Bidrag till organisationer som motverkar demokratiska principer

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Roger Haddad har ställt frågor om bidrag till organisationer som motverkar demokratiska principer. Han har frågat mig om regeringen kommer att vidta åtgärder, exempelvis att tillsätta en utredning, för att se över villkoren för statsbidragen till de organisationer som inte omfattas av den redan pågående översynen av statens stöd till trossamfunden. Han har även frågat om regeringen avser att ta initiativ för att säkerställa att kommuner, landsting och regioner inte använder sina offentliga medel till organisationer och trossamfund som inte respekterar demokratiska principer.

Det civila samhällets organisationer är en central del av vår svenska demokrati. Hundratusentals svenskar engagerar sig varje dag i ideella organisationer och föreningar, på idrottsplatser och i gympahallar, på scouthajker och i friluftslivet, i studiecirklar och i läxhjälpsprojekt. I mötet mellan människor uppstår en gemenskap som bidrar till tillit och sammanhållning. Den svenska staten har sedan årtionden tillbaka en politik som stöder det civila samhällets engagemang.

Bidragsgivningen till organisationerna måste dock ske under strikt kontroll. I flera förordningar som reglerar statsbidrag till organisationer finns demokrativillkor som bland annat innefattar att en organisation i sin verksamhet ska respektera demokratins idéer, inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering som ska vara uppfyllda för att organisationen ska kunna få bidrag.

Regeringen ser nu över dels vilka förordningar som inte har sådana kriterier, dels om det finns behov av att skärpa demokrativillkoret. Andra insatser är förslag till skärpta krav för bidrag till etniska organisationer och översyn av statens stöd till trossamfund. Utöver detta gav regeringen redan i höstas Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att redovisa hur de arbetar för att säkerställa att de organisationer som får organisationsstöd också lever upp till demokratikriteriet.

När det gäller kommuner, landsting och regioner bör de självständigt ta ansvar för att säkerställa att de offentliga medel som de delar ut inte används till organisationer som inte respekterar demokratiska principer. Att så sker är angeläget.

Regeringen värnar såväl den dialog vi har med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna genom tillkännagivanden om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism som överenskommelsen om åtgärder mot terrorism. Dessa frågor är högt prioriterade av regeringen, och ett intensivt arbete pågår.

Herr talman! Tack, demokratiminister Alice Bah Kuhnke, för svaret på min interpellation! Liberalerna inlämnade den här interpellationen den 6 april. Bakgrunden är att vi ingick en överenskommelse med regeringen redan 2015 när det gäller åtgärder mot terrorism men också radikalisering och våldsbejakande extremism. En del i den överenskommelsen var att vi inte ska ha några offentliga medel som går till organisationer eller trossamfund som på olika sätt stöder extremism, radikalisering eller annan typ av våldsbejakande budskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett konkret resultat som vi välkomnar är utredningen om översyn när det gäller trossamfunden som statsrådet har refererat till. Det vi saknar och fortfarande inte har sett något konkret om är de som inte omfattas av trossamfunden.

Herr talman! Till dem som följer den här debatten vill jag säga att när det gäller trossamfunden handlar det om drygt 90 miljoner kronor per år som fördelas till dem. Vi tycker att det är bra att den utredningen görs, men den stora ekonomiska potten på drygt 300-400 miljoner kronor per år fördelas av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. De fördelar pengar till föreningar och organisationer, och de omfattas inte, menar vi, av den här översynen.

Jag vill fortfarande få ett svar på frågan om regeringen tänker tillsätta en utredning eller göra en översyn när det gäller den delen.

Jag noterade också, herr talman, att statsrådet inte verkar ha tagit till sig de återkommande exempel som man blir alldeles mörkrädd av - föreningsordförande, religiösa företrädare och styrelseledamöter som sitter i olika organisationer som får pengar och som inte, skulle jag vilja säga, följer svensk lagstiftning eller de här demokratiska principerna som vi talar så mycket om. Statsrådet skrev ju själv en artikel för snart ett år sedan, den 1 juni, om just åtgärder mot hatpredikanter och hatorganisationer.

Då är frågan: Har stödfunktionerna och regelverket när det gäller etniska organisationer förändrats sedan förra året? Översynen när det gäller trossamfunden har påbörjats. Det vet vi. Har myndigheternas rutiner för att betala ut bidrag förändrats sedan den 1 juni förra året? Regeringen skrev i den artikeln att man är beredd att se över detta.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att regeringen här säger i sitt svar att det i flera förordningar som reglerar statsbidrag till organisationer finns demokrativillkor. Har vi ännu inte, snart ett år efter demokratiministerns artikel och två och ett halvt år sedan statsrådet tillträdde sitt uppdrag, gjort de här skärpningarna, trots återkommande blufforganisationer och extremistiska personer och organisationer som fortsätter att ta del av statens offentliga medel?

