Bolagisering inom Vägverket och Banverket

Herr talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att dels klargöra det som han uppfattar som tvetydigt i svaret på hans fråga från den 16 augusti, dels upprätthålla en relevant beställarkompetens och priskontroll inom de aktuella områdena. Utredningen om förutsättningar för att ombilda vissa verksamheter vid Vägverket och Banverket till aktiebolagsform tillsattes för att dessa myndigheter har verksamhet som är kommersiell och konkurrensutsatt. Det finns därmed risk för korssubventioner, vilket kan leda till konkurrenssnedvridande effekter på marknaden. För mig är det naturligt att se över verksamhetsformen när myndigheter bedriver affärsverksamhet i konkurrens med privata aktörer på en öppen marknad. Jag anser att det är viktigt att ytterligare försöka minska konkurrenshämmande faktorer, förbättra förutsättningarna för konkurrensneutralitet och därmed bidra till en väl fungerande marknad. Ett motiv till bolagisering kan även vara att öka effektiviteten och affärsmässigheten i verksamheten. Vid olika tillfällen har också Konkurrensverket framfört till Regeringskansliet att det behöver skapas bättre garanti för konkurrensneutralitet och att den beställar- och utförarmodell som Vägverket och Banverket tillämpar är förenad med flera problem, som innebär att det finns risker för att konkurrensen begränsas till nackdel för det allmänna och medborgare och konsumenter. Statskontoret har framfört liknande kritik och föreslagit bolagisering av bland annat Vägverket Produktion. Även andra aktörer på marknaden har hört av sig och framfört kritik. För närvarande utreds alltså om det finns förutsättningar för en bolagisering av Vägverket Produktion, Vägverket Konsult, Banverket Produktion och Banverket Projektering. Om det visar sig möjligt att bolagisera vissa verksamheter vid Vägverket och Banverket och om regeringen finner det lämpligt kommer regeringen att föreslå detta i en proposition till riksdagen under nästa år. Om det i ett senare skede skulle visa sig att det finns vägande skäl som talar för en försäljning av statens aktier i de bolag som eventuellt kommer att bildas får regeringen återkomma till detta. Regeringens principiella ståndpunkt är att statens ägande av företag på sikt bör minska. På längre sikt bör staten kvarstå som ägare endast då det finns särskilda skäl för detta. Regeringen kommer att under mandatperioden göra en genomgång av alla statligt ägda företag för att pröva skälen för fortsatt ägande. Det vore fel av mig att föregripa genomgången och uttala mig om vad den skulle kunna komma att utmynna i för de verksamheter som för närvarande utreds om förutsättningarna för en bolagisering. Vad beträffar beställarkompetensen vid Vägverket och Banverket så delar jag Peter Hultqvists uppfattning att den är mycket viktig. Beställarkompetensen behöver inte bara bevaras utan även ges förutsättningar att utvecklas. Utredaren har därför bland annat fått i uppdrag att bedöma hur de kvarvarande verksamheterna påverkas av en eventuell bolagisering. Slutligen utgår jag från att Peter Hultqvist delar min uppfattning att fri konkurrens på en fri marknad är den bästa förutsättningen för en fungerande prisbildning. En väl fungerande marknad är enligt min mening avgörande för att alla ska kunna köpa varor och tjänster till så låga priser som möjligt. Jag ifrågasätter Peter Hultqvists påstående om att det för närvarande finns en priskontroll inom Banverket och Vägverket. I Vägverkets och Banverkets förslag till reviderade långsiktsplaner för 2004-2015 framgår att de genomsnittliga kostnadsökningarna för väg- och järnvägsinvesteringar har varit 16 respektive 17 procent mellan 2004 och 2007, vilket snarare tyder på att dagens organisation inte har en priskontrollerande eller ens prispressande funktion.

