvecklat moderna metoder och arbetssätt för uppföljning av entreprenörernas utförda arbete. Det är viktigt att entreprenörerna levererar enligt kontrakt och att det utförda arbetet kan följas upp. Det har inte medfört att några avvikande krav ställs eller att metoderna för vinterunderhållets genomförande har ändrats på något annat sätt.

Det är viktigt att såväl åkerier som privatpersoner använder vinterdäck som uppfyller kraven i den nya skärpta lagstiftning som nu införts. Thomas Morell anser att jag antyder att åkerierna inte lever upp till vinterdäckskraven. Det är ett felaktigt påstående. Den nya vinterdäckslagen har ju välkomnats av åkerinäringen, inte minst eftersom trafiksäkerhet och en trygg arbetsmiljö för chaufförerna är högt prioriterat.

Som jag redogjorde för i mitt svar på den tidigare frågan har Trafikverket de ekonomiska resurser som krävs. Det finns framtagna krav för vinterväghållningens standard samt rutiner och metoder för att följa upp entreprenörernas arbete på ett erforderligt sätt. Det skapar förutsättningar för en fungerande vinterväghållning.

Fru talman! Tack så mycket, statsrådet Tomas Eneroth!

Det finns en fördel med att bli äldre, och det är att man får lite perspektiv på hur saker och ting utvecklas. När det gäller vinterväghållningen har den inte blivit till det bättre.

Jag tog körkort i mitten av 70-talet och började köra tunga fordon på 80-talet, och jag ser med bestörtning att vägunderhållet har blivit betydligt sämre. Jag kan bara visa vad som har skett i dag. Aftonbladet, som ju är en tidning som statsrådet väl känner till, rapporterar om dubbla bussolyckor i dag på E18 efter blixthalka.

I dag pratade jag med en åkeriägare som åkte på E20 mellan Södertälje och Kjula, där det var isbark på vägen. Efter Kjula och in mot Eskilstuna var friktionen godtagbar, men från Eskilstuna i riktning mot Arboga var det återigen isbark på vägbanan. Någon mil efter Eskilstuna hade det inträffat en trafikolycka. Sedan var det ytterligare en hemma på riksväg 49 som lade ut att det var blixthalka på vägen.

Så här är det och har varit under flera år.

Robert Collin på Aftonbladet har skrivit en artikelserie om situationen. Trots att det är halka och väderomslag på gång skickas inte insatserna ut, för man litar så till den milda grad på den teknik som har monterats upp, exempelvis kameror, och lite puckar på vägen. Det finns också en app som berättar när det blir halkigt. Det är inte längre någon som går ut och skrapar med foten på vägen för att se om det är halt. Det här har gjort att vägarna slår om och blir glashala, det man kallar för svartis.

Jag pratade med en åkeriägare för några veckor sedan, precis när första halkan kom. Han hade då satt på vinterdäcken, som var nya. Han sa att det inte gick att hålla bilen på vägen. Men han hade sådan tur att den stannade mot den sista friktionen ute vid dikeskanten. Annars hade han lagt omkull hela skjutsen vid sidan av, och då körde han i 50 kilometer i timmen på en i övrigt slät väg.

På den tiden då jag jobbade på trafikpolisen gjorde vi alltid utredningar för att se om det var fordon, förare eller väg som var orsak till själva olyckan. Det hände ibland när det var halkigt att vi åkte ut och mätte bombering på väg, kurvradier och annat, och vi hade med oss Vägverkets haveriutredare. Då undvek jag att köra på den stora vägen och tog, om det var möjligt, en parallellväg som fortfarande var snöbelagd eller hade vanligt vinterföre. Haveriutredaren från Vägverket frågade då varför jag körde där. Då svarade jag: Det finns ingenting som är så halt som en väg som Vägverket har hand om.

Detta är effekten av det moderna sättet att bedriva halkbekämpning. Man lägger på en alldeles för dålig giva, så när det tinar upp och sedan återfryser blir vägen halkigare än vad den var innan. Detta kan varenda yrkesförare intyga, speciellt de som är i min ålder och som har följt utvecklingen. Normalt brukar en utveckling gå åt det bättre hållet, men i det här fallet går den åt det sämre hållet.

Olycksfrekvensen för i år är redan påtaglig. I dag har det varit flera svåra olyckor, bland annat en olycka med två bussar. Den ena var en orkesterbuss, där föraren klämdes fast och skadades.

Vi kan alltså se en negativ utveckling när det gäller halkbekämpning.

