Bristen på bostäder för studenter

Herr talman! Ola Johansson har frågat mig om jag och regeringen kommer att ta riksdagens tillkännagivanden gällande bullernivåer och anpassningar till tillgänglighetskrav och andra lättnader gällande studentbostäder i beaktande och följa upp dem, genom vilka regelförenklingar och incitament som jag kommer att se till att fler studentbostäder byggs, om jag ämnar tillse att planprocessen effektiviseras och i så fall hur samt om jag ämnar öka tillgången på byggbar mark i kommuner med bostadsbrist.

Inledningsvis kan jag konstatera att jag och interpellanten har ett gemensamt intresse av att bristen på studentbostäder ska minska.

Jag anser att det har vidtagits väsentliga åtgärder för att öka studentbostadsbyggandet under det senaste året. I våras aviserade regeringen det så kallade bostadspolitiska paketet som bland annat omfattar ett investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och studentbostäder. Avsikten är att stödet ska träda i kraft under våren 2016. Stödet gäller dock retroaktivt och omfattar de bostäder som påbörjades från och med den 25 mars i år. Stödet förbättrar väsentligt byggherrarnas finansiella förutsättningar för att bygga studentbostäder. Dessutom införs ett ekonomiskt stöd för att stimulera till åtgärder i kommunerna för att öka bostadsbyggandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sveriges funktionshinderspolitik, som utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, har som utgångspunkt att personer med funktionsnedsättningar är medborgare med samma skyldigheter och rättigheter som alla andra. Jag anser att det är mycket viktigt att värna tillgängligheten vid bostadsbyggande oavsett typ eller kategori av bostad.

Med detta som utgångspunkt har Boverket gjort långtgående förändringar i byggregelverket för studentbostäder. Dessa förändringar trädde i kraft den 1 juli 2014. Ändringarna innebar bland annat att funktionskraven i Boverkets byggregler ändrades så att funktionerna för daglig samvaro, sömn/vila, måltider och hemarbete helt eller delvis kan överlappa varandra.

Sammantaget innebär dessa ändringar att det nu är möjligt att bygga en studentbostad på 16 kvadratmeter. Inom ramen för regeringsuppdraget övervägde Boverket ändrade regler för tillgänglighet men föreslog inga inskränkningar, bland annat med anledning av att det endast skulle ge en marginell ytterligare minskning av bostadsytan.

Angående interpellantens fråga om buller kan nämnas att regeringen nyligen har beslutat om förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Det har varit en grannlaga uppgift att utforma förordningen med hänsyn till den kritik som framfördes från många remissinstanser mot det förslag som remitterades under förra mandatperioden. Förordningen innebär en rimlig avvägning mellan intresset av att underlätta byggandet av bostäder och människors hälsa.

Beträffande tillkännagivandena bereds dessa för närvarande inom Regeringskansliet med avsikt att återkomma till riksdagen vid nästkommande riksmöte.

Det är den nuvarande regeringens ambition att fortsätta driva på för förenklade byggregler för att snabba upp byggprocesserna. Att planprocessen ibland tar lång tid beror inte sällan på att lagen tillämpas på ett ineffektivt sätt. Det är i grunden samma bestämmelser i plan- och bygglagen som används, oavsett om planprocessen tar ett halvår eller om den tar åtta år. När planprocessen tar lång tid beror det ofta på att det finns många motstående intressen. En konkret åtgärd för att förenkla och snabba upp planarbetet är att tydliggöra hur reglerna i plan- och bygglagen ska tillämpas. Boverket och länsstyrelserna följer kontinuerligt upp tillämpningen av plan- och bygglagen.

Att öka tillgången på byggbar mark i kommuner med bostadsbrist är förstås angeläget. Planprocessutredningen har bland annat i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att öka den kommunala planläggningen för bostadsbyggande och utbudet av markanvisningar. Planprocessutredningen ska lämna sitt slutbetänkande i december i år.

Då Ola Johansson, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Fredrik Christensson i stället fick delta i överläggningen.

Herr talman! Snart är det terminsstart för många studenter på högskolorna runt om i landet, och det är nu som bristen på studentbostäder visar sig som tydligast. Den senaste veckan har vi i medierna kunnat läsa och se mycket om svårigheter för studenterna att hitta en bostad. Det får inte bara konsekvenser för studenterna, utan det får också långtgående konsekvenser för Sveriges utbildningsnivå, attraktivitet, konkurrenskraft och tillväxt. Det är ett stort och växande problem i hela landet men framför allt i de större städerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är med anledning av detta som min kollega Ola Johansson har ställt den här interpellationen till statsrådet om vad regeringen kommer att göra för att få fart på byggandet av studentbostäder och även frågat när regeringen kommer att ta de tillkännagivanden i beaktande som riksdagen har framfört till regeringen.

Alltför många studenter på studieorterna runt om i landet upplever problem med att hitta en lämplig bostad. I veckan presenterade Studentbostadsföretagen en årlig kartläggning som visade att det var brist på studentbostäder på tolv av landets studieorter. Och enligt Stockholms Studentbostäder, som är landets största studentbostadsföretag med drygt 8 000 lägenheter i Stockholm, är väntetiden för en student att få ett boende i dag över två år. Två år kan jämföras med 120 högskolepoäng eller två tredjedelar av en kandidatutbildning.

Att en studerande som blivit antagen till ett lärosäte ska behöva vänta eller tacka nej till en utbildningsplats på grund av svårigheter med att hitta boende är rent slöseri.

För att bostadsbristen ska minska måste bostadsbyggandet öka och fler studentbostäder komma till. Det behövs ett helhetsperspektiv för att få bukt med problemen som i dag finns på bostadsmarknaden. Alliansregeringen genomförde en del åtgärder under sin tid för att förenkla reglerna men har också nu under oppositionstiden arbetat för att få fler regelförenklingar på plats.

Ofta handlar det om, precis som statsrådet lyfte fram, att nya byggprojekt har dyra uppstartsprocesser, höga krav på byggregler, brist på byggbar mark och dåliga ekonomiska förutsättningar för att man ska våga och vilja investera.

Studentbostäder är i grunden tillfälliga bostäder som man bor i under sina studieår för att sedan flytta vidare till ett annat boende. Det är just därför som Centerpartiet och Alliansen har drivit på för att det ska vara extra lätta regler för att bygga och bo i studentbostäder. Det ska vara kostnadseffektivt att bygga studentbostäder och det ska vara en rimlig hyra för att bo där.

Tillgänglighetskraven för studentbostäder måste fortsätta att ändras så att tillgänglighet kan förenas med små utrymmen och ge de låga boendekostnader som eftersträvas. Detta är ett av de viktigaste stegen för att gå vidare och få fram fler bostäder på studieorterna. Riktvärdena för buller behöver också höjas så att fler studentbostäder kan byggas i nära anslutning till infrastruktur och lärosäten.

Tyvärr kan jag konstatera att regeringen, i stället för att införa regelförenklingar och göra det billigare att bygga och bo, väljer ineffektiva subventioner som både har visat sig vara dyra och byråkratiskt krångliga. Min fråga till statsrådet är därför: Kommer det att presenteras några reformer från regeringen som medför regelförenklingar, och när kommer i så fall regeringen att presentera sådana reformer?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka Fredrik Christensson för att han ställer upp i den här interpellationsdebatten som är oerhört viktig. Den är vältajmad också, vilket jag vet att Ola Johansson brukar vara. Det är oerhört viktigt att alla de studenter som i dagarna kommer in på sina hett eftertraktade utbildningar känner att det finns en regering och också en opposition som förstår deras situation.

Efter åtta år i regeringsställning har Centerpartiet naturligtvis ett visst ansvar för situationen i dag.

Det har gått knappt ett år sedan den nya regeringen tillträdde. Vi har jobbat mycket med regelförenklingsarbete, vilket Ola Johansson tar upp i den fråga som jag svarade på.