Herr talman! Tack för svaret! Jag tycker att det i viktningen av orden i interpellationssvaret blir något tydligare än i svaret på den enkla frågan. Nu talas det inte om att privatisering av Banverket Produktion, Banverket Konsult, Vägverket Produktion och Vägverket Konsult inte är aktuell, utan nu är den fullt möjlig om man ser skäl för det. Bolagiseringen blir ett steg på vägen. Nu är det ideologin som styr. Ministern talar om konkurrenssnedvridande effekter, affärsverksamhet i konkurrens med privata aktörer och minskade konkurrenshämmande faktorer. Det här visas i synpunkter och kritik från konkurrensverk, statskontor och konkurrenter. Vad har hänt i praktiken? Kan någon säga att Vägverket Produktion och Banverket Produktion är subventionerad verksamhet? Har man agerat på ett otillbörligt sätt? Är det något fel på anbud och upphandlingsprocesser som genomförs? Jag tycker att det är viktigt att man börjar bli konkret här. Vad jag har försökt få fram genom visst efterforskningsarbete är om det finns någon tydlig konkret kritik som kan lyftas upp till ytan. Jag har inte hittat de konkreta exemplen och de konkreta punkterna, och jag har ändå haft en hel del kontakter i sammanhanget. Jag tolkar det i stället så att det här handlar om ett ideologiskt teoretiskt resonemang som i vissa stycken blir viktigare än den praktiska verkligheten. Om det är så att ni har uppgifter på departementet, eller om ministern har det, om att Banverket Produktion och Vägverket Produktion har skött sig illa, har agerat konkurrenshämmande eller har saboterat marknaden - lyft då fram det så att vi får upp det till ytan! Eller är det viktigare vad jättar i byggindustrin som Peab, Skanska och NCC säger? Är det de och svensk byggindustri som är motor i en kampanj som regeringen nu tillåter slå igenom för att kunna flytta fram sina positioner? Om nu Banverket Produktion och Vägverket Produktion bolagiseras får man under Näringsdepartementet ett eller flera anläggningsbolag; det blir väl resultatet. Förmodligen blir nästa steg i sammanhanget försäljning och privatisering. Om ni har regeringsmakten är min bedömning att ni kommer att säga så här: Varför ska staten ha ett anläggningsbolag? När det väl är sagt kryper konkurrenterna på marknaden upp till ytan och vill köpa bolagen. Det här är ett fullt tänkbart scenario. Om det blir verklighet är slutpunkten att de privata byggjättarna har fått möjlighet att minska konkurrensen i branschen. Ministern talar om 16 och 17 procent i prisökning under åren 2004-2007. Det är precis samma prisökning som branschens eget index E 84. Om dessa siffror är bevis för att det saknas priskontroll är det detsamma som att hela anläggningsbranschen saknar priskontroll. Då ska man ta med att det har varit avsevärda prisökningar på olja och stål under perioden. Dessutom bedrivs de flesta projekt som man har i överhettade storstadsregioner. Trots det har man klarat att ligga på index. Ministern bevisar ingenting med sitt hänvisande till de 16 och 17 procenten. De frågor jag ställer mig i stället, bland annat med anledning av detta, är dessa: Har ministern verkligen grepp om läget? Och varför bottnar ministerns resonemang mer i ideologiskt teoretiska argument än i den praktiska verkligheten?

