Bredband och telefoni i hela Sverige

Herr talman! Magnus Oscarsson har frågat mig vad jag avser att göra för att snarast garantera fortsatt tillgång till bredband för alla enskilda och företag på landsbygden som nu hotas av nedmonterat kopparnät utan rimligt alternativ.

Bredbandstäckningen är generellt sett mycket god i Sverige, även om det finns skillnad i tillgång till bredband med högre överföringshastighet mellan stad och mer glesbefolkade områden. Enligt Post- och telestyrelsens senaste bredbandskartläggning har utbyggnaden av bredband om 100 megabit per sekund gått framåt även utanför tätort och småort under det senaste året, till stor del tack vare effekterna av tidigare bredbandsstöd. Tillgången till mobilt bredband är jämnt fördelad över landet, och enligt PTS har över 99 procent av hushållen och företagen i hela landet tillgång till detta.

Enligt Telia Company AB ersätts nu delar av det gamla kopparnätet successivt då det inte anses leva upp till framtida behov av kapacitet och driftssäkerhet. Det innebär att de kunder som i dag får tjänster levererade via kopparnätet i stället kommer att få dessa i första hand via mobilnätet eller fibernät där sådana byggs. För de kunder som helt saknar möjlighet till fiberanslutning eller mobiltäckning vid sin fasta bostad eller sitt fasta verksamhetsställe kan bredband via satellit vara en lösning enligt Post- och telestyrelsen.

Tillgång till bredband är en viktig fråga för Sverige och målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Målet i bredbandsstrategin är att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband med hastigheten 100 megabit per sekund år 2020. Dessutom ska goda förutsättningar ges för en väl fungerande konkurrens och främjande av investeringar i bredband i mer glesbebyggda områden. Arbete pågår med såväl långsiktiga som kortsiktiga åtgärder för att förbättra tillgången till elektronisk kommunikation och kapacitet.

Regeringen har gjort stora satsningar på bredbandsutbyggnad i områden där den marknadsmässiga utbyggnaden inte sker. Inom ramen för landsbygdsprogrammet har regeringen avsatt 3,25 miljarder kronor fram till 2020, och inom ramen för regionalfonden i de norra delarna av Sverige har regeringen möjliggjort kompletterande bredbandssatsningar på 1,2 miljarder kronor. Regeringen har även finansierat regionala bredbandskoordinatorer, som ska fungera som kontaktpunkt för både offentliga och privata aktörer samt stödja och främja bredbandsutbyggnaden i länet.

Regeringen kommer att noga följa Telia Companys arbete med avvecklingen av kopparnätet, som enligt företaget berör omkring 10 000 kunder i 29 kommuner under 2016.

Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret!

Det som nu händer i vårt land är en nedsläckning och en nedmontering av stora delar av vår landsbygd. Eller vad säger näringsministern om att Telia under året kommer att klippa koppartråden för 10 000 abonnenter runt om i landet? Många av abonnenterna på landsbygden kommer att drabbas.

Näringsministern nämnde några kommuner. Jag tänkte också ta upp några här. Vi pratar om exempelvis om Nordanstig. Där kommer nästan 70 procent av alla som bor på landsbygden att förhoppningsvis ha tillgång till telefon men inte till bredband. I Eksjö är det 64 procent, i Finspång 50 procent, i Ockelbo 48 procent, i Östhammar 47 procent, i Sjöbo 47 procent, i Tidaholm 45 procent, i Lindesberg 43 procent, i Dorotea 36 procent, i Ljusnarsberg 34 procent, i Surahammar 27 procent, i Vindeln 27 procent, i Lycksele 25 procent, i Sala 23 procent, i Köping 22 procent och i Ydre 22 procent. Jag skulle kunna hålla på ett tag till. Listan fortsätter med flera kommuner.

Detta är en nedmontering av landsbygden. Tyvärr är det bara början. Telia har nämligen lovat att fortsätta klippa av koppartråden för ännu fler 2017. Då talar vi om 12 500.

Det talas ibland om det delade Sverige. Det stämmer verkligen. Detta visar på storstadens arrogans. Innan det finns hållbara alternativ klipper man tråden. Det är som att säga: Bor du på landsbygden, ja, då får du skylla dig själv!