Vi kommer att fortsätta att jobba med regelförenklingsarbetet, för det är oerhört viktigt att det går fortare att bygga och att det därför blir billigare att bygga med bibehållen rättssäkerhet men också med bibehållen klimatsmarthet. Det vi bygger i dag ska ju stå i upp till hundra år. Då är det viktigt att det som byggs faktiskt uppfyller klimatkraven och att byggandet är en del av klimatomställningen, för i dag är det väl knappt någon som hävdar att vi inte har ett klimat som håller på att förändras. Det i sin tur kommer att leda till stora omvälvningar på vårt jordklot.

Jag skulle vilja svara på ett antal av de frågor som Fredrik Christensson tog upp.

En av dem handlar om tillkännagivandena. Vi tycker naturligtvis att det är viktigt att vi går fram med breda politiska, parlamentariska lösningar som riksdagen har tittat på och tycker är nödvändiga. Men om det är en sådan ingång som behandlar till exempel tillgänglighet är det oerhört viktigt att veta att de kvadratmeter som vi har nått ned till när det gäller studentbostäder är 16 kvadratmeter, som jag sa tidigare. Det är viktigt att måtta och känna efter hur stort det är för en person att bo, studera och festa på, ha gemensamma aktiviteter på och så vidare för att kunna tro att man skulle kunna ytterligare minska studentens boyta och boarea. Det här är någonting som jag vet att många studentorganisationer har synpunkter på.

Samtidigt vill studentorganisationerna att det ska byggas mer studentbostäder. Då vill jag passa på att för Fredrik Christensson men också för alla som lyssnar och tittar på debatten ta upp ett antal fundamentala fakta.

Ett är att i 27 av Sveriges totalt 43 högskole- och universitetskommuner finns det ett underskott. Det är en väldigt hög siffra, och det här är de senaste siffrorna. I årets bostadsmarknadsenkät bedömer kommunerna att ungefär 4 000 studentbostäder kommer att börja byggas under 2015 och nästa år ytterligare ett antal hundra. Räcker detta? Nej. Men det är en oerhört viktig satsning, för vi ser hur studenterna lider av den här situationen.

Regeringen har nu ett investeringsstöd, vilket vi aviserade redan i mars i år och förtydligade i går, då vi gick ut med detaljerna på en pressträff. Det är ett stöd som investerar i att det ska byggas små, klimatsmarta hyresrätter och studentbostäder för dem som har svårast att kunna betala de höga hyrorna när hyresrätter över huvud taget byggs. Utöver det har vi 300 miljoner kronor till akuta insatser nästa år. Regeringen har alltså sett denna utmaning och agerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Mehmet Kaplan, för svaret!

Jag skulle vilja börja med investeringsstödet. Det har ju visat sig att det är både dyrt och ineffektivt att arbeta med sådana förslag i stället för att arbeta med att göra det billigare och enklare att bygga.

Jag skulle vilja gå in på det som kanske är det mest aktuella, nämligen bullerreglerna. Det är ett av de största problemen i dag med att få tillgänglig mark att bebygga på studieorterna. Ofta finns det tillgänglig mark, kanske i närheten av lärosätena men framför allt i närheten av infrastruktur.

Det fanns en förordning på remiss som alliansregeringen tillsatte utredningen av och som den nuvarande regeringen har haft att hantera. I utredningen fanns det förslag på att 65 decibel skulle vara gränsen vid bostadens fasad. Det gäller alltså inte inne i bostaden - där har vi andra regler, och det är ingenting som Alliansen har föreslagit att man ska förändra - utan vid fasaden. Med nuvarande teknik och byggmöjligheter kan man faktiskt isolera och på andra sätt få till en tyst ljudmiljö inne i en bostad.

När det här förslaget kom till regeringen valde den att frångå de 65 decibelen och i stället sätta riktvärdet på 60 decibel, vilket skulle gälla alla mindre bostäder. Grundförslaget var 65 decibel på utsidan av byggnaden och speciella regler för just studentbostäder. Många remissinstanser, tunga remissinstanser, lyfte fram detta som en stor möjlighet för att få till studentbostäder i nya attraktiva lägen i närheten av infrastruktur eller lärosäten. Det hade skapat helt andra möjligheter att bygga bostäder. Men det här valde regeringen att frångå.

Alliansen har också presenterat tillkännagivanden om bullerreglerna under våren.

Jag skulle gärna höra Kaplan presentera lite mer om varför regeringen valde att frångå det förslag som var ute på remiss, som initierades av Alliansen och som hade kunnat skapa möjligheter till fler studentbostäder.

Jag skulle också ännu en gång vilja ta upp detta med investeringsstödet, som ofta lyfts fram som något positivt. Byggbolagen, de som faktiskt ska bygga studentbostäderna som vi står här och debatterar, var även de kritiska till ett investeringsstöd. De ville ha förenklade regler.

Förenkling av bullerreglerna och tillgänglighetsreglerna och andra sätt att snabba på planprocessen och möjliggöra tillgång till mark att bygga på är de frågor som är avgörande för att vi ska få till fler studentbostäder så att fler elever på våra lärosäten ska få tillgång till en bostad under studenttiden.

Herr talman! Jag vill tacka Fredrik Christensson för diskussionen om detta mycket angelägna ämne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att börja från slutet handlar det om regelförenklingar som ställs mot investeringsstöd och en aktiv bostadspolitik.

Fredrik Christenssons parti satt i regeringen förra och förrförra mandatperioden. Jag tycker att det var ett vällovligt arbete som gjordes med regelförenklingsbiten, men all annan bostadspolitik lyste med sin frånvaro. Man hade ett passivt bostadspolitiskt anslag, och man litade helt och hållet på att marknaden själv skulle lösa den bostadsbrist som faktiskt fanns även då.

Jag kan inte beskylla Fredrik Christensson för det arbete som de gamla regeringarna gjorde, men det är viktigt att veta vad som har hänt i närtid för att kunna ta till sig den information som Fredrik Christensson tar upp och som bygger på en interpellation som Ola Johansson har skrivit.

När det gäller bullerregler är det viktigt att veta att vi har en ny förordning på plats. Den nya förordningen kom på plats efter ett mycket stort och viktigt grundarbete som gjordes av den förra regeringen. Sedan skickades den ut på remiss. Det är så det brukar gå till innan lagar men också förordningar sätts på plats. Då får experterna - både myndigheter och de övriga aktörerna som är verksamma på den öppna marknaden - tycka till. Det här gör man för att det ska finnas en balans mellan olika intressen, och här finns det uppenbara och tydliga intressen.

Det ena intresset är att det ska byggas så mycket som möjligt - med bibehållen kvalitet, naturligtvis; det är jag säker på att Fredrik Christensson och jag är överens om.

Det andra intresset handlar om skyddet av människa och miljö, och det skyddet har vi ett antal myndigheter som riksdag och regering har satt att följa upp men också ange riktlinjer för. Det är lätt att ändra en bullerförordning - i alla fall relativt lätt. Men det är svårt att se de långsiktiga effekterna och olika typer av för människor och miljö skadliga verkningar.

Om vi då tittar på buller ser vi att det var flera tunga remissinstanser som lyfte fram att buller är en väldigt farlig källa till olika typer av folksjukdomar. Hjärt- och kärlsjukdomar togs upp liksom stressrelaterade sjukdomar och barnens arbetsmiljö och levnadsmiljö. Alla dessa ingångar hade ett antal remissinstanser lyft upp på ett föredömligt enkelt och lättfattligt sätt. De stod mot de andra intressena, som handlar om att man vill kunna bygga på fler ställen.

Regeringen gjorde en väl avvägd bedömning. Det tog tid att göra detta, för de här remissinstanserna kan man inte bara avfärda. När en remissinstans inkommer med en tung inlaga som säger att här kan finnas en fara för människa och miljö, då har vi som regering och jag som statsråd en skyldighet.

