Bra väginfrastruktur i hela landet

Fru talman! har ställt flera frågor till mig avseende väginfrastruktur.

Regeringen beslutade den 31 maj 2018 om en ny nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029. För regeringen är det viktigt att hela Sverige ges goda förutsättningar att växa och utvecklas. Den nationella planen omfattar därför stora satsningar i hela landet på såväl nybyggnation som upprustning och underhåll av befintlig infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Anslaget till vidmakthållande av vägar har i den nya planen ökat till 164 miljarder kronor. Av dessa avsätts totalt 16,3 miljarder kronor för bärighetsåtgärder, vilket bland annat inkluderar åtgärder för att öka delar av vägnätets bärighet till BK4 och åtgärder för att vägnätet ska vara tillgängligt året runt samt för att anpassa vägsystemets robusthet i ett förändrat klimat.

Regeringen har även tidigare i samband med budgetpropositionen för 2016 och 2018 genomfört riktade satsningar på underhåll av vägar i landsbygd på totalt 700 miljoner kronor.

Det är också glädjande att regeringen i vårändringsbudgeten för 2019 föreslår att bidraget för drift av enskild väg ska öka med 66 miljoner kronor.

Trafikverket har regeringens uppdrag att genomföra åtgärder i vägnätet för att säkerställa god bärighet. Regeringens ökade satsningar på bärighetsåtgärder kommer att bidra till att bland annat viktiga näringslivsvägar i hela landet kommer att få bättre robusthet och i många fall även högre bärighet till följd av satsningar på BK4.

Regeringen anser att det är viktigt att näringslivet kan genomföra effektiva vägtransporter, och jag kommer att fortsätta att följa utvecklingen av bärigheten på de statliga vägarna.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag ställde denna interpellation med anledning av ett besök på väg 2097. Där arbetade en aktionsgrupp med att förbättra standarden på denna väg, som ligger i mitt hemområde Fyrbodal - Fyrstad, Bohuslän, Dalsland. Med anledning av detta besök ville jag se hur det skiljer sig åt runt om i landet vad gäller bärighet och vägar som stängs av för tunga fordon på grund av tjälrestriktioner.

Den RUT-rapport jag lät ta fram, som bygger på Trafikverkets siffror gällande tjälrestriktioner och antalet dygnskilometer som mäts i avstängd väg för tunga fordon, är ganska sorglig läsning. Vissa områden i landet är särskilt drabbade, och som riksdagsledamot för Västra Götalands läns norra, som det formellt heter, blir jag ganska bestört när jag ser att små kommuner som Dals-Ed, Bengtsfors och Färgelanda har lika mycket väg, mätt i dygnskilometer, avstängd på grund av tjälrestriktioner som Norrlandslänen Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Tre kommuner med totalt maximalt 20 000 invånare har alltså lika mycket problem som dessa tre till ytan stora län.

I Fyrbodal bor det totalt 270 000 människor fördelat på 14 kommuner, och man kan se att hela detta område är särskilt drabbat. Områdets stora näringar är industri, skogsnäring och turistnäring. Det är en gränsregion till Norge med mycket trafik både dit och till Värmland. Många i området bor på landsbygden och startar och avslutar sina resor på väg. De är beroende av en väl fungerande väginfrastruktur så att de tjänster som behöver levereras kan levereras i hela området. Även de människor som bor eller studerar på andra orter måste kunna ta sig hit.

Skogsråvaran, som är helt avgörande i den gröna omställningen så att vi får mer förnybar energi, måste kunna hämtas från skogen och transporteras till allt från kemiindustrin nära mitt hemområde till Värö bruk i Varbergs kommun. Just nu diskuteras en virkesterminal, och det är viktigt att virket kan tas från skogen till denna terminal i Bäckefors om så blir fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet fick några specifika frågor, men jag upplevde inte att han svarade på dem. Som riksdagsledamot för Fyrbodal tycker jag att det är olyckligt att vårt område är mer drabbat än andra områden. Jag skulle därför vilja att statsrådet utvecklar sitt resonemang kring vad han och regeringen vill göra för att det ska bli bättre. I bästa fall ska ingen behöva drabbas av tjälrestriktioner, men hur ser vi till att de områden som är särskilt drabbade i dag inte drabbas nästa vinter och vår?

Fru talman! Jag tackar Fredrik Christensson för engagemanget. Jag delar det, för jag kommer själv från mitt i Småland, där tjälskadade vägar är vardag. Jag vet hur betydelsefulla bra vägar är, inte bara för dig och mig utan framför allt för skogsindustrin och andra tunga transporter.