Jag har en fråga till näringsministern. Regeringens olika företrädare yttrade före valet 2014 den berömda frasen "hela Sverige ska leva". Vad betyder det löftet för dig och regeringen i dag? Är löftet något värt, eller gäller det bara vart fjärde år och under valrörelsen?

Herr talman! Först vill jag säga att jag förstår den oro som många människor känner när omställningen sker. Men detta är på intet sätt någon ny fråga. Den förra regeringen hanterade exakt samma typ av frågor - kopparnäten monterades ned. Vi har haft en avreglerad marknad i Sverige under väldigt lång tid.

Det vi i den här regeringen har gjort är att vi har fördubblat stödsatsningen inom landsbygdsprogrammet sedan den förra programperioden. Vi har satsat 3,25 miljarder kronor inom landsbygdsprogrammet men även möjliggjort satsningar på 1,2 miljarder kronor för ortssammanbindande nät inom regionalfondsprogrammet i de norra delarna av landet. Vi har alltså kraftigt utökat ambitionen att bygga ut fiber.

Jag säger att Telia har ett väldigt stort ansvar när det gäller att vara tydlig med informationen och möjligheterna att ställa om. Om man ändå ska vara lite noga med siffrorna kan man säga något när det gäller de människor som har tillgång till mobilt bredband, via det mobila nätet. Det är i princip jämförbart med koppartrådarna i dag, i form av överföringshastighet. För de allra flesta människor finns det mobila lösningar. Det finns inte riktigt det för alla - eller hur? Men det är inte de siffror som det redogjordes för här. Vi har faktiskt inte så dålig täckning mobilt i Sverige att så stora delar av kommunernas medborgare inte har tillgång till den nya mobila tekniken. Men det finns fortfarande människor som kan ha väldigt svårt att få en mobiltäckning som fungerar.

Det finns i dag andra tekniska lösningar, till exempel satellit, som kan överföra. Sedan har i grunden alla partier i Sveriges riksdag varit med om att fatta beslut om en lagstiftning där man ska garantera medborgarna ett minimum när det gäller sådana här typer av uppkoppling - det handlar om att se till att alla människor har möjlighet att kommunicera. Det gällde under den borgerliga regeringens tid, och det gäller under den socialdemokratiska regeringens tid. Det som är skillnaden nu är att vi kraftigt ökar satsningen på fiber. Men jag kommer också att fortsätta, precis som min företrädare, att sätta väldigt hård press på Telia när det gäller att vara tydlig med information. Det handlar om att man informerar kunder och företag om när omställningen kommer att ske, så att de kan hitta en alternativ lösning som fungerar. Telia kan vara behjälpligt i fråga om det, men Post- och telestyrelsen har också väldigt mycket information om de alternativ som finns.

Herr talman! Tack, näringsministern, för ditt svar! Precis som du sa har naturligtvis även den förra regeringen ett ansvar. Men nu är det den här regeringen som har ansvaret. Därför vill jag verkligen ta upp det här. Det har kanske blivit mer alarmerande nu än någonsin.

Vi kan läsa i tidningar, exempelvis i Land Lantbruk. Vi hör om företag som blir drabbade och som är helt beroende av fungerande bredband för att kunna hålla sin verksamhet igång. Jag träffade företagaren och entreprenören Olle Forsell, som har sin verksamhet med hästturism, krog, övernattning, ridhus med mera i Norra Vi, som ligger i Ydre. När jag var där berättade han hur det i princip är kört efter det att Telia klippte koppartråden. Telefonen funkar bara ibland. Bredbandet kan vi totalt räkna bort - det är helt kört. Olle menar att det inte går längre. Han säger: Vi får ge upp. Vi får ge upp verksamheten.

Han är tyvärr inte ensam. Företagare efter företagare har hört av sig till mig. Liksom Olle tänker de kanske ge upp. Konsekvenserna kommer att bli ännu allvarligare, för det kommer att bli ännu mer urbanisering i stället för en levande landsbygd.

Att privatpersoner själva får stå för bredband kan bli väldigt kostsamt. Min fråga är: Vad anser ministern är en rimlig kostnad för att återfå en fungerande uppkoppling, för dem som avsiktligt berövats en fungerande uppkoppling?

Du tar upp att ni satsar pengar i budgeten. Det är sant. Men det jag hör när jag är ute och åker är att pengarna är slut i olika landsdelar, för trycket är så stort. Min fråga är: Kommer regeringen att ta fram ännu mer pengar för detta? Och vad anser ministern är en rimlig tid som abonnenter ska vara utan bredband?

Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för frågan till ministern! Och tack, ministern, för svaret!

Jag skulle vilja säga att vi nu ser en utveckling med en lite för snabb avveckling av kopparnätet. Att vi ska avveckla det tror jag att vi i grunden kan se ett behov av när ny teknik tar över och vi behöver modernisera Sverige. Men det är farligt med den hastighet på utvecklingen som vi nu ser. Jag tror att man ska vara lite orolig för att det i hög utsträckning kan påverka Sveriges konkurrenskraft, framför allt för företag på landsbygden och i glesbygd.

Det man måste ha klart för sig i den här frågan är att bredband och mobiltäckning hänger ihop. Får man ut bredband i högre utsträckning kan man också skapa bättre mobiltäckning i hela landet. Därför är det viktigt att jobba parallellt med frågorna. Men när man ser de mobiltäckningskartor som operatörerna målar upp ska man ha klart för sig att det är mobiltäckningen utomhus, på gården eller var det nu är. Där tror jag inte att de flesta människor bor och lever. Man bor oftast inne i hus. Jag tror inte heller att man driver sitt företag där, utan det gör man oftast inne i en byggnad eller i en bil eller i en maskin. Den bild som mobilföretagen målar upp om att de har himla bra mobiltäckning stämmer alltså inte alltid i verkligheten, i praktiken, där människor ska bo, leva och driva sina företag.

Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen har ett bredbandsmål om att 90 procent ska ha tillgång till bredband 2020. Jag tror att de EU-grundläggande nivåerna, som vi pratar om, som man når upp till i 100 procent av Sverige, är lite passé. Den tekniska utvecklingen har gått så fort att jag tror att vi behöver sikta på ett nytt bredbandsmål om att 100 procent, hela befolkningen, ska ha tillgång till bredband 2025. Jag hoppas att regeringen kommer att komma med ett sådant initiativ utifrån Landsbygdskommitténs förslag.

Jag tror att det finns ett väldigt stort intresse från Telia men också från andra operatörer att vara med i utvecklingen och ställa om tekniken i Sverige, så att det blir en bättre utbyggnad. De incitament som finns är ganska starka. Jag tycker att det är viktigt att regeringen utnyttjar den roll man har som minoritetsägare och trycker på Telia som operatör: Visst, ni ska vara med i omställningen till ny teknik, men ni kan inte för snabbt dra bort den nuvarande teknik ni har. Jag tror att det är bra att regeringen trycker på, att man inte bara noga följer arbetet utan också trycker på för att Telia ska ta sitt ansvar. Telia var i grunden en statlig verksamhet men är numera ett privat bolag.

Vi ser också ett behov av regelförenklingar. Jag förstår att det inte är helt lätt för den nye ministern att sätta sig in i allt som har hänt - han har stora ansvarsområden i övrigt. Men framför allt ser man att det är lite svårt för länsstyrelsen och regionen att prata ihop sig. Det är regler för hur många det får vara på en plats för att man ska få det berättigade stödet. Om det är för få får man inte heller stöd. Vi har slagit in en massa kilar i systemet som gör att vi faktiskt försvårar bredbandsutbyggnaden.

Jag tycker att vi behöver ett system som är enklare och som hjälper de människor som vill utveckla sin bygd och som vill bygga ut bredband, så att de får möjligheten att göra det på ett bra sätt. Därför hoppas jag att regeringen fortsätter att aktivt prioritera de här frågorna.

Kan vi under de sista 30 sekunderna av min talartid leka med tanken att jag vore statsminister i Sverige? Då tror jag att jag skulle återinrätta it-ministerposten. Bredbandsutvecklingen - it-utvecklingen - går snabbt nu, och vi måste ha politiskt tryck i de frågorna för att inte tappa styrfart.

