Bristande efterlevnad av svaveldirektivet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Johan Hultberg har frågat statsrådet Eneroth vilka slutsatser statsrådet drar av det faktum att det skapats en osund konkurrens inom sjöfarten på grund av den bristande efterlevnaden av svaveldirektivets krav, om regeringen kommer att presentera ett förslag till ett fungerande sanktionssystem för överträdelser av svaveldirektivets regler och i så fall när. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Jag vill inleda med att säga att effektiva sanktionssystem är viktigt i alla delar av vår miljölagstiftning. Regeringen arbetar kontinuerligt och aktivt för ökad regelefterlevnad och effektiva system för att förhindra överträdelser av regelverk.

Som jag tidigare har svarat Johan Hultberg håller jag med honom om att det finns praktiska problem med dagens sanktionssystem, bland annat av utredningsteknisk karaktär, på grund av sjöfartens beskaffenhet. Då fartygen sällan befinner sig på svenskt vatten under en längre period saknar polis och åklagare en praktisk möjlighet att utreda eventuella brott.

Regeringskansliet kommer att remittera en promemoria med förslag till ett nytt sanktionssystem inom kort.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Den 1 januari 2015 infördes skärpta regler när det gäller fartygens bränslen. Den tillåtna svavelgränsen sänktes radikalt, från 1 procent till 0,1 procent. Sverige och ett antal andra länder gick återigen före på miljöområdet. Många av de farhågor som då fanns har tack och lov inte besannats. Nu, två år senare, visar en analys från Trafikanalys att avsedda positiva effekter när det gäller luftkvaliteten har uppnåtts.

Problemet är dock att konkurrensen har snedvridits. Vi ser att en alldeles för hög andel fartyg faktiskt bryter mot reglerna. Alldeles nyligen presenterades resultat från ett europeiskt projekt, Compmon, som Chalmers tekniska högskola har deltagit i. Resultatet av det arbetet visar att det finns tydliga skillnader i efterlevnad beroende på vem det är som äger fartygen. Vissa rederier har helt enkelt satt i system att fuska. Man kan också urskilja andra mönster. Fartyg som anlöper hamn mer sällan, såsom kryssningsfartyg eller liknande, bryter mer ofta mot reglerna. Vi kan se att fartyg inte sällan överträder reglerna på väg ut ur SECA-området, när de helt enkelt tror att de är på väg att komma undan statens kontroll.

Fru talman! Det är ganska uppenbart att vi har ett system med en bristande efterlevnad och att den bristande efterlevnaden resulterar i två problem.

Det ena är ett miljöproblem. Detta leder till högre utsläpp än vad som är tillåtet. I debatten alldeles nyligen lyfte miljöministern fram behovet av en bättre luftkvalitet. Detta är en sådan fråga. Regeringen har möjlighet att skapa en bättre luftkvalitet genom att införa ett effektivt sanktionssystem som leder till efterlevnad av de regler som vi har enats om.

Det andra problemet med en bristande efterlevnad är det som jag redan har nämnt, nämligen att konkurrensen snedvrids och att det faktiskt lönar sig att fuska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessa regler infördes inte i går. De trädde, som sagt, i kraft den 1 januari 2015. Ända sedan dess har det pågått ett arbete på Regeringskansliet. Jag har haft flera debatter med miljöministern där svaret alltid har varit detsamma: Inom kort kommer det ett förslag. Att här i dag fråga ministern hur lång tid kort tid är, fru talman, är väl ungefär som att ställa frågan: Hur långt är ett snöre?

Nu har det snart gått tre år. Jag tycker inte att det är en kort tid. Det är en ganska lång tid för företag som tvingas konkurrera med osjysta villkor och som tvingas ta en högre kostnad än vissa av konkurrenterna, som bryter mot regelverket.

Jag måste fråga ministern: Kan vi få ett lite mer specificerat svar? Hur lång tid är kort tid för regeringen? Varför har ministern inte behagat svara på min inledande fråga om vilka slutsatser ministern drar av det faktum att den bristande efterlevnaden snedvrider konkurrensen? Jag tycker att det är en smula nonchalant. Regeringen verkar inte ta den problematiken på något större allvar.

Fru talman! Låt mig börja med att faktiskt upprepa det som anfördes. Svaveldirektivet har gett väldigt goda effekter. Dessa effekter går att mäta i svenska kuststäder. Det är uppenbart mätbara effekter. Luften är mindre hälsoskadlig. De farhågor som uttryckts från branschen har tack och lov inte besannats - jag tycker att det är bra av ledamoten att erkänna det.