Herr talman! Tack, Roger Haddad, för frågan och debatten! Det finns få saker som gör mig så upprörd som när man utnyttjar system. Att man tar skattebetalarnas pengar och använder dem till saker som de inte är ämnade för eller att de går till organisationer som inte står på en demokratisk grund eller som bjuder in hatpredikanter gör mig så otroligt upprörd. Det finns många som kan vittna om den upprördheten.

Inte minst var det här en stor sak för mig när jag under en kort period var generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, utsedd av den förra regeringen, och lyfte den här frågan med bland annat dina partikamrater som då satt i regering. Det här är alltså en fråga som jag har burit med mig, inte minst som aktiv i Scouterna, Svenska kyrkan, Röda Korset och Rädda Barnen och så vidare. Det här har varit helt centralt för mig. Pengarna ska jobba på rätt sätt. Det är skattebetalarnas pengar, och de ska gå till demokratiska organisationer.

Man ska veta att det delas ut 12 miljarder kronor i statligt stöd via ca 150 olika anslag av 25 olika myndigheter till det civila samhället. Samtidigt som allt det här görs av myndigheterna är det helt avgörande också för vårt system att enskilda statsråd inte lägger sig i och pekar på vilka som ska få vad. Eller hur? Då hamnar man hos konstitutionsutskottet. Tvärtom måste vi säkerställa att våra myndigheter har tydliga föreskrifter och att dessa följs och handläggs på samma sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här har lyfts under många år, långt tidigare än när vi blev regering, och ändå gjordes inte tillräckligt mycket. Däremot har vi gjort en hel del under tiden sedan vi tillträdde.

Lyssna noga nu: Vi har uppmärksammat och debatterat det, och det är själva grunden. Vi behöver se till att få en enhetlig behandling, både när det gäller definitionen av demokrativillkoren och när det gäller hur man handlägger det här, för det har spretat. Därför har vi ett arbete där vi nu har gjort en intern översyn, och för att få en enhetlighet har vi tittat på hur alla de här olika förordningarna - det är väldigt många - på olika sätt definierar demokratikriterierna.

En organisation ska inte kunna få stöd enligt demokratikriterier från en myndighet men inte från en annan för att kriterierna ser olika ut. Vi måste mena samma saker med det vi skriver fram och med hur vi låter skattebetalarnas pengar jobba.

Samtliga departement är involverade i arbetet med tydliga demokrativillkor. Det är vi som har satt igång det här sedan vi tillträdde, och det är vi som jobbar fram det här nu.

Vi måste också förbättra myndigheternas rutiner för bidrag. Därför har jag gett Statskontoret i uppdrag att genomföra en myndighetsöversyn av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och i den särskilt analysera myndighetens bidragshantering. I det uppdraget ska de också säkerställa att MUCF har de verktyg som krävs för att kunna tillämpa demokratikriteriet fullt ut och analysera rutiner vad gäller kvalitetssäkring, uppföljning och kontroll. Det här uppdraget ska redovisas senast i september 2017.

Vi har också gett MUCF i uppdrag efter debattartikeln - just för att nå de här grupperna som Roger Haddad frågar efter, alltså de som är utanför trossamfunden - att redovisa hur de arbetar för att säkerställa de organisationer som får bidrag lever upp till demokratikriteriet. Det uppdraget ska också redovisas senast i september 2017.

Vi har också tillsatt en utredning för att se över stöden till trossamfunden. Utredaren ska bland annat föreslå ett nytt regelverk för förtydligade krav på demokratiska värderingar.

Allt detta är alltså sådant som har skett och sker efter det att vi blev regering, men det har varit diskussion om detta under många år dessförinnan.

Herr talman! Jag är inte alls imponerad av statsrådets svar. Hur kan man stå i den här kammaren och vara nöjd med att extremistiska, våldsbejakande muslimska organisationer fortfarande och återkommande får bidrag av de myndigheter som statsrådet har ansvar för?

Jag har med mig exempel på ett par beslut som myndigheten under statsrådets departement och utbildningsdepartementet har beslutat om. Det gäller Sveriges Förenade Muslimer och exempelvis projektet Spiritus Mundi, som nyligen fick ett beslut om att återbetala bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i oktober granskade exempelvis Sveriges Förenade Muslimer ansåg man att de inte hade begått några fel och att de var berättigade till den dryga halva miljon de fick förra året. Men för två veckor sedan kom ett nytt beslut från samma myndighet, som lyder under demokratiministern, där det stod att de ska återbetala och att de inte har rätt till bidraget.