Herr talman! Först ska jag tacka interpellanten och den andra ledamoten som har deltagit i debatten. Jag tror nämligen att det här är en jätteviktig fråga för vårt land. Att få hela Sverige att fungera med modern infrastruktur i form av telekommunikation och bredband är en förutsättning för att människor ska kunna verka i det moderna samhället i dag, sköta sina bankärenden, sköta kontakter med myndigheter och få information. Men också för företagare är naturligtvis mycket av det här en förutsättning för att de ska kunna bedriva en bra verksamhet i hela Sverige.

Vi talar nu mycket om besöksnäringens utveckling - till exempel. Besöksnäringen når verkligen platser som kanske inte traditionellt sett har haft den uppkoppling som vi talar om i större städer.

Ibland kan man tro att vi politiker bara lever med beslut, propositioner och utredningar. Men jag tror att det är få av oss som inte någon gång har bråkat med våra telebolag om täckningen, om huruvida kartorna stämmer eller inte och om huruvida de har tillräckligt tryck i systemet för att man ska kunna använda sina telefoner. Där har Post- och telestyrelsen en enormt viktig roll för att granska bolagen och se till att de lever upp till de krav som ställs men också vad man har lovat konsumenterna.

Alla här i kammaren är medvetna om att vi har en avreglerad marknad där staten egentligen bara har ansvaret för den grundläggande bottenplattan, en bottenplatta som jag tror att väldigt få av oss tycker räcker för att bedriva en fungerande verksamhet runt om i Sverige.

Jag köper problembilden. Jag köper det ansvar som Telia har för att vara mycket tydlig med information. Det kan också handla om områden där Telia inte har bäst täckning. Då har man ett ansvar för att informera de andra teleoperatörerna, som kanske har bättre täckning, så att de kan överta abonnemang och jobba med de medborgare som drabbas.

Jag vill inte säga detta för att släta över, men det finns en del tekniska lösningar, fast alla inte fungerar överallt. Människor som känner oro inför den här frågan tycker jag ska kontakta Post- och telestyrelsen för att få reda på vilka möjligheter som finns. Det finns ju till exempel möjlighet att förstärka signaler, så att man får in signaler till ett företag som ligger så att man inte riktigt tar emot. När det mobila bredbandet fungerar är det ungefär jämförbart med koppartråden i dag - det är ungefär samma hastighet.

Sedan finns det områden där det saknas täckning. Då finns satellittelefoni som en möjlighet, något som bara för fem till sju år sedan inte var ett alternativ. Men nu säger Post- och telestyrelsen att det har utvecklats ganska ordentligt, inte minst i vårt grannland Norge, som också har jobbat mycket med detta. En del av operatörerna för satellittelefoni kommer från Norge, och de gör det möjligt att operera också i områden där det inte är särskilt bra förhållanden.

Åter till vad regeringen gör: Vi har fördubblat stödet och rullat ut fiber, som vi tror är den absolut bästa formen av bredband långsiktigt eftersom det hanterar alla eventualiteter i framtiden och gör att vi har ett robust system som verkligen kan leverera. Det är det vi gör.

Kopplat till det sista som sas: Det är en del regler och oklarheter. Det är inte så enkelt att hantera allt detta. Därför har vi valt att satsa på bredbandskoordinatorer. Vi tror att den funktionen kan få kommuner, landsting och regioner att göra gemensamma satsningar ihop med byalag eller städer i lokala församlingar som vill driva frågan. Vi har sett att de kommuner och regioner som har tagit ett grepp har kommit mycket längre än en del andra kommuner och landsting.

Herr talman! Tack, ministern! Precis som du är inne på är bredband otroligt viktigt. Uppkopplad vill man ju helst bli. Men när det inte går och Telia har klippt koppartråden och ADSL är borta, då står man där.

Samtidigt som vi pratar om det här vet vi att staten lämnar många delar av samhället. Det sägs att man som privatperson ska gå in på nätet och fixa saker. Men kan man inte bli uppkopplad är det bekymmersamt.

Runt om i Sverige talas det om en skandal, det stora bredbandssveket. Ett socialdemokratiskt kommunalråd i Vännäs kommun vädjade till Telia att skjuta upp avvecklingen tills det finns fungerande alternativ.

Min fråga är: Vilken signal vill näringsministern ge alla som blir utan bredband? Har det gjorts någon utvärdering innan Telia går igång igen och klipper ännu mer? Vi pratade förut om 10 000 som blir utan bredband i år, och nästa år är det 12 500. Kommer näringsministern att lyssna på sin partivän uppe i Vännäs och tala med Telia och be dem vänta med att klippa koppartråden och därmed nedmontera landsbygden, be dem vänta tills det finns ett hållbart alternativ?