Detta är ett av skälen till att vi satsar 164 miljarder på vägunderhåll. Det behövs verkligen. Vi gör också en öronmärkt satsning på just ökad bärighet. Vi öppnar upp för 74-tonslastbilar på BK4 för att få effektivare och bättre transporter, och i detta ligger uppdraget till Trafikverket att stärka bärigheten ordentligt.

Vi har ju ett budgetsamarbete, och jag ser fram emot det. Här har vi lagt extra pengar, så kallade potthålspengar, för att förstärka vägar på landsbygden som har drabbats av bland annat tjälskador.

I Dalsland och norra Bohuslän finns det framgångsrika projektet Frizon. Det är ett samarbete mellan Trafikverket och skogsnäringen i syfte att underlätta för tunga transporter under tjällossning utan att orsaka alltför stora skador på vägar eller försvåra framkomligheten för andra trafikanter.

Enligt statistiken för tjälrestriktioner på allmänna vägar har Fyrbodal under 2019 inte haft mer än dubbelt så många restriktioner som Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län tillsammans. Men jag tittar gärna på RUT-rapporten, för det underlag som vi har studerat visar inte på detta.

Så långt statistiken. Det viktiga är ju vad vi gör i ett läge där vi har dålig kvalitet på vägarna. Hur säkerställer vi att vi ökar bärigheten? Ena delen är givetvis att vi tillskjuter rätt resurser, implementerar BK4 och stärker bärigheten på vägarna.

Jag tror att både Fredrik Christensson och jag är besjälade av att såväl skogsindustrin som andra tunga transporter ska kunna ta sig fram på vägarna. Det är viktigt för exportnäringen. Det är viktigt för Värö bruk och andra verksamheter i Västsverige.

Då måste vi också se till att det är rätt stråk som vi använder oss av och implementerar. Det ena är vägnätet, men låt mig ändå passa på att slå ett slag för att kombinera det med andra transportslag som behöver stärkas: möjligheterna till omlastning till järnväg eller för den delen sjöfarten.

Så arbetar vi i regeringens godstransportråd med godsstrategin. Vi tittar på hur vi kan förlänga hela vägen för till exempel skogsråvara eller andra produkter som färdas på våra vägar - från en 74-tons lastbil på en BK4-väg över till omlastning till exempelvis järnväg, eller för den delen en automatiserad hamn utmed sjöfarten för klimatsmarta transporter ut på världens marknader. Redan i dag tror jag att ungefär 90 procent av våra exportprodukter går via sjöfarten, och nu stärker vi den ordentligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta tror jag måste vara svaret på utmaningarna. Vi måste både stärka grundinfrastrukturen - där delar jag Christenssons uppfattning - och samtidigt ständigt kämpa för att också hitta nya vägar för klimatsmartare transporter ut, inte minst för våra tunga industriprodukter. Där är järnvägssatsningar och även sjöfartssatsningarna viktiga delar.

Fru talman! Tack, Tomas Eneroth, för det mer utvecklade svaret! Jag delar uppfattningen att vi måste se helheten i kedjan, så det är glädjande. I Dalsland, i min valkrets och mitt område, arbetar man just nu med att förbereda en omlastningsterminal för virke. Det är en viktig möjlighet för att den skog som finns där också kan transporteras vidare ut i världen eller till exempel till Värö bruk, som är i behov av det virke och de råvaror som finns i vårt område. Det är också viktigt för att stärka näringslivet och den industri som finns.

Siffrorna som riksdagens utredningstjänst har tagit fram visar hur Fyrbodal särskilt har drabbats av tjälrestriktioner. Den aktionsgrupp som jag inledde med att tala om hade själva utifrån Trafikverkets siffror tittat på hur det såg ut 2017. Där kunde man återigen se att Fyrbodal i Västra Götalands norra del är särskilt drabbat av avstängda vägar.

Detta är väldigt olyckligt. Åtgärder krävs med tanke på att detta område ligger i ett av Sveriges främsta industrilän och lantbrukslän. Det finns även en viktig koppling till Norge och ut i omvärlden tack vare närheten till Göteborgs hamn och så vidare.

Det handlar om att få en långsiktighet när det gäller infrastrukturen så att man håller i och håller ut. När det gäller den väg som aktionsgruppen startades kring fanns det ett beslut från 1980-talet där dåvarande Vägverket hade vägen med i plan. Den skulle tjälsäkras och också beläggas.