Fru talman! Tack, Thomas Morell! Ja, det är alldeles sant att det finns en fördel med att bli äldre. Alternativet är ju förskräckligt.

Vi har båda våra erfarenheter att utgå ifrån. Min erfarenhet är att trafiksäkerheten ökar. Sverige är ett av de världsledande länderna när det gäller att minska antalet döda och skadade i trafiken. Det är bra att vi har fått en utveckling med ABS-bromsar och antislirsystem. Dessutom har vi numera krav på vinterdäck på alla hjul på tunga fordon. Det här är den första vintern då vi ska pröva detta. Vi måste se till att vi inte har tillbud eller olyckor som sker på grund av undermålig utrustning. Andra länder har tidigare legat före medan man i Sverige valt att inte reglera detta. Nu har vi en regering som tar tag i detta för att öka tryggheten på våra vägar.

Jag kan inte som Thomas Morell döma ut ny teknik och säga att det inte fungerar att mäta hur det ser ut på vägarna. Jag tror att det är bra att vi använder ny teknik för halkbekämpning. Men vi måste nog också vara medvetna om att vid svartis på vägarna, och då den kommer snabbt, hjälper insatser föga. Då handlar det om att ibland inse att man får vänta tills halkbekämpningen kommit fram. Det är då korta insatstider som gäller.

I debatten finns ibland en föreställning om att det handlar om budgetrestriktioner. Sådana finns inte för halkbekämpning. Här ska man använda de resurser som står till förfogande. Trafikverket har ingen egen halkbekämpning, utan det är entreprenörer som genomför den. Vill Thomas Morell föreslå någon annan ordning och att Trafikverket ska ha egna resurser för halkbekämpning?

Jag utgår ifrån att våra experter på myndigheterna gör sitt allra bästa för att använda den bästa tekniken och den bästa halkbekämpningen och för att mäta på bästa sätt. Det ankommer inte på mig som statsråd att överpröva experternas bedömning av vad som är rätt insatser vid rätt tider. Vad jag dock gör är att se till att vi har tillräckliga resurser och även tydliga krav på uppföljning av de insatser som görs. Nu senast handlade det om gps-märkning på transporterna så att man vet att man får den halkbekämpning man betalar för. Detta måste vara utgångspunkten för att vi ska skapa trygghet på våra vägar.

Thomas Morell är själv chaufför, och jag är en person som gärna kör på vägarna. Det kommer alltid vara så att man själv har ett ansvar att anpassa hastigheten efter väglaget. Även om man tack vare den nya vinterdäckslagstiftningen har de allra nyaste däcken av bästa kvalitet kommer man alltid att behöva anpassa hastigheten.

Då kommer vi in på den fråga som vi talade om i den förra interpellationsdebatten om arbetsgivarens ansvar och stressen i arbetslivet. Jag kan inte låta bli att ändå fundera över den ökade tidspressen inom transportsektorn. Man stressas att köra så snabbt som möjligt. Trafikverkets utredning visar ju att det är yrkestrafiken som i större utsträckning än andra trafikslag bryter mot hastighetsbestämmelserna. Stressen i arbetslivet gör att man tar större risker, vilket oroar mig.

Jag skulle vilja att även Thomas Morell funderade lite över både arbetsgivarens och transportnäringens ansvar att lugna tempot i trafiken och minska stressen i arbetslivet för att se till att vi även på detta sätt får säkrare vägar.

Det är dock som sagt färre dödade och skadade i trafiken än, tror jag, någonsin i Sverige. Det visar att det trafiksäkerhetsarbete vi har gjort har varit lyckosamt.

Fru talman! Tack så mycket, statsrådet Tomas Eneroth! Jag tackar särskilt mycket eftersom jag fick uppslag till en ny interpellation.

I dag är det den 29 november, och vintern har inte mer än börjat. Ändå har det i år funnits flera sådana rubriker som i den artikel jag nu håller upp. Det handlar om blixthalka. Det har varit över hela landet och inte bara uppe i Norrland utan även på västkusten, i Dalarna och lite varstans.

"Detta är vägförvaltninga i Skultörp, den som har hand um 'et." Vi som är tillräckligt gamla kommer ihåg den sketch som Rulle Lövgren skrev en gång i tiden och som framfördes av Sten-Åke Cederhök. Det handlade just om vägförvaltningen i Skultorp. Jag bodde alldeles intill denna vägförvaltning, alltså vägstation. Där såg jag hur farbröderna arbetade. Jag säger "farbröder" för jag var inte så gammal på den tiden. De skulle ibland ut och halkbekämpa. De hade inte den utrustning som vi har i dag. Fordonen hade inte den däckutrustning som vi har i dag. De hade halka då också, men det var en annan typ och mer lätthanterlig.

När jag själv tog körkort i mitten av 70-talet hade jag vinterdäck av märket Trelleborg. Jag vet inte om statsrådet har sett sådana någon gång. Däckmönstret såg ut som en huggorm på ryggen; det gick i sicksack. De är värdelösa däck enligt dagens mått mätt, men det gick att hålla sig kvar på vägen.

I dag har vi mjukare gummiblandningar och sajpningar. Vi har ABS på bilarna. Det finns, särskilt på tunga fordon, gyron som känner av fordonets riktning på vägen och justerar bromskraften efter detta. Likväl går det emellanåt inte att hålla kvar bilarna på vägen, trots att de körs i laglig hastighet eller betydligt under den. Bilen glider av då det har skapats en halka som inte borde finnas där.

Det är detta som är problemet med den moderna halkbekämpningen. Man saltar för lite, vilket töar upp vägbanan som sedan återfryser. Då får man en halka som man inte borde ha haft. I sådana lägen kan det faktiskt vara bättre att inte göra någonting alls och låta vägen vara som den är.

Jag har mer än en gång sagt till min fru när vi har varit ute och åkt och det är tio grader kallt: "Vägen är torr. Jättefint!" Då möter man saltbilen. Vad gör den? Jo, den drar upp fukt från vägbanan som då återfryser, och då blir det halkigt.

Jag vet inte om statsrådet brukar titta på Youtube och sådant. Där finns lite intressanta filmer där folk stannar vid sidan av vägen, spänner på sig skridskor och åker med dem på vägen. Detta är väghållningen i Sverige nu! Jag tycker att det är anmärkningsvärt.

Jag talar mycket med förare. Själv kör jag inte aktivt längre, utan bara när jag kommer åt - jag fuskar. När man pratar med aktiva yrkesförare säger de att det bara blir sämre och sämre för varje år. När vi ser sådana rubriker som i den artikel jag nu håller upp - jag använder förresten Aftonbladet för jag vet ju att statsrådet läser den - borde ni själva agera gentemot Trafikverket och åtminstone ställa frågan hur det kommer sig att sådana rubriker förekommer i stort sett varje dag när temperaturen kryper ned. Detta om något signalerar att det inte står riktigt rätt till.

Fru talman! Det finns något som återkommer i sverigedemokratisk beskrivning av hur samhället och samhällsutvecklingen ser ut. Det var alltid bättre förr, det är alltid sämre nu och allting går faktiskt riktigt illa. Då hjälper ibland inte några som helst fakta, utan uppenbarligen har man bestämt sig för vilken verklighetsbild man vill ge.

Jag sa precis att vi har en utveckling med det lägsta antalet dödade och skadade i trafiken, och att vi har varit lyckosamma i vårt arbete med nollvisionen. Vi har faktiskt fått en säkrare trafikmiljö. Vi lägger dessutom till mer resurser nu än någonsin, inte minst vad gäller halkbekämpning. Men vill man med anekdotisk bevisföring och tidningsrubriker leda i bevis att allting ändå går i fel riktning kan man naturligtvis göra en sådan beskrivning.

Jag vill dock att Thomas Morell funderar över om det ändå kan vara några fördelar med den nya teknik som har kommit i halkbekämpningen. Har vi kanske ändå skaffat oss en bättre och säkrare situation på vägarna? Åtminstone statistiken talar för att det blir färre som dödas och skadas på våra vägar.

Med det sagt är jag väldigt noga med att trafiksäkerheten är högt prioriterad. För mig är detta jätteviktigt. Det var därför jag drev igenom lagstiftningen om vinterdäck. Om man sedan har Michelin, Gislaved, Nokian Hakkapeliitta eller vilka märken man än har - Trelleborg finns väl kanske inte längre - ska man ha adekvata däck. Man ska ha bra utrustade fordon. Det ska vara bra bromssystem på dem. Vi ska se till att skapa trygghet för inte bara de chaufförer som i sitt jobb kör på vägarna utan också för alla som möter dem som kör på vägarna.

Detta är ett av skälen till att vi ökar kontrollerna när det gäller kör- och vilotidsregler. Vi vill öka cabotagekontrollerna så att Thomas Morell eller jag som numera kör privatbilar på vägarna inte ska möta en uttröttad chaufför eller en chaufför som är stressad på grund av dålig arbetsmiljö. I den stunden kan en sådan chaufför inte kontrollera ett 60 ton tungt fordon utan riskerar att komma över på fel sida av vägen.

Det är detta trygghet på våra vägar handlar om: om arbetsgivarnas ansvar, om chaufförernas ansvar och om ditt och mitt ansvar som medtrafikanter. Det handlar även om insatserna för halkbekämpning och att vi har mer resurser för halkbekämpning. Vi måste naturligtvis också använda ny teknik för att det ska bli mer effektivt. Jag oroas över den tempoökning som vi har sett i trafiken. Men jag oroas än mer över att man beskriver det som om ingenting har blivit bättre, så som Sverigedemokraterna ibland systematiskt gör.

Jag tror ändå att vi kan konstatera att det har blivit väsentligt färre dödade i trafiken nu än vad det var på det 1970-tal som Thomas Morell refererar till.

Fru talman! Det är rätt fantastiskt ändå. Jag tror inte att Robert Collin är riktigt lika imponerad av Tomas Eneroths beskrivning av hans rapport. Det är Robert Collin som har skrivit artikeln, inte Sverigedemokraterna. Han har skrivit tre artiklar om halkan i år hittills. Jag tror nog att jag kan backa undan där, för det är inte jag som är budbärare, utan en reporter.

Allt var inte bättre förr. Vi har betydligt bättre system för rätt mycket i dag. Jag har själv utrett ungefär 300 dödsfall i trafiken för att ta reda på orsaken till att människor omkommit. Varje dödsfall i trafiken är ett nederlag för individen, för familjerna och för samhället. Vi måste gemensamt göra någonting åt detta för att minimera risken att omkomma i trafiken. Vi ska kunna ge oss ut och komma hem med livet i behåll. Det är jätteviktigt.

Men det måste finnas en kontakt mellan fordonet man kör och underlaget, så att man inte åker av vägen eller kommer över på fel sida. Det hjälper inte hur bra utrustning man än har och hur försiktigt man än kör om friktionen mellan fordonet och underlaget blir för dålig. Alla yrkesförare vittnar i dag om att det är för dålig friktion på vägbanan. Det är inte mitt ord, utan yrkesförarnas. Jag kan vilken dag som helst i veckan erbjuda mig att ta med Tomas Eneroth ut för att besöka yrkesförare och följa med och se hur illa ställt det är på sina ställen.

Fru talman! Jag tackar Thomas Morell för erbjudandet. Jag har flera gånger varit ute och rest på våra vägar tillsammans med Transportarbetareförbundet och Sveriges Åkeriföretag och är imponerad av den kunskap som finns om hur transportsektorn ska utvecklas. Därför är jag också mån om att prata om hur vi utvecklar transportsektorn, hur vi ser till att det blir attraktivt att arbeta där, hur vi ser till att det blir bättre och tryggare arbetsmiljö och hur vi ser till att fler inser vilken otrolig betydelse som inte bara lastbilschaufförer utan hela transportsektorn har för att Sverige som industrination ska kunna fungera.

Hela Sverige rullar, brukar vi ibland säga. Att vi har bra transporter är en förutsättning för att samhället ska kunna fungera. Då är det klart att vinterväghållningen måste fungera. Där har vi resurser, och det behövs. Vi utvecklar ny teknik och ställer krav på dem som utför vinterväghållningen.

Jag inser att det säkert alltid kommer att komma både nya tekniska lösningar och nya krav. En del överlåter jag med varm hand till specialisterna att utveckla i dialog med näringen. Andra saker har jag varit väldigt bestämd med att vi ska reglera på nationell nivå. Det gäller till exempel den nya vinterdäckslagstiftningen, som nu för första gången träder i kraft. Det ska bli spännande att se hur utvecklingen kommer att bli denna vinter, när vi nu ska ha vinterdäck på alla hjul på alla tyngre fordon. Jag hoppas och tror att det kommer att leda till ökad trygghet på våra vägar.

Här är Thomas Morell och jag överens. Vi vill att det ska vara trygghet på våra vägar. Vi vill att färre ska skadas eller dö i trafiken. Då vill jag ändå bara konstatera att antalet döda och skadade i trafiken kraftigt har minskat sedan 70-talet. Vi är världsledande i trafiksäkerhet just på grund av det arbete vi gör, och det arbetet leds nu inte minst från regeringens och Trafikverkets sida.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.