Herr talman! Jag ska börja där Peter Hultqvist slutade. Man häpnar faktiskt när man hör infrastrukturministerns interpellationssvar. Hon står här i riksdagen och påstår på fullt allvar att kostnadsökningarna inom bygg- och anläggningssektorn beror på att Vägverket och Banverket har dålig priskontroll. Jag kan bara se två rimliga förklaringar till ett så stolligt uttalande, och jag har faktiskt svårt att avgöra vilken av de förklaringarna som är värst. Det kan vara så att infrastrukturministern är så sällsynt okunnig om vad som sker i den bransch som hon har det yttersta politiska ansvaret för. I så fall har ministern uppenbarligen missat att vi sedan några år tillbaka är inne i en mycket kraftig internationell högkonjunktur som har drivit upp priserna våldsamt på olja, stål och andra insatsvaror som behövs för infrastrukturbyggande. Precis som Peter Hultqvist säger är kostnadsökningarna minst lika stora i husbyggnadssektorn när det gäller att bygga affärsfastigheter och bostäder. Infrastrukturministern kan väl rimligen inte hävda att Vägverket och Banverket har möjlighet att kontrollera priserna inom de sektorerna! Även om det nu vore så att ministern till äventyrs har missat all ekonomisk nyhetsrapportering under de senaste två åren - vilket i och för sig vore häpnadsväckande - borde hon i varje fall som ansvarig minister ha läst Vägverkets och Banverkets årsredovisningar och anslagsframställningar där det tydligt framgår vad prishöjningarna har bestått i. Därför tycker jag inte att det är en rimlig förklaring att det är okunskap som ligger bakom uttalandet. Den andra förklaringen, som för mig också känns orimlig, är att infrastrukturministern är så makalöst fräck att hon väljer att bortse från fakta. Trots att hon mycket väl vet att orsakerna till fördyringarna ligger långt utom Vägverkets och Banverkets räckvidd väljer hon att lägga skulden för världsinflationen på Vägverkets och Banverkets skuldror därför att det passar hennes kortsiktiga syfte att till varje pris bolagisera och i slutändan privatisera Vägverkets och Banverkets produktionsverksamheter. Det ska bli verkligt intressant att här i kammaren få höra infrastrukturministern förklara hur en bolagisering av Vägverkets och Banverkets produktionsavdelningar ska kunna sänka världsmarknadspriserna på stål och olja, som är de huvudsakliga orsakerna till de snabba kostnadsökningarna.

Herr talman! Det var ju interpellanten Peter Hultqvist som sade att det fanns en priskontroll utifrån Vägverkets och Banverkets roll. Jag svarade, precis som anges, att det inte är någonting som tyder på att det finns någon som helst priskontroll. Vart er debatt i förhållande till bolagisering sedan tar vägen har jag lite svårt att förstå. Det kan mycket väl vara så att vi av ideologiska skäl - det är troligt - inom Socialdemokraterna och Centerpartiet har olika syn på hur man kan blanda offentlig myndighetsutövning med affärsverksamhet. Statskontoret har också mycket tydligt angett vikten av att särskilja detta. Man har riktat kritik mot den myndighetsstruktur som är i dag och har föreslagit bolagisering. Det här är framför allt en fortsättning på det som den socialdemokratiska regeringen hade med i en förvaltningspolitisk proposition, Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst , där det mycket tydligt angavs vikten av renodling av statens uppgifter och att inriktningen ska vara att man värnar om kärnverksamheten och renodlar den statliga verksamheten. De uppgifter som inte tillhör kärnverksamheten bör avvecklas eller överlåtas till någon annan huvudman. Det angavs mycket tydligt i den propositionen. Jag förstår inte vad interpellanten ser för fara i att Vägverket Produktion och Banverket Produktion övergår till bolag. Det tydliggör snarare Vägverket Produktions och Banverket Produktions möjligheter att på ett mycket tydligt och genomlysbart sätt konkurrera på den marknad som de i dag är verksamma inom. Då behöver man inte heller bli ifrågasatt utifrån om det finns någon blandning mellan myndighetsutövandet och affärsverksamheten. Det tydliggör snarare verksamhetens oberoende. Jag tror att alla parter skulle vara nöjda om man slapp det ifrågasättande som gjort att till exempel Statskontoret mycket tydligt har riktat kritik mot verksamheten.

