Biståndet till Afghanistan

Herr talman! Ludvig Aspling har frågat mig om det händer att Sidafinansierade hjälporganisationer betalar skatt till talibanerna i Afghanistan och, om så är fallet, hur jag kommer att agera. Därutöver har Ludvig Aspling frågat om ARTF:s Anti-Corruption and Results Monitoring Action Plan från 2017 fungerat och, om så inte är fallet, hur jag avser att följa upp hur det svenska biståndet används.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Antikorruptionsarbete är en prioritet för mig personligen och en viktig komponent i regeringens demokratisatsning. Noggrann uppföljning och transparens är avgörande för att upprätthålla biståndets trovärdighet och effektivitet. Det är därför välkommet att det svenska biståndet granskas.

Sverige är en långsiktig partner i Afghanistans strävan mot fred och hållbar utveckling. Sida ansvarar för genomförandet av utvecklingssamarbetet inom ramen för en strategi som beslutas av regeringen. Myndigheten har väl utvecklade system för att förebygga, upptäcka och åtgärda oegentligheter.

Regeringen för en löpande dialog med Sida om deras arbete med att bedöma riskerna för korruption i biståndet, både generellt och i specifika fall. Utrikesdepartementet har också haft en dialog med Svenska Afghanistankommittén, SAK. Både Sida och SAK uppger att varken någon skatt eller några avgifter ska ha betalats ut till talibanerna.

Svenska Afghanistankommittén har meddelat att de vid ett tillfälle det senaste decenniet pressats av lokala talibaner i ett avgränsat område i ett försök att få organisationen att betala skatt. Det ledde den gången till att SAK valde att stänga ned verksamheten i det aktuella området hellre än att betala. SAK kunde senare åter öppna när lokalbefolkningen själva förmått talibanerna att dra tillbaka kravet.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 föreslagit en ökning av Sidas förvaltningsanslag, bland annat för att ytterligare stärka antikorruptionsarbetet, till exempel genom att ha mer resurser på plats på marken och i större utsträckning följa program och verksamheter och göra utvärderingar.

Sverige har, liksom övriga givarsamfundet, åtagit sig att kanalisera hälften av utvecklingsstödet via den afghanska staten. Hälften av vårt stöd går i dag till den givargemensamma världsbanksfonden ARTF, Afghanistan Reconstruction Trust Fund, som i sin tur stöder den afghanska statens institutioner och utvecklingsprojekt. Världsbanken har system och rutiner för uppföljning och utvärdering. Sidas bedömning är att ARTF möter våra och andra givares rigorösa krav på transparens och uppföljning. Jag välkomnar Världsbankens åtgärdsplan som en del i att stärka det viktiga arbetet mot korruption.

Konflikten i Afghanistan är komplex med många internationella och regionala intressenter. För att skapa framtidstro och motverka grundorsaker till konflikt är det nödvändigt att arbeta med freds- och statsbyggnad, främja förtroendet mellan medborgare och stärka de aktörer i Afghanistan som vill se en fredlig lösning på konflikten. Men det är ingen lätt uppgift, ska alla vara medvetna om.

Herr talman! Nyligen publicerade tidningen Expressen ett reportage från Afghanistan som handlade just om hur bistånd missbrukas och finansierar talibanerna. Forskaren Said Reza Kazemi från den oberoende Sidafinansierade forskningsinstitutionen Afghanistan Analyst Network, som intervjuas i Expressen, påstår att han aldrig har stött på en hjälporganisation som inte betalar skatt till talibanerna. För dem som följer svensk biståndspolitik i allmänhet och arbetet i Afghanistan i synnerhet är detta naturligtvis inget nytt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I april 2018 publicerade USA:s försvarsdepartement en revisionsrapport som pekade på ett antal synnerligen allvarliga brister i hur givarkollektivet, Världsbanken och de afghanska myndigheterna hanterar det bistånd som kanaliseras via den afghanska utvecklingsfonden, som biståndsministern nämnde i sitt anförande.

I korthet fokuserar kritiken på det faktum att pengar betalas ut utan att givarkollektivet vet vem mottagaren är, att dom afghanska myndigheterna inte klarar att avlägga korrekta rapporter om betalningsmottagare och att uppföljningen om vad som i slutändan händer med pengarna ofta är obefintlig.

Den bristfälliga tillsynen har också förvärrats av det faktum att afghanska myndigheter har stor flexibilitet i hur de får använda pengarna. Givarkollektivet har inte heller klarat av att ge riktlinjer om vart medlen ska förmedlas geografiskt, vilket har lett till att pengar betalats ut i områden som kontrolleras av just talibaner.

