Fru talman! Kjell Jansson har frågat mig om jag planerar att höja drivmedelsskatterna under mandatperioden och om jag avser att förändra bonus-malus-systemet.
Jag vill inledningsvis säga att det finns många människor i Sverige som är beroende av bilen. Det är också därför jag så ofta pratar om att vårt oljeberoende, som orsakar de kraftiga prissvängningarna på drivmedel, inte är hållbart, vare sig ekonomiskt eller för klimatet. I samband med den upptrappade konflikten mellan USA och Iran 2019 såg vi att oljepriset ökade kraftigt, med högre drivmedelspriser som följd. Sedan dess har priset fallit tillbaka, den senaste tiden påverkat av minskad efterfrågan till följd av coronaviruset. Oljepriset är nu nere på de lägsta nivåerna på över ett år.
Ekonomiska styrmedel är centralt i en effektiv miljöpolitik, men att uppnå klimatmålen enbart med hjälp av kraftigt höjda drivmedelsskatter, som vissa bedömare har föreslagit, skulle få stora konsekvenser, inte minst för människor i glesbefolkade områden där bilberoendet är stort. En sådan politik är inte aktuell för den här regeringen. Skatter är heller inte det enda medlet för att åstadkomma en omställning. När Sverige genomförde ett skifte från oljebaserad individuell uppvärmning av våra hus till att använda fjärrvärme, värmepumpar och biobränslen, användes både koldioxidskatt och bidrag till konvertering av uppvärmningssystem. Regeringen anser att stimulanser och ekonomiska styrmedel även fortsatt ska användas för att nå klimatmålen och att miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka. Vilken roll drivmedelsbeskattningen ska ha i omställningen får dock bedömas i ett större sammanhang.