Men även något annat som anfördes är sant. De allra flesta följer direktivet och sköter sig. Men det finns - det kan man se om man läser det som kommer från Chalmers - tydliga skillnader i efterlevnaden beroende på vem som äger fartygen. Forskarna uttrycker att det finns systematik i detta. Det verkar som att vissa rederier har satt i system att fuska.

För dem som är lite mindre insatta är det värt att säga några ord om varför denna fråga är svår. Bränslehantering ombord på fartyg är ett komplext system. Detta har betydelse för tillsynen och möjligheten att samla in bevisning om vilken olja ett fartyg använder för framdrift. Ofta har man flera kvaliteter av olja ombord, och dessa oljor har olika svavelhalt. Detta är bakgrunden till att inga av de anmälda överträdelserna ännu har lett till åtal. Det finns uppgifter till Transportstyrelsen om en förundersökning. Detta duger självklart inte. Det blir då inte full effekt när det gäller miljön, och precis som sas blir det en orättfärdig konkurrenssituation.

Därför kommer regeringen att föreslå möjligheten att införa miljösanktionsavgifter vid överträdelse av svavelförordningen. Miljösanktioner är en administrativ sanktionsavgift som regleras i miljöbalken och som tas ut av den fysiska eller juridiska person som överträtt någon av de regler som anges i förordningen.

En fördel, och här kommer poängen, är att ansvaret är strikt. Avgiften ska tas ut även om uppsåt eller oaktsamhet inte föreligger. Det finns självklart möjlighet att besluta om att avgift inte ska tas ut om det är uppenbart oskäligt. Detta är fördelarna med en avgift, och en avgift skulle kunna dömas ut mycket oftare än de sanktioner som finns i dag.

Förslaget kommer att skickas ut på remiss inom ett par veckor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är lätt att vilja nämna en slogan som ett visst spelbolag brukar använda i sin marknadsföring av en viss lott: Plötsligt händer det! Det är verkligen glädjande att regeringen äntligen ger ett klart och tydligt besked om att man kommer att gå från ord till handling och införa ett, låt oss i alla fall hoppas, effektivt sanktionssystem.

Jag välkomnar verkligen detta, men jag beklagar samtidigt att regeringen har låtit den här osunda konkurrensen fortgå så länge. Det är ju ganska stora kostnadsskillnader som olika bränslen medför. Forskarna från Chalmers tog som exempel att ett fartyg kan spara runt 1 miljon kronor på att använda det högsvavliga bränslet under en enda resa mellan England och Sankt Petersburg tur och retur.

Det handlar alltså om stora belopp, och därför är det väldigt viktigt att vi får sanktionssystemet på plats. Jag ser alltså med tillförsikt fram emot att få ta del av remissen inom ett par veckor. Det blir väl lagom till jul som jag kan få gotta mig åt den läsningen.

Jag kan bara något förundras över att andra länder inte har haft samma problem med att få ett sådant här system på plats. Det räcker med att gå till vårt grannland Norge, som redan har infört ett system med avgifter och redan har utdömt ett antal böter på mellan 100 000 och 500 000 norska kronor. Jag är övertygad om att det bidrar till en bättre efterlevnad och således också en bättre konkurrens.

Fru talman! Jag kan konstatera att ett förslag är på ingång. Jag välkomnar verkligen det men beklagar som sagt att det har dröjt så länge.

Jag kan använda min återstående tid till att lyfta upp behovet av att regeringen också fortsätter att driva på när det gäller gemensamma internationella regler inom IMO. De förhandlingarna, framför allt när det gäller klimatutsläppen från sjöfarten, går ganska trögt. Det finns alltså all anledning för ministern och ministerns kollegor att engagera sig hårdare i den frågan.

I grunden vill ju jag och Moderaterna se mer av internationella överenskommelser. Det handlar inte om att vi säger att någon annan ska göra jobbet, utan det handlar just om att etablera sjysta konkurrensvillkor och regler som levererar så stor miljö- och klimatnytta som möjligt. Då är det bättre att få på plats globala regler.

Nu har vi också på EU-nivå kommit överens om att EU ska gå före om förhandlingarna inom FN:s sjöfartsorgan IMO inte går framåt i tillräcklig takt. Jag vill verkligen inskärpa behovet av att regeringen på allvar engagerar sig i den frågan för att förhandlingarna ska gå framåt, för tyvärr har det kommit en del signaler från svensk sjöfart om att regeringen inte har varit tillräckligt aktiv och lagt konkreta förslag, vilket faktiskt behövs om dessa förhandlingar ska gå framåt. Det är en skarp uppmaning till regeringen att höja engagemanget i den viktiga frågan.