Herr talman! Det riktigt intressanta är att varken Konkurrensverket eller Statskontoret har kunnat ta fram de konkreta exemplen på det som är osunt, det som möjligen har varit subventionerad verksamhet, det som skulle ha kunnat vara otillbörligt agerande eller om det är något fel på anbuds- och upphandlingsprocesserna. Det har man inte kunnat visa. Därför blir de här resonemangen i högsta grad teoretiska organisationsschemaskisser för hur det ska fungera, nästan läroboksmässigt med hänvisning till vad man får lära sig på Handelshögskolan. Banverket Produktion bygger, underhåller och trafikerar spåranläggningar på uppdrag av Banverket. Verksamheten omsätter 4 miljarder och har 3 000 anställda, och den divisionen inom Banverket leds av en internstyrelse med generaldirektör P.-O. Granbom som ordförande. Vägverket Produktion bygger vägar och broar, anlägger flygplatser, sköter vägar och underhåller infrastruktur. Verksamheten har 3 000 anställda och omsluter 6 miljarder, och den leds av en internstyrelse med Sydkrafts förre vd Göran Ahlström som ordförande. Det är en mycket kompetent och respekterad verksamhet med en stark ställning. Den lite diffusa kritik som har funnits gäller att det har varit för låga priser. Men ingen har kunnat peka på de otillbörliga subventionerna. Verksamheten är i allmännyttans tjänst. Precis som stora företag inom den privata sektorn gör Vägverket och Banverket jobb i egen regi. Det är ett sätt att inte bli beroende av privata entreprenörer. Exempelvis har Stora Enso 30 procent av skogsvården i egen regi. Det är för att för marknads- och beställarkompetens kunna ha relevanta jämförelsemöjligheter, kunna ha den insynen i prisbildningen att man verkligen kan jämföra. Det här är inget unikt. Det här finns även på den privata sidan. När det gäller Vägverket Produktion har man på drift och underhåll ca 60 procent i egen regi, investeringar 20 procent och beläggning 15-20 procent. Det är inte någon marknad som blockeras här. Upphandlingarna sker professionellt och sker på någonting som heter Kommers Annons. Jag var inne och tittade på det i går, och där ligger nu sådant som impregneringsmedel till bro, semitrailer, maskintrailer, eldriven åktruck, skärmtak, betongkantstöd och så vidare. Det är en lång rad olika saker som behövs för verksamheten. Det är den rent verklighetsnära verksamhets- och driftsinriktade debatten som egentligen blir den verkligt intressanta, och inte den mer övergripande, allmänteoretiska, där man påstår saker som man sedan egentligen inte kan leda i bevis genom praktiska exempel. Sanningen är att det här är en synnerligen välskött och kompetent verksamhet. Om man nu glider över i bolagsform öppnar man naturligtvis för ett privatiseringsresonemang därför att principdiskussionen handlar om huruvida vi verkligen ska ha anläggningsbolag i statlig regi. Då står de privata jättarna och knackar på dörren och ska ta för sig av det här. Då har vi förmodligen en situation där vi på sikt inte har den här insynen, den här marknadskompetensen och så vidare. Om vi gör oss av med den här verksamheten kommer vi inledningsvis att försöka bygga upp beställarkompetens inom Vägverket Produktion och Banverket Produktion. Det är inte så enkelt, för beställarkompetens är oftast i nära paritet med kunskap om marknad och drift och den praktiska verkligheten. Om man ska driva den här linjen tror jag att risken är stor att vi har bundit ris åt egen rygg.

Herr talman! Åsa Torstensson påstår att det inte är något som tyder på att det finns någon priskontroll inom Vägverket och Banverket. Än en gång visar det att Åsa Torstensson endera inte har satt sig in i frågan eller är väldigt vårdslös med sanningen. Om ministern hade läst Vägverkets och Banverkets ekonomiska redovisningar hade hon sett att det tydligt framgår där vad fördyringarna inom området består i. Det hade också blivit väldigt tydligt vilken stor betydelse produktionsverksamheterna har för att pressa priserna i sektorn. Vägverket har gjort en genomgång av den ekonomiska nytta som Vägverket har av Vägverket Produktion i egen regi. Den genomgången visar att besparingen för skattebetalarna uppgår till flera hundra miljoner varje år. Resultatet av den redovisningen har presenterats för regeringen, men Åsa Torstensson har tydligen helt förträngt detta. Jag betvivlar inte att det finns fördelar för själva produktionsverksamheten med en omvandling till bolag. Det kan säkert vara fördelar och bli något effektivare. Men problemet är att det kommer att bli dyrare för skattebetalarna därför att man förlorar möjligheterna till kompetensöverföring och förlorar möjligheterna att använda produktionsverksamheten som prispressare. Vi kommer helt enkelt att få mindre väg för pengarna efter en bolagisering. När väl bolagiseringen är gjord pekar det mesta, även det Åsa Torstensson säger, på att det sedan blir en privatisering där möjligheterna att använda produktionsverksamheten som prispressare totalt är borta. Jag fick inget svar förut: Hur kan en privatisering av Vägverkets och Banverkets produktionsverksamheter sänka världsmarknadspriset på stål och olja?

Herr talman! Nej, Hans Stenberg, det är inget som tyder på att det finns någon sådan här priskontroll inom vägverks- och banverkssystemet. Jag kan återkomma till Hans Stenbergs frågeställning gång på gång: Det är fortfarande inget som tyder på att det finns en priskontroll. Jag kan inte förstå vad Hans Stenberg och Peter Hultqvist försvarar när företrädare från Vägverket själva ser en fördel med att övergå till en bolagisering, så att man just slipper undan diskussionerna om konkurrenssnedvridning, precis det som Statskontoret och Konkurrensverket pekar på. Dessutom trodde jag i min enfald att Socialdemokraterna var överens med mig om att konkurrensutsatt verksamhet inte ska bedrivas i myndighetsform.

Herr talman! Jag noterar att ministern inte har kunnat ge ett enda exempel på att Vägverket Produktion eller Banverket Produktion på ett otillbörligt sätt har utnyttjat sin ställning, att verksamheten är subventionerad eller att det har gått fel till vid anbudsupphandlingar eller liknande. Därför blir Statskontorets, Konkurrensverkets och andras återkommande, nötande och teoretiskt handelshögskolemässiga kritik mer ett teoretiskt resonemang än ett praktiskt. Kom igen med konkreta exempel, om de finns! Om man har verksamhet i egen regi och har insyn i driften av den direkta verksamheten ger det naturligtvis marknadskunskap, kunskap om prisbildning och annat som ger relevanta jämförelsemöjligheter. Det är detta man har inom Vägverket Produktion och Banverket Produktion i dag. Jag tycker att det finns en intressant mening i ministerns svar som vi har tagit lite för lätt på hittills: "Även andra aktörer på marknaden har hört av sig och framfört kritik." Vilka aktörer är det? Är det NCC, Skanska, Peab, de stora byggjättarna - de så kallade konkurrenterna - som har hört av sig och utifrån sina egna intressen fört fram kritik och haft synpunkter, utan att ha kunnat presentera konkreta exempel på att det här är en verksamhet som på något sätt är misskött eller har varit illa hanterad? Om det är på det viset skulle det vara intressant att höra ett förtydligande om vad det är för lobbygrupper som är med och driver fram en utveckling som så småningom leder till privatisering.

Herr talman! Uppenbarligen tycker Peter Hultqvist att konkurrensutsatt verksamhet ska bedrivas i myndighetsform. Det är intressant att höra detta från Socialdemokraterna. Då kan vi vänta oss ett antal förslag med denna innebörd när vi hanterar motioner under höstriksdagen. Om några veckor kommer jag att få ett underlag från utredaren om, och i så fall hur, det finns förutsättningar att gå vidare med en bolagisering av Vägverket Produktion, Vägverket Konsult, Banverket Produktion och Banverket Projektering. Jag vet att det är många inom dessa verksamheter som också ser fram emot den utredningen och dess förslag, så att man kommer ifrån den ständiga diskussion som också vi har här i dag, om att konkurrensutsatt verksamhet i dag bedrivs inom myndigheter. Jag ser fram emot den utredningen. Jag utgår från att vi efter att utredningen har kommit också kan fortsätta den här debatten.