Hur kommer det sig att man på så kort tid kan fatta så helt olika beslut i så viktiga frågor? Det är uppenbart att kontrollen brister. Det är uppenbart att myndigheten, MUCF, inte fullgör sitt uppdrag. Jag har sett ett uttalande man har gjort om att det beslutet har fattats på grund av skarpare bedömning.

Vi kan inte bara hoppas att det sitter en tuff handläggare på en myndighet. Regelverken, strukturerna, måste vara jättetydliga. Imamer och religiösa ledare som säger att tolvåringar ska hamna i helvetet ska banne mig inte ha en krona av skattebetalarnas pengar, herr talman! De som jämför flickor med rena chokladaskar ska inte ha pengar.

Flera av föreningarna som får bidrag av de här myndigheterna har anlitat hatpredikanter eller predikanter som förordar en syn som inte är förenlig med demokratiska principer. Det gäller synen på kvinnor, och det gäller hur de har uttalat sig antisemitiskt eller för den delen homofobiskt.

Två och ett halvt år efter att regeringen och statsrådet tillträdde och snart ett år efter att statsrådet skrev sin artikel fortsätter utbetalningarna av bidragen till dessa organisationer. Det är obegripligt.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor följer ett slags riktlinjer för hur de ska granska. Jag har ägnat ett antal timmar åt att studera hur de jobbar.

Herr talman! De tittar på stadgar, årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelser och policydokument. Det är väldigt enkelt att ta del av de handlingarna, antingen direkt eller från hemsidan. Det står också att de vid behov kan titta på nyhetsrapportering eller besöka organisationernas hemsidor - vid behov.

Om det är den kontrollapparaten, den tuffa kontrollfunktionen, som statsrådet hänvisar till blir jag orolig. Det är nämligen inte alls ett effektivt sätt att komma åt de föreningar som vi verkligen vill komma åt.

Herr talman! Riksdagsledamot Haddad är uppeldad, med rätta. Det är fruktansvärt när skattebetalarnas pengar går till antidemokratiska krafter, till hat. Det är oacceptabelt.

Jag tror dock att man ska lugna ned sig så att man riktar kritiken till rätt person. Jag är inte ansvarigt statsråd för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Jag är ansvarig för ett trettiotal myndigheter. Det är inte en av dem. Anna Ekström är ansvarig för den myndigheten. Om du, Roger Haddad, vill tala mer om hur den myndigheten styrs, utifrån de myndighetsdialoger som sker kontinuerligt, får du vända dig till gymnasieminister Anna Ekström.

Jag är likväl demokratiminister. Just därför har jag, nu med Anna Ekström men också tidigare med Aida Hadzialic, drivit på för att stärka och säkerställa att vi har demokratikriterier som fungerar och för att de ska handläggas likvärdigt på de olika myndigheterna. Precis som jag beskrev är det många olika myndigheter som ger stöd till det civila samhället. Det kan inte vara på det sättet att en myndighet har ett demokratikriterium och att en annan myndighet har ett helt annat kriterium, att man handlägger på olika sätt. Det måste likställas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är någonting som har lyfts fram under lång tid. Det väcker därför en fråga. Vi har satt en hel del aktiviteter i verket. Vi säkerställer nu att myndigheterna tvingas synliggöra hur man handlägger och arbetar med de här frågorna och vilka olika kriterier man har. Men frågan lyftes upp för fem och tio år sedan, och den tidigare regeringen gjorde ingenting åt det, trots påtryckningar och trots att frågan lyftes upp. Det är enkelt att stå och skrika nu att mycket måste ske.

Mycket rullar nu ut, äntligen. Äntligen gör vi en översyn över samtliga bidragsgivande myndigheter. Och som jag sa är det väldigt många. Det är 25 olika myndigheter. Äntligen definierar vi vad det här ska innebära, hur man ska göra. Äntligen har vi utredningar som skärper kraven. Äntligen ser vi effekter.

Men om Roger Haddad vill ha tydligare ingångar till varför en specifik myndighet arbetar på ett visst sätt får han som sagt vända sig till det ansvariga statsrådet för den myndigheten eller direkt till myndigheten.

Herr talman! Det här är en anmärkningsvärd debatt. Varför kommer då statsrådet, demokratiministern, över huvud taget till kammaren och besvarar min interpellation om demokratiska principer när det gäller bidrag och organisationer som inte omfattas av översynen när det gäller trossamfund? Demokratiministern kanske skulle ha överlämnat interpellationen till sin kollega. Dessutom är hon och hela regeringen kollektivt ansvariga för det man har gjort och inte har gjort när det gäller de här frågorna.

Det räcker inte att säga att det är fruktansvärt och att de här organisationerna inte ska ha några pengar. Faktum är att de organisationerna fortfarande får statliga bidrag från olika typer av myndigheter.

Vi har också frågat regeringen om man kan göