STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Lena Asplund har frågat mig om de biomedicinska analytikerna har glömts bort i direktiven till utredningen om specialistsjuksköterskeutbildning och vissa andra hälso och sjukvårdsutbildningar eller om jag anser att det inte behövs en specialistutbildning för de biomedicinska analytikerna.
Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över specialistsjuksköterskeutbildningen. Syftet med översynen är att den framtida utbildningen ska möta hälso och sjukvårdens förändrade behov och ge studenterna den kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Utredaren ska också bedöma behoven av en ändrad examensbeskrivning för barnmorskeexamen och bedöma behoven av en specialiströntgensjuksköterskeexamen. De utbildningar och yrkesgrupper som omfattas av utredningens uppdrag ligger varandra nära och har därför bedömts kunna hanteras inom samma uppdrag.
Endast för tre hälso och sjukvårdsyrken regleras specialistkompetensen, nämligen för läkare, tandläkare och specialistsjuksköterska. 2009 års behörighetsutredning bedömde i betänkandet Kompetens och ansvar att det inte finns förutsättningar för att införa skyddad yrkestitel eller någon annan form av behörighetsreglering för ytterligare yrkesgrupper.
Det finns fler sätt för en yrkesgrupp att nå djupare specialiseringskunskaper än bara genom en reglering av yrket. Universitet och högskolor har en långtgående frihet att baserat på studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov erbjuda utbildningar inom ramen för sina examenstillstånd. Det finns i dag flera lärosäten som erbjuder utbildningar inom biomedicin på avancerad nivå, liksom utbildning på avancerad nivå för fysioterapeuter, för att nämna några exempel.
Om arbetsgivarna bedömer att det finns behov av specialiserade kunskaper för att utöva vissa arbetsuppgifter kan de inrätta särskilda tjänster och uppställa särskilda kompetenskrav för sådana tjänster.
Svensk hälso- och sjukvård ska vara i världsklass. En förutsättning för att lyckas med detta uppdrag är en väl fungerande kompetensförsörjning. Det är arbetsgivarna inom hälso- och sjukvården som ansvarar för att säkerställa en fungerande organisation och bemanning inom vården, men staten ska bidra till detta genom att tillhandahålla en utbildning av hög kvalitet som svarar mot vårdens behov.
Ett nära samarbete mellan universitet och högskolor och sjukvårdshuvudmän krävs för att hälso- och sjukvårdens behov av personal med utbildning av hög kvalitet ska kunna tillgodoses. Jag välkomnar en dialog med berörda aktörer om hur högskolan ska möta vårdens kompetensbehov.