Fru talman! Mathias Tegnér har frågat finansministern vilka åtgärder ministern och regeringen avser att vidta för att stänga fönstret för avancerad skatteplanering. Interpellationen har överlämnats till mig.

Det är centralt att det finns ett brett utbud av olika produkter på den svenska sparmarknaden. Kapitalförsäkringar utgör ett alternativ till bland annat investeringssparkonton. Sparformen ska inte kunna användas för skatteundandragande.

Det är en prioriterad fråga för regeringen att generellt minska riskerna för skatteundandragande. Arbetet pågår kontinuerligt, och det finns flera exempel på viktiga förändringar som regeringen har genomfört.

Sverige bidrar aktivt till det arbete som sker inom OECD och EU, där det under det senaste decenniet bland annat har tagits fram regelverk om samarbete och automatiskt informationsutbyte mellan skattemyndigheter. De senaste exemplen är CARF och DAC 8, som utformats för att genom ökad rapportering och utbyte av information om kryptotillgångar hantera riskerna vid handel med sådana tillgångar. Vidare har regeringen ändrat beskattningen av vissa inlösenförfaranden för att motverka att utländska aktieägare undviker att betala svensk kupongskatt i samband med sådana förfaranden.

Fru talman! Till att börja med vill jag tacka finansmarknadsminister Niklas Wykman för svaret.

Bakgrunden till min interpellation är att Skatteverket redan under förra året påtalade för regeringen att kapitalförsäkringar används för avancerad skatteplanering. I grunden förefaller det handla om att kapitalförsäkringar har en lägre grad av reglering än investeringssparkonto, ISK. Om jag har förstått det hela rätt är begränsningarna för få för vilka tillgångar som kan placeras i kapitalförsäkringar och framför allt till vilka värden. Det innebär att det finns möjligheter till avancerad skatteplanering inom ramen för svensk skattelagstiftning i dag.

När nu regeringens expertmyndighet tillskriver regeringen – faktiskt redan förra året – om att det finns en lucka i skattelagstiftningen skulle i alla fall jag tro att regeringen lägger i högsta växeln för att täppa till luckan. Det handlar enligt Skatteverkets bedömning trots allt om 1 miljard kronor i skattebortfall varje år. Om jag inte missminner mig är dessutom sådan skatteplanering också en av Skatteverkets högst prioriterade risker.

Fru talman! Bakgrunden är tydlig. Skatteverket har i flera år, både i år och förra året, pekat på att kapitalförsäkringar används för avancerad skatteplanering. De senaste kontrollerna har redan resulterat i hundratals miljoner kronor i ökade skatteinbetalningar. Samtidigt bedömer myndigheten att runt 1 miljard försvinner varje år. Det här är pengar som skulle kunna gå till välfärden – skolan, vården och äldreomsorgen – och till försvaret. Men just nu försvinner de i skatteflykt och skattefusk.

Statsrådet säger att det är en prioriterad fråga för regeringen att generellt minska riskerna för skatteundandragande. Finansministern brukar säga detsamma i de interpellationsdebatter som jag har haft med henne om detta. Men då förstår jag inte, statsrådet, varför regeringen sitter på händerna i frågan.

Skatteverket tillskrev er redan förra året, men mig veterligen har ingenting gjorts. Skatteutskottet bjöd in finansministern under våren. Hon skickade sin statssekreterare, som konstaterade att det var en viktig fråga men att man just nu inte arbetade med den. Jag skrev en interpellation och fick ett svar från finansmarknadsministern som huvudsakligen handlade om arbetet i EU.

Min fråga till statsrådet Wykman blir därför: Tycker regeringen att detta är ett problem? Om regeringen tycker att det här är ett problem, hur tänker man agera?

Fru talman! Tack, Mattias Tegnér, för ett engagerat inlägg i en viktig fråga!

Man kan möjligtvis konstatera att tidsutdräkten inte riktigt har varit fördelaktig eftersom Skatteverket i maj 2025 inkom med reviderade uppgifter om detta och hade tidigare även återkallat uppgifter. Det om något kanske visar att det inte alltid är den högsta hastigheten som leder till det bästa resultatet.

Fru talman! Här finns det nog ingen åsiktsskillnad. Man kan såklart försöka ha en spänstig debatt ändå, men såvitt jag kan bedöma korrelerar våra uppfattningar till hundra procent om att vi ska motverka skattedrivna upplägg eller skattefusk i systemen. Så sent som i maj fick vi dessutom reviderade uppgifter från Skatteverket. Skatteverket säger själva att frågan behöver utredas. Ibland tycker sig Skatteverket ha möjlighet – det är emellanåt omdiskuterat – att själva tolka och bedöma regler eller, för den delen, skriva fram färdiga förslag. Men här tycker Skatteverket själva att detta behöver utredas. Och vi vet ju att det med det svenska utredningsförfarandet inte är någon rakethastighet som väntar oss framöver.

Jag tror att vi är helt överens om detta. Det kan hända att jag missförstår vad ledamoten är ute efter. Ledamoten pekar också på det som är bekymret: vad man håller i kapitalförsäkringarna, värderingsproblem och så vidare, när det handlar om onoterade tillgångar eller fåmansbolag.

Anledningen till att svaret handlar en del om EU, fru talman, är att här finns den stora nivåskillnaden i beskattningen, om inte annat. I andra länder kan man ha kapitalförsäkringar som är obeskattade, och så jämförs det med att betala skatt i Sverige.

Lite beroende på var man hamnar när det gäller de onoterade tillgångarna i fåmansbolag varierar skattesatsen. Men är man inom utdelningsutrymmet är skatten 20 procent. Är man inte själv aktiv i bolaget är skattesatsen generellt 25 procent. Om man är utanför utdelningsutrymmet får man betala den skatt på tjänst som man normalt sett skulle ha betalat. Är man över 90 eller 100 inkomstbasbelopp, beroende på om det rör sig om utdelning eller kapitalvinstbeskattning, är det 30 procent eller den ordinarie kapitalskattesatsen som gäller. Här finns alltså en rad olika skattesatser.

Om man i stället kan placera detta i utländsk kapitalförsäkring utan att Skatteverket kommer åt den informationen kanske man blir obeskattad. Så är det ändå inte så länge man befinner sig inom informationsutbytet. Det är därför det är så centralt för att undvika de allra mest aggressiva uppläggen. Det är alltså centralt med EU-dimensionen, och det är centralt med informationsutbytet för att komma åt detta.

Är man inom den svenska kapitalförsäkringen och dess beskattning har man en effektiv skattesats strax under 20 procent, i likhet med den som gäller för ISK. Det är alltså inte en obeskattad tillgång, utan det är en tillgång som kan jämföras med en beskattning på kanske 20 procent eller någon procentenhet högre, 25 procent eller rent av den fulla inkomstskatten. Det går också att tänka sig att man kan få karensregelskatten på 25 procent i stället, om man har varit inaktiv i ett antal år. Det kan alltså hända att detta påverkar inaktivitetsförfarandet snarare än vilken skatt man i slutändan betalar.

Men, som sagt, jag kan inte urskilja någon åsiktsskillnad här. Vi fick detta från Skatteverket i maj.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag noterar att statsrådet Wykman pratar om ganska många andra saker än det som den här interpellationen handlar om.

Jag är i och för sig enig med statsrådet om att EU är en viktig fråga när det gäller skatteflykt och skattefusk – inte tu tal om saken. Men det finns och har funnits ett antal frågor under den här mandatperioden där det också har funnits behov av agerande från regeringen. Jag uppfattar – och jag har haft flera interpellationsdebatter med finansministern om detta – att regeringen i flera av dessa frågor faktiskt har suttit på händerna. Det handlar om exitskatt, och det handlar om det här. Men det handlar också om beskattning på aktieutdelningar, vilket ministern också nämner i sitt interpellationssvar.

Men om vi håller oss till den fråga som denna interpellation handlar om, alltså det problem vi ser när det gäller kapitalförsäkringar, är det ju så att regeringen blev tillskriven av Skatteverket första gången under hösten – jag tror att det var i december 2024 – om att vi har ett problem på detta område. Sedan är det riktigt att de justerade sin skrivelse i maj 2025. Den första skrivelsen kom alltså i december 2024, och en justerad skrivelse kom i maj 2025.

Detta innebär dock att regeringen och statsrådet Wykman har känt till det här problemet sedan december 2024 och har känt till att det behöver tillsättas en utredning, antingen inom ramen för vårt utredningsväsen eller inom ramen för Finansdepartementet. Jag är enig med statsrådet om att vårt utredningsväsen inte alltid håller en rakets hastighet. I grund och botten är det nog bättre att det går lite långsammare och blir rätt än att det går fort och blir fel.

Utmaningen här är att man har känt till problemet sedan hösten förra året och inte har gjort någonting. Man har inte tillsatt någon utredning. Man har inte adresserat frågan hos Finansdepartementet. Det innebär att klockan tickar. Om det inte händer något under hösten har det gått ett år sedan regeringen första gången fick reda på att det försvinner 1 miljard i skatteintäkter varje år. Och man sitter bara på händerna.

Det centrala problemet här är att lagstiftningen är otydlig. Det finns ingen klar reglering för vilka tillgångar som får ingå i kapitalförsäkringar eller till vilka värden. Det är alltså inte ens säkert att det är så som statsrådet säger, att den effektiva skattesatsen blir 20 procent, eftersom det förefaller finnas problem med hur olika tillgångar värderas, vilket gör att den effektiva skattesatsen möjligen kan bli lägre.

Skatteverket är glasklara. De säger att det behövs en översyn, antingen inom Finansdepartementet eller i form av en statlig offentlig utredning. Skatteverket påtalade detta redan förra året. Ingenting hände. Vi bjöd in finansministern till skatteutskottet under våren. Ingenting hände. Och nu står vi här. Ministern ger inte besked om att man nu står i begrepp att tillsätta denna utredning. Då har vi snart förlorat ett år.

När ska regeringen börja agera för att täppa till denna brist i skattelagstiftningen? Eller är det så att regeringen bara pratar om att det är viktigt att betala skatt men egentligen tycker att det bara är vanligt folk som ska betala skatt? Ska vi tillbaka till den tid då adeln och överklassen var skattefrälse? Varför ska bara vanliga svensson betala skatt men inte moderata väljare med höga inkomster? Det är den känslan man får när regeringen sitter på händerna trots att man vet att det finns en skattelucka i svensk lagstiftning. Varför tar ni inte tag i denna fråga? När går regeringen från ord till handling, statsrådet Wykman?

Fru talman! Jag kan tacka ledamoten igen för ett engagerat inlägg i en viktig fråga, där det dock verkar saknas åsiktsskillnad i sak. Skatteverket inkom med sin hemställan i maj månad, och den analyserar vi givetvis. Vi verkar dela ledamotens uppfattning att det verkar rimligt som Skatteverket säger, att detta ska utredas. Jag har inget besked att ge här i dag om tillsättning av en sådan utredning.

Bortom retorik och sådant vet ledamoten att det alltid krävs en del arbete och en del analyser. Sedan maj månad har det inträffat en sommar, och riksdagen har fortfarande uppehåll. Det är såklart roligt att vi kan vara här och debattera och diskutera en viktig fråga i dag. Men beskrivningen av senfärdigheten tror jag att lyssnarna har svårt att hålla med om. Jag tror också att ledamoten kan tycka att det är bra att Skatteverket tog tid på sig och kunde komma in med en uppdaterad och troligtvis mer korrekt beskrivning av problemet i maj månad.

Dessa problem med kapitalförsäkringar är väl kända. De har funnits länge; det finns inget nytt inslag i detta.

Sedan kan man vilja fundera lite. Jag har noterat att Sverige får väldigt mycket internationellt beröm för vår kapitalmarknad generellt sett. I Sverige deltar hushållen både genom sitt pensionssparande och genom sitt privata sparande. Arbetsmarknadens parter är på så sätt högst involverade i att vi omsätter vårt sparande under arbetslivet till bättre pensioner när vi blir pensionärer. Hushållen deltar på finansmarknaderna i Sverige – framför allt genom investeringssparkontot, men en del har också kapitalförsäkringar och så vidare.

Detta gör i sin tur att det finns tillgängligt kapital för de företag som vill investera mer eller som vill testa nya affärsprojekt. Det gör att vi i Sverige har överlägset mycket mer av den typen av entreprenörskap men också av listning än de flesta europeiska länder. Vi har de senaste dagarna sett att Bloomberg skriver om att hela EU nu ser svensk kapitalmarknad som ett stort föredöme och något som man anser att hela EU bör ta efter. EU-kommissionen pekar på Sverige och den svenska modellen för investeringssparkonto som ett föredöme och något som alla EU-länder borde införa. Det gör givetvis att man inte bara ska rycka fram ogenomtänkt på det här området. Det är trots allt komplicerade frågor. Det är komplicerad juridik. Det är analyser som behöver göras.

Precis som Skatteverket konstaterar är det angeläget att motverka skattefusk och skattefel. Men som samma expertis också kan konstatera är det viktigt att man inte råkar förstöra någonting i det som ofta lyfts fram som inte bara EU:s bästa kapitalmarknad utan en av världens, vid sidan av en del andra länder, bästa kapitalmarknader, som förser svenska löntagare med bättre löner och bättre villkor.

Att man ska lösa problemet, och att Skatteverket i maj pekade på att det behövs en utredning om detta, är för oss självklara utgångspunkter. Socialdemokraterna, noterar jag, är mer oförsiktiga i detta. Man vill in och sabba den här modellen. Magdalena Andersson har flera gånger varit ute och pratat om att man på olika sätt behöver förstöra eller försämra ISK, som hela övriga världen och EU tittar på som en förebild. Vi kommer inte att göra det. Vi kommer att värna jobb och löner i Sverige.

Vi ska givetvis agera kraftfullt mot skatteflykt och skatteundandragande. Det är lätt att dela uppfattningen att detta behöver utredas.

Fru talman! Vi är eniga om ett par saker. Vi är eniga om att investeringar är viktiga för vårt samhälle. Den tidigare socialdemokratiska regeringen agerade kraftfullt för att allokera både privat och offentligt kapital till investeringar. I så måtto är vi eniga.

Däremot är det inte så att skattefel, skattefusk och skatteluckor leder till en gynnsam allokering av kapital. I stället riskerar kapital att allokeras till saker som är suboptimala om det finns skattefördelar. Det finns inget positivt i att det finns skatteluckor i vår skattelagstiftning om man tror att investeringar är viktiga för vårt samhälle. Jag som stockholmare brukar stolt prata om att vår huvudstadsregion är den kapitalmarknad som har mest investerbart kapital per capita i världen efter Silicon Valley.

I grunden är det alltså positivt med investeringar. Däremot är det inte positivt med fel i vår skattelagstiftning. Det är där statsrådet Wykman blir svaret skyldig. Skatteverket kom in med en skrivelse redan i december förra året, och under tiden sedan dess har regeringen suttit på händerna. Sedan justerade de sin skrivelse i maj, men problemet finns fortfarande där.

Nu vill jag upplysa statsrådet Wykman om att vi befinner oss på gränsen mot september. Det har alltså gått nästan nio månader sedan den första indikationen om att det finns en tydlig lucka i vår skattelagstiftning. Då borde statsrådet Wykman och regeringen göra det enda rimliga och det som deras expertmyndighet ber om. Tillsätt en utredning för att lösa problemet! Stå inte bara i riksdagens kammare och prata om det!

När tänker regeringen agera?

Fru talman! Mathias Tegnér verkar inte tycka att Skatteverkets nya information som man skickade in i maj har någon som helst betydelse. Om Mathias Tegnér tycker att man ska agera på gammal information i stället för ny information är det givetvis upp till honom, men det är ett väldigt dåligt sätt att sköta ett land på. Det är ansvarslöst, populistiskt, ryckigt och skadligt.

Det står inte vi för. Man ska göra saker på rätt sätt med rätt information, ordning och reda, trygghet och stabilitet. Det är också det vi gör. Mathias Tegnér kanske är dåligt påläst eller föredrar skarpa debattinlägg framför fakta. Ändringen av beskattningen av inlösenförfaranden handlade just om åtgärder för att minska skattefel och ta bort möjligheter till skatteflykt. Det är något som vi har gjort. Intensivt arbete har pågått länge med ett mer effektivt informationsutbyte för att komma åt dem som planerar att fuska bort hela sin skatteinbetalning.

Detta är svåra saker som lämpar sig dåligt för den typ av påställd retorik som Mathias Tegnér ger uttryck för.

Det finns vad jag känner till ingen i det politiska systemet som tycker att skatteundandragande och skatteflykt är bra. Däremot finns det ett antal ansvarstagande partier, till exempel de i regeringen, som tycker att denna typ av förändringar måste göras med respekt för att man inte förstör något annat som fungerar väl, till exempel svenska pensionärers avkastning på sitt pensionssparande eller svensk kapitalmarknads funktionssätt. Då behöver man experter. Då behöver man analysera. Då behöver man kunna juridiken. Då behöver man förstå och göra det på ett bra sätt.

Vi ska inte tillbaka till de där skattefrälsena. Mathias Tegnér kommer säkert ihåg vem det var som borrade upp stora hål för de rikaste så att de skulle slippa betala skatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.