Jag kan inte om tio år blicka tillbaka och tänka: Vi gjorde nästan rätt när vi tog den högre decibelnivån när det gäller bullerregler i stället för att ha en balans mellan behovet av att bygga och behovet av skydd för människa och miljö.

Nu finns det en bullerförordning som har trätt i kraft. Jag har fått många signaler om att den fungerar. Det byggs fler små lägenheter, vilket faktiskt var målet med arbetet.

Herr talman! Jag tror att både statsrådet och jag är ivriga om målet, att det ska byggas, men våra vägar dit skiljer sig åt. Jag vill peka på några skillnader. Nu är det ju framför allt buller vi talar om. Det var också tunga remissinstanser som pekade på fördelarna med förändring enligt det förslag som hade remitterats. I debatten ska man ha med sig - jag vänder mig till er som följer detta eller lyssnar - att förslaget inte gällde bullerreglerna i inomhusmiljön utan byggnadernas fasad, det vill säga utomhusmiljön. Då gör man det möjligt att bygga närmare vägar och järnvägar, som ofta ligger centralt och dessutom kanske nära lärosätena. Detta blir möjligt genom dagens och morgondagens teknik och genom att man förändrar bullerreglerna. Då kan man bygga närmare lärosätena och därmed få fram fler bostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller bostadsbyggande i allmänhet genomförde Alliansen ett antal steg i rätt riktning för att minska regelkrånglet. Man fick också marknaden att själv börja bygga. De mål som regeringen sedan satte upp för bostadsbyggandet hade i stort sett klarats av utan någon politik. Det visar bland annat Boverkets statistik. Alliansen satte dock själv upp ett högre mål för bostadsbyggandet i Sverige, av den enkla anledningen att vi behöver fler bostäder, och vi kan klara det på marknadens premisser.

Bostadsbolagen säger att det som behövs är regelförenklingar. Det behövs ökad tillgång till mark. Man behöver förändra och förenkla planprocessen. Vi behöver fortsätta se över bullerregler och tillgänglighetskrav. Till detta kommer vi att återkomma i höstens arbete och i fortsatta debatter. Men det hjälper tyvärr inte de studenter som i dag står utan bostad när terminen snart börjar.

Herr talman! Jag vill tacka Fredrik Christensson för möjligheten att dryfta denna oerhört viktiga fråga. Den är viktig inte bara för mig och Fredrik Christensson utan framför allt för de tiotusentals studenter som påbörjar en ny termin och måste kunna räkna med att både kommunerna och staten tar ett större ansvar.

Vi vet att bostadsförsörjningen, lagstiftningsmässigt sett, är kommunernas ansvar. Det är något som varken mitt parti, Fredrik Christenssons parti eller regeringen vill ändra på. Däremot har vi olika vägar till målet. Den väg till målet som Fredrik Christenssons parti, Centerpartiet, tillsammans med de övriga tre borgerliga partierna prövade under föregående åtta år, visade sig funka relativt väl, till en viss grad. Men man nådde bara till just den graden.

Som statsråd med ansvar för bostads- och stadsutvecklingspolitiken menar jag att vi nu måste ta nästa steg. Vi ska fortsätta att jobba med regelförenklingar. Jag bereder för närvarande ett lagförslag på departementet som handlar om att se över instansordningen för att skynda på överklagandeprocessen. Där skulle vi kunna kapa många dagar. Och varje dag är viktig, för varje dag som ett ärende förlängs är en dag extra då en student får sova över hos en kompis, kanske tälta eller, vilket är ännu värre, tacka nej till en utbildningsplats. Detta skapar hinder och bromsar utvecklingen, eftersom människor som vill studera inte kan göra det, åtminstone inte med den inriktning de vill. Det är ett hinder för utvecklingen både för individen och för vårt land.

Dessutom hindras arbetsmarknaden när företagen inte hittar bostäder åt sina nyanställda, som då tvingas tacka nej till att bli anställda i just det företaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.