Fru talman! Det är väl värt att säga några ord om varför någonting som för allmänheten framstår som enkelt tyvärr inte alls är enkelt.

Problemet har varit att det har varit svårt att bevisa uppsåt eller att styrka brott. Dagens reglering ställer alltså väldigt höga krav i dessa delar.

Det var inte möjligt att bara lägga på sanktionsavgifter ovanpå nuvarande bestämmelser. Då hade det uppkommit en rättsosäker och olaglig situation av dubbla sanktioner, och det behövde hanteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var också en rad andra komplicerade juridiska frågor som behövde hanteras: om förbuden i svavelförordningen var lämpliga för systemet för miljösanktioner och framför allt att säkerställa rättssäkerhet i samband med den här sanktionsväxlingen.

Vi uppfattar att vi har hanterat och löst alla de frågorna så att det ska vara moget att gå fram inom kort.

Det är bra att stå här och diskutera utsläppen från sjöfarten. Även om sjöfarten på många sätt är ett effektivt transportslag och vi från regeringens sida vill stärka den måste vi också erkänna att den är behäftad med utsläpp både när det gäller klimat och sådant som är hälsopåverkande.

Vi har en väldigt ambitiös sjöfart inom Sverige, och det är fantastiskt positivt. Det sker jättemycket, bland annat en väldigt intressant teknikutveckling. Jag är särskilt intresserad, måste jag säga, av det som sker i form av elektrifiering. Det är verkligen ett tekniksprång.

Ofta efterfrågas det här i kammaren internationella regler. Vi har också konsensus i Sverige, både mellan politiska partier och inom branschen, att internationella regleringar är att föredra både vad gäller klimatarbete och vad gäller luftföreningar.

I den senare delen är utvecklingen tyvärr väldigt trög, och då är det viktigt att vi regionalt och i den mån det kan behövas också nationellt hittar vägar framåt så att vi ändå har ett utvecklingsarbete. Där tror jag att vi egentligen också i grunden är överens, men det ska ske med hänsyn till frågor om till exempel konkurrens. Sjöfarten är ju extremt internationellt beroende.

Att svaveldirektivet gick att genomföra och att branschen i dag tydligt erkänner att de farhågor de hade innan faktiskt inte besannades hoppas jag ska kunna ge lärdomar för ett fortsatt arbete. Men självklart ska vi inte ropa hem den här segern förrän vi har genomfört reformen fullt ut, och det är när vi också har ett fungerande sanktionssystem på plats. Vi kommer inte att beteckna frågan som färdig förrän det är så.

Fru talman! En sak tycker jag att vi kanske ska vara ärliga med här. Att införandet av de nya, skärpta reglerna gick lättare än vad vi trodde och befarade berodde på att införandet sammanföll med ett kraftigt prisfall på olja, vilket helt enkelt ledde till att priset på fartygsbränsle blev mycket lägre. Det är naturligtvis en av förklaringarna till att merkostnaden inte blev så hög och till att det gick lättare att införa det här systemet.

Sedan är det verkligen så att svensk sjöfart är på tårna och ligger i framkant när det gäller att investera i ny teknik och nya fartyg. När jag senast tittade på vilken typ av fartyg som svenska rederier hade beställt var omkring hälften av dem LNG-fartyg - de går alltså på naturgas, vilket i dagsläget är det renaste bränslet som finns att tillgå, och det är väldigt positivt.

Jag tror som moderat även här på forskningens betydelse och konstaterar tyvärr lite bekymrat att Sverige ligger sämst till i Norden när det gäller att satsa på forskning kopplat till sjöfarten. Här finns det all anledning att se över anslagsnivåer och också hur man kan få ut mer nytta av de resurser som ändå satsas på det här området. Jag tror att ett ökat samarbete med våra nordiska grannländer hade varit förtjänstfullt, eftersom vi delar väldigt mycket av de ambitioner som är kopplade till energi och klimat med våra nordiska grannar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I övrigt uppmanar jag regeringen att kanske återigen titta på farledsavgifterna, som ju har orsakat en hel del kritik från branschen eftersom de inte är miljöstyrande riktigt på det sätt som de borde vara och leder till högre kostnader för sjöfarten på ett olyckligt sätt.

I övrigt, fru talman, ser jag fram emot förslaget. Det hade även varit intressant om ministern hade kunnat säga något om nivåerna på de avgifter som ska tas ut.

Fru talman! Jag vill bara kort tacka för att ämnet om luftföroreningar från sjöfarten tas upp här i kammaren. Det är en viktig fråga, som jag uppskattar att vi gemensamt har ögonen på.

Överläggningen var härmed avslutad.