Den ansvarige utredaren John Sopko medger att givarkollektivet dels medvetet sett mellan fingrarna med förskingring och med att fonden finansierat regelrätta krigsherrar, dels underblåst korruption genom att skjuta till för mycket pengar för snabbt och med alldeles för lite kontroll. Dessutom har man förvärrat den militära konflikten i Afghanistan genom att undergräva allmänhetens förtroende för den afghanska regeringen och genom att helt enkelt bryta ned moralen hos landets militär. Vi ska understryka att Sverige är en av de största givarna till fonden.

Jag ställde därför förra året frågan till Sida hur man ser på dessa problem. Det svar jag fick var lite besynnerligt. Sida skriver så här: "ARTF genomförs i en av världens svåraste kontexter, med pågående krig och en svag statsförvaltning och där utvecklingsbehoven är enorma. ARTF:s uppföljning är anpassad till detta." Det är det ena svaret. Det andra svaret är: "Då givare, banken och regeringen var överens om att ytterligare stärka ARTF:s uppföljning och utvärdering av resultat togs en åtgärdsplan (ARTF Anti-Corruption and Results Monitoring Action Plan) fram under 2017. Nuvarande arbete med uppföljning och anti-korruption sker i enlighet med åtgärdsplanen."

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson: Vad händer egentligen - är det så att Sidafinansierade hjälporganisationer betalar skatt till talibanerna eller inte? Har ARTF:s Anti-Corruption and Results Monitoring Action Plan från 2017 fungerat? Om den har fungerat, varför finns det då vittnesmål om att pengar går till talibanerna? Och vad betyder det egentligen att uppföljningen är anpassad till omständigheterna på marken? Betyder det att man kompromissar med kontrollen av vart pengarna går eftersom de praktiska möjligheterna att kontrollera är begränsade?

Herr talman! Det är flera olika frågor som Ludvig tar upp. Vi har från UD försökt kontrollera detta. Vi har talat med Sida och med Svenska Afghanistankommittén, som själva har gjort undersökningar. Svenska Afghanistankommittén har ju en ganska stor verksamhet. Man har funnits i Afghanistan väldigt länge och har över 6 000 anställda i landet, varav 99 procent är lokalbefolkning. Man driver hälsovårdscentraler, sjukhus och skolor i stora delar av landet men inte i hela landet.

Svenska Afghanistankommittén har själv fått fram entydiga resultat, nämligen att det inte har betalats några skatter till talibaner. Som jag sa i mitt tidigare svar finns det fall där de har haft tryck på sig, för det har förekommit att en del andra organisationer har blivit krävda på skatt i områden där talibanerna styr, men Svenska Afghanistankommittén hävdar att de inte betalar någon sådan skatt och inte har gjort det tidigare heller. Jag har ingen anledning att tro något annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Artikeln i Expressen som Ludvig Aspling refererar till visar inte heller på något i sak som tyder på det, utan det handlar bara om att en enskild person tycker att det i allmänhet verkar vara så att man betalar skatt till talibanerna i de områden där de styr, men han verkar ha verkat i områden där SAK inte är aktiva.

I vilket fall som helst finns det som situationen ser ut just nu ingen anledning att tro något annat än att Svenska Afghanistankommittén har rätt och att man inte betalar skatt, så länge som det inte framkommer något annat. Men om det skulle komma fram uppgifter om att det är på annat sätt måste man naturligtvis kontrollera de uppgifterna. Hittills har dock inget sådant enskilt fall kommit fram, utan det är bara ett slags rykten som Ludvig Aspling här vidarebefordrar.

Vi vet att Afghanistan är ett av världens mest korrumperade länder. Det är en stat som inte fungerar. Staten i sig har inte kontroll över hela landet. Staten är väldigt svag. Det är en hög grad av analfabetism och stora andra problem som extrem fattigdom. Man har varit i krig och konflikt i över 40 år. Vi vet vad det har lett till. När talibanerna tog makten tidigare ledde det också till våld och konflikter i andra delar av världen.

Därför finns det ett starkt intresse från oss och från omvärlden av att försöka bidra till att skapa ett fungerande samhälle och en fungerande stat i Afghanistan. Det är därför som Sverige har varit med i det projekt som kallas ARTF, med ett avtal som till stor del handlar om att bygga institutioner och att bygga en stat. Detta, ska man vara medveten om, görs i en kontext som är extremt svår, men det är ett viktigt och omfattande arbete. ARTF är utsatt för en svår press, men man har också under tiden fått bättre och bättre möjligheter att hindra korruption.

Herr talman! Här har vi alltså flera trovärdiga källor - vissa av dem experter som finansieras av Sida självt för att avlägga rapporter om situationen i Afghanistan - som bekräftar de misstankar som har florerat, det vill säga att biståndet är en direkt inkomstkälla för talibanerna.

Vi har alltså en situation där en svensk myndighet, Sida, finansierar vapen som syftar till att döda personal från en annan svensk myndighet, nämligen Försvarsmakten. Detta, fru talman, tycker jag är ett alldeles utmärkt exempel på det kaos som den här regeringen skapar.

När Sida konfronteras med dessa uppgifter får vi alltså till svar att kontrollen av vad pengarna faktiskt går till är anpassad till situationen på marken, vilket betyder att det i de områden som kontrolleras av talibaner eller andra rebellgrupper antagligen inte sker någon kontroll alls, i stort sett, utan pengarna kan gå rakt ned i terroristernas fickor.

Det som regeringen inte verkar förstå är att varje biståndskrona som går till talibaner investeras i terror, vilket skapar ett större behov av bistånd, vilket gör att vi måste skicka mer pengar, vilket gör att talibanerna kan ta ut mer skatt, investera i mer terror och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Peter Eriksson börjar mer och mer likna något slags biståndets Bagdad-Bob, som står här i Sveriges riksdag och försäkrar att det inte sker någon terrorfinansiering och att allt är lugnt, medan hans myndigheter uppenbarligen har tappat kontrollen och i praktiken fungerar som en bankomat för civilisationens fiender.

För afghanernas skull och för alla andra som drabbas av denna missriktade välvilja hoppas jag att denna regering snart har gjort sitt.

Jag vill ställa en enkel och konkret fråga. I interpellationssvaret säger Peter Eriksson att både Sida och Svenska Afghanistankommittén uppger att varken skatt eller avgifter har betalats ut till talibanerna.

För det första är det inte fråga om att dessa organisationer skulle ha betalat pengar direkt till talibanerna. Det är inte detta anklagelsen handlar om, utan den handlar om att de som implementerar biståndet på marken betalar en skatt till talibanerna för att få verka där. Det är det första.

För det andra anklagas dessa organisationer för att ha dålig kontroll. Det är vad interpellationen handlar om. Det svar som biståndsministern levererar bygger på en fråga som han har ställt till den person som vi påstår har gjort fel. Vi påstår alltså att Sida och Svenska Afghanistankommittén har gjort fel, och då säger Peter Eriksson att de själva säger att de inte har gjort något fel. Dessa organisationer kan ju rimligtvis inte utöva något slags tillsyn över sig själva, utan man måste vända sig till de experter som finns utanför Sida och Svenska Afghanistankommittén.

Jag undrar: Kan Peter Eriksson peka på något expertutlåtande från en tredje part, som alltså är oberoende, som bekräftar den bild han ger, det vill säga att inget svenskt bistånd har finansierat talibanerna? Kan Peter Eriksson garantera här och nu i Sveriges riksdag att svenskt bistånd inte går till att finansiera talibanerna i Afghanistan?

Fru talman! Detta blir en diskussion av typen "Har du slutat slå din fru?". Ludvig Aspling kommer med helt lösa påståenden. Det finns ingen som har ett konkret exempel på att Svenska Afghanistankommittén skulle ha betalat någon form av skatt till talibanerna. Det är bara allmänt prat, lösa påståenden och rykten som han sprider vidare.

Att det, som Ludvig Aspling säger, skulle finnas flera trovärdiga källor som uppger att Svenska Afghanistankommittén betalar skatt är bara rent svammel. Det finns inga sådana källor - inte en enda! Ta fram dem innan ni kommer med ytterligare anklagelser om att svenska skattepengar går via Svenska Afghanistankommittén till talibanerna! Gör det! Då tar vi en ny diskussion om detta, men än så länge finns ingen sådan uppgift över huvud taget. Resonemanget dras dessutom vidare - att pengarna skulle gå rakt ned i terroristernas fickor.