Så har inte skett anno 2019. Under den tid som gått har det varit både borgerliga och socialdemokratiska regeringar, och det har säkert funnits goda skäl att investera i såväl de mindre vägarna som de större stråken. Behoven är ju stora när det gäller svensk infrastruktur. Men det är klart att det påverkar de människor som bor där och som har förhoppningar om en bättre väg.

Efter att det här har varit lite medialt uppmärksammat under våren görs det nu insatser, vilket är bra. Vi får hoppas att det håller i sig så att det inte blir avstängda vägar eller tjälrestriktioner nästa år, för det drabbar de människor som bor där. När man ser bilder på de bilar och fordon som åker där och hör berättelser om hur vägarna påverkar människors möjlighet att bo, verka och driva företag i dessa områden oroar man sig för utvecklingen. Det behövs mer långsiktighet, och därför är det viktigt att regeringen lyfter de här frågorna.

Det här handlar om allmänna vägar. Ministern skriver i sitt svar att man nu gemensamt satsar på de enskilda vägarna, och det är en jätteviktig fråga för Centerpartiets del. Om jag har hört rätt siffror är det över 1 miljon resor som startar eller avslutas på en enskild väg varje dag. De behöver ha bättre förutsättningar, för det är oftast där resor startar. Sedan kommer de till de allmänna vägarna, och såväl mindre som större stråk behöver då ha en robust infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga är: Vad avser ministern att göra för att vi inte nästa år ska ha så många avstängda vägar på grund av tjälrestriktioner som vi hade denna vinter, framför allt i Fyrbodal?

Fru talman! Tack, Fredrik Christensson! Jag delar utgångspunkten att det ska vara säkra vägar, inte bara för industrins skull även om det naturligtvis är viktigt.

Det är därför som vi nu gör satsningar på BK4 för ökad bärighet och 74-tons lastbilar. Vi lägger 164 miljarder kronor på vägunderhåll, vilket faktiskt är den största satsningen någonsin, och det är för att det är prioriterat och viktigt. Men det är naturligtvis också en fråga om trafiksäkerhet i sig. Vägar som inte har rätt standard är osäkra och kan bidra till ett ökat antal olyckor och även allvarliga sådana.

Det jobb vi har framför oss i Sverige handlar långsiktigt också om att klimatsäkra vår infrastruktur till följd av väderförändringar. Vi kan konstatera att förra sommarens torka, hetta och bränder ledde till omfattande skador på infrastrukturen som kommer att kosta avsevärda resurser att återställa. På samma sätt säger alla rapporter att vi i vissa delar av Sverige riskerar att se översvämningar mer återkommande än tidigare. Därför måste vi klimatsäkra infrastrukturen.

Detta är ett av skälen till att det var viktigt att lägga så pass mycket som 164 miljarder kronor och sedan fördela dem jämnt över landet och göra rätt prioriteringar i nationell plan. Där hade jag i mitt arbete som infrastrukturminister möjlighet att åka runt i hela landet och lyssna in de olika regionernas prioriteringar och önskemål. I Västsverige är jag inte säker på att det var vägar, utan det var väldigt mycket järnvägssatsningar som prioriterades och som vi lyfte in som nya objekt.

Jag vill inte att vi ställer de olika satsningarna mot varandra, men jag tycker att det är viktigt att vi ser vikten av att både upprätthålla standarden i det vägnät vi har i dag och samtidigt ha förmågan och möjligheten att kunna bygga ny järnväg och öka möjligheterna för farledsfördjupning i Göteborgs hamn och på det sättet kunna frakta ännu mer gods ut på världens marknader.

Svaret är därför att vi fortsätter med den stora satsning som vi gör på vägunderhållet. Det är Trafikverket som har i uppdrag att säkra vägarna, och inte minst i Fyrbodal föreställer jag mig att det projekt man har haft ihop med skogsnäringen bidrar till att säkra vägarna så att det blir bättre bärighet. Där finns öronmärkta anslag för att just öka bärigheten på vägarna.

Det vi behöver bli bättre på är att samordna dessa insatser med andra aktörers transportbehov. Vi ska lyssna efter näringslivets behov och se vilka nya transportkorridorer som vi kommer att behöva framöver. Det är ett av skälen till att vi i godstransportrådet har plockat in både transportköparna, industriella aktörer och olika intressen för att se vad som är det gemensamma nationella intresset.

Nyligen kunde vi tack och lov få en förändring till stånd. En husfabrik nära Piteå hamn fick tidigare transportera husdelarna på väg och järnväg i stället för att använda sjöfarten, vilket hade varit det allra smidigaste. Detta kunde till en början inte lösas på grund av att man inte hade rätt kapacitet eller möjligheter. Nu har det uppmärksammats, och nu erfar jag att man sköter dessa transporter via sjöfarten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är så vi måste jobba. Det är nästan lite hands-on i olika delar av landet, där vi tillsammans med handelskamrar, olika regionala aktörer och transportköpare ser vad som är de viktigaste insatserna. Det handlar om att öka bärigheten och om att hitta omlastningsterminaler och smartare sätt att använda vår transportinfrastruktur.

Då kan vi minska klimatpåverkan. Då kan vi använda de resurser vi har effektivare, och på så sätt kan vi också minska kostnaderna för företagen och klimatpåverkan i företagens transporter. Det är precis det som vi jobbar med tillsammans.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag tycker att det här är en angelägen fråga, och det är också därför jag valde att interpellera statsrådet.

Vi kan se att det finns olika behov i olika delar av landet, och infrastrukturen är väl kanske en fråga där man aldrig blir mätt. Det kanske statsrådet själv har insett genom att arbeta med de frågorna.

Men det är viktigt att peka på några principer. Bland annat finns exemplet om en väg som sedan lång tid tillbaka har pekats ut för åtgärder, och de ska faktiskt också genomföras. Det handlar om skogen och industrin. Människor som bor och verkar på landsbygden ska kunna ta sig till jobb, studier och vidare till annan infrastruktur och kollektivtrafik. Det är helt avgörande för att de ska kunna bo och leva i hela landet.

Det är särskilt problematiskt när vissa delar av landet åsidosätts eller drabbas av yttre faktorer, till exempel dåliga vägar. Det framkommer i rapporten från riksdagens utredningstjänst, 2019:611, att särskilt mindre kommuner drabbas i Västra Götaland, i Fyrbodal, på ett sätt som kommuner inte drabbas runt om i landet. Då behövs särskilda insatser på de områdena så att de människor som bor och verkar där får bättre förutsättningar.

Jag hoppas att det är en fråga som statsrådet tar med sig. Statsrådet är alltid välkommen att besöka Dalsland och Fyrbodal för att med egna ögon uppleva vägarna där och de behov som finns ute i landet. För många människor startar värdet på landsbygden, och de behöver bra förutsättningar för att transportera sig på bra och robusta vägar, såväl enskilda som allmänna.

Fru talman! Jag har faktiskt färdats mycket på dessa vägar. Jag har, och har haft under lång tid, ett engagemang och intresse för industriell utveckling och fordonsindustrin. Jag har därför besökt regionen. Den starka industriella kapaciteten talar för att det är viktigt med bra transportmöjligheter på vägar, järnvägar och i sjöfarten.

Fredrik Christensson har två gånger lyft upp att detta är en väg som man velat åtgärda ända sedan 80-talet. Naturligtvis har det varit flera regeringar sedan dess, men det har kanske inte alltid funnits tillräckliga resurser. Nu ger vi 100 miljarder mer än vad den borgerliga regeringen gjorde till infrastruktur. Det är den största satsningen på vägunderhåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig ändå vara tydlig med att vi valde att låta regionerna prioritera. Då valde man i Västra Götaland och Västsverige att prioritera vissa objekt, men inte andra. Det är viktigt att se vilka prioriteringar man regionalt väljer att lyfta fram.

Låt mig vara extra tydlig. Det är inte så att Västsverige skulle vara åsidosatt eller underförsörjt med infrastrukturinvesteringar. Tvärtom görs det faktiskt ganska stora investeringar, inte minst i Fyrbodalsregionen och i hela Västsverige. Det är viktigt. Men det är viktigt inte bara för Västsverige, utan det är hela Sveriges port ut till världen. Göteborgs hamn är inte bara Sveriges utan även Norges viktigaste och största hamn, och den är helt avgörande för svensk exportnäring. Därför har det varit viktigt för mig som smålänning och transportminister att säkerställa bra investeringar också i Västsverige. De är till gagn för hela Sverige.

Jag tror att vi är överens i grunden, och jag tror också att vi båda inser att man aldrig blir mätt. Det kommer alltid att finnas önskemål om mer infrastruktur. Så är det.

Det är viktigt att vi också inser behovet av resurser för vägunderhåll och för upprätthållande av standard, även på mindre trafikerade vägar. Där verkar vi ha en delad uppfattning. Det tackar jag för.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.