Herr talman! Jag tror, precis som ministern är inne på, att teknikutveckling definitivt är en del av lösningen. Det är det som är det luriga. Vi har en gammal teknik som är väl beprövad och fungerar, och sedan har vi en teknikutveckling som vi vill se. Då gäller det att det inte går för fort och att man hittar en balans, så att man får stöd och hinner gå igenom processerna för att stödja, att Telia tidigt signalerar: Detta är ett område där vi kommer att ta bort, och ni behöver nu starta en process för att byta ut den här infrastrukturen mot annan infrastruktur, bredband eller vad det är.

Jag har en del partikamrater som tycker att staten ska ta fullt ansvar för allas bredbandstäckning, men jag är inte riktigt med alla mina partikamrater i fråga om det. Men jag tror ändå att man kan öka det statliga ansvaret för att utveckla bredband i Sverige, och jag tror framför allt att man kan utveckla det offentliga ansvaret genom stadsnät och sjysta förutsättningar att bygga ut. Precis som ministern är inne på är det där man från offentlig sida har tagit stort ansvar som det har gett resultat.

Jag tycker också att ministern borde titta på den utredning som Åsa Torstensson kom med om att staten behöver samarbeta mer kring sitt statliga bredband. Men jag tycker också att man ska fundera på att tillsätta en utredning om att samla staten i ett bolag, Statens bredbandsfiber AB, och säga: Här kan man köpa statens bredband, här kan vi hjälpa till med utbyggnaden på ett bra sätt. I dag är staten väldigt splittrad på bredbandsområdet.

Jag tycker också att bredbandskoordinatorerna är bra. Än har vi väl sett ett resultat som är lite sisådär. Men det är lite tidigt att säga att det är en dålig satsning. Jag tror att det är bra satsning som behöver lite mer tid på sig.

Framför allt tror jag att regeringens mål är avgörande för teknikutvecklingen, att som styrmedel från politikens sida säga: Vi vill ha utveckling i Sverige. Vi vill ligga i framkant. Vi ligger bäst i Europa som det är just nu, men vi vill verkligen fortsätta att vara där. Vi tycker att det ska gälla 90 procent av Sveriges befolkning till 2020, men jag tycker också att vi ska tänka 100 procent av Sveriges befolkning till 2025.

Herr talman! Då vill jag tacka för debatten. Jag tror inte att det är sista gången vi diskuterar den här frågan, för det handlar verkligen om förutsättningarna för att bedriva verksamhet i företag och att leva och bo i hela Sverige. Den här regeringen har höga ambitioner. Vi har fördubblat stödet till landsbygdsprogrammet för att snabba på fiberutbyggnaden. Vi har dessutom gjort en ytterligare satsning på 1,2 miljarder kronor för att göra mer på fibersidan.

Jag tror absolut inte att man får bortse från människors oro, och Telia har ett stort ansvar för att vara tydlig med information, vägleda och också säga vilka alternativ som finns på marknaden. Kan Telia inte själv lösa frågan kanske det finns andra operatörer som kan lösa frågan.

Vi får vara lite försiktiga med hur vi uttrycker oss i den här frågan, så att vi inte säger att det inte finns alternativ för någon där koppartråden inte längre fungerar. Mobilt bredband fungerar i stora delar av Sverige men inte i alla delar. Det finns också förstärkningsutrustning, och det finns satellitversioner som nu börjar finnas på marknaden och har funnits i Norge, och de öppnar helt nya möjligheter och var inte ett finansiellt möjligt alternativ för fem till sju år sedan.

Jag tror att vi måste hjälpas åt att reda ut det, så att människor inte känner sig helt uppgivna när det på orten kanske de facto finns ett bra alternativ som kan ersätta.

Det börjar bli tid att fundera över om målet är rätt formulerat. Har vi kommit så långt att det faktiskt är dags att se på det igen? Vi närmar oss det. Jag tror definitivt att vi måste jobba tillsammans för att den här frågan ska få en fortsatt hög prioritet i hela samhället.

Tack så mycket för debatten i dag!

Överläggningen var härmed avslutad.