Arbetet inom ARTF är en annan fråga. Det är i grunden ett mycket svårare uppdrag att försöka bygga ett statligt samhälle i ett land som inte fungerar och där det finns en extrem korruption. Jag vet att det har funnits problem inom detta område. Det tror jag inte att någon förnekar, och det är heller inte förvånande. Det är heller ingen nyhet att det har funnits problem med korruption i Afghanistan också inom arbetet med att försöka bygga institutioner och en stat.

De rapporter, revisioner och utredningar som har funnits under de allra senaste åren har kommit med ytterligare ett antal förslag, både från den amerikanska myndigheten Sigar, som är den egentliga bakgrunden till Ludvig Asplings kommentar och fråga, men också från Världsbanken. Man har nu genomfört och implementerat ytterligare ett antal åtgärder för att minska risken för korruption.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Korruptionen är en av de allra allvarligaste och farligaste saker som finns, och den hindrar skapandet av fungerande samhällen i världen, särskilt i fattiga länder. Men i vissa fall måste man våga ta risker. Det finns inte situationer som är rena. Och det är inte i länder som Norge eller Finland som vi bedriver den typen av verksamheter, utan det är i länder som inte fungerar. Om man inte är villig att ta några risker kommer man heller inte att kunna göra några framsteg eller nå framgångar, utan då hamnar man i en situation där man låter de som är korrumperade ta över helt och hållet. Det ska vi inte göra. Vi ska inte acceptera någon korruption, men om man ska få ordning i länder som Afghanistan måste man ändå verka i dessa länder och i situationer som är mycket besvärliga, både ur våldssynpunkt och ur andra synpunkter.

Fru talman! Jag vill till att börja med uppmana biståndsministern att läsa interpellationen lite noggrannare. Jag nämner inte Svenska Afghanistankommittén i interpellationen, utan jag nämner ARTF. Det är detta frågan handlar om, men då kommer Peter Eriksson och säger i sitt svar att Sida och SAK uppger att inga pengar har betalats ut till talibanerna därifrån. Det är ju för väl. Det är jättebra om Svenska Afghanistankommittén inte betalar ut pengar till talibanerna. Jag är nöjd och glad över det.

Den fråga som jag ställde i interpellationen handlar dock om den afghanska återuppbyggnadsfonden. Där finns det trovärdiga källor som igen och igen påpekar att den betalar ut pengar till rebellgrupper, terrorister, krigsherrar och talibaner. Detta är väl belagt. Men då kommer Peter Eriksson och säger att det finns en annan organisation som också finansieras och att den i alla fall inte betalar ut pengar till terrorister. Det är ju jättebra, men det är knappast ett svar på frågan.

Jag måste reagera på det som biståndsministern sa, att den person som intervjuas i Expressen bara är en person. Nej, det är inte bara en person, utan det är en expert som får betalt av Sverige för att avlägga rapporter om situationen i Afghanistan. Att avfärda den personen som bara en person bara för att han kommer med uppgifter som biståndsministern inte gillar är inte sjyst.

Jag skulle vilja att biståndsministern använder sitt sista anförande till att förklara något. Om det nu är så att den afghanska regeringen är en av världens mest korrumperade, så som biståndsministern själv tillstod i sitt tidigare anförande, hur i hela friden har man då kommit fram till att det är en bra idé att använda den afghanska regeringen som en implementerande partner för biståndet? Hur i helsike har man kommit fram till att det är en bra idé?

Fru talman! Jag vill säga två saker.

Den första är att de artiklar som Ludvig Aspling refererar till och som gäller Afghanistan och skatt som betalas till talibanerna avser anklagelser mot Svenska Afghanistankommittén. Det är i den artikeln som hela det resonemang förs som sedan har spridits vidare. Det är ingen slump att just Svenska Afghanistankommittén lyfts fram, för det är en av de största biståndsorganisationer som finns i Afghanistan och den organisation som får mest svenskt stöd. Det var den ena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det andra är det som jag försökte förklara tidigare. Det har egentligen aldrig funnits en stark stat i Afghanistan. Detta är bakgrunden till mycket av det våld och de problem som finns där, förutom att det har varit krig där i 40 år. Så länge man inte har en fungerande stat med institutioner som fungerar kommer man inte att komma till rätta med problemen. Detta är orsaken till att världssamfundet - Världsbanken, USA och flera andra länder tillsammans - medverkar i det avtal som kallas ARTF, för att försöka se till att ett fungerande samhälle skapas i landet. Detta är i grunden för att undvika ytterligare katastrofer och krig och att talibanerna kommer tillbaka och tar över makten. Det är inte särskilt svårförklarat att vi är med i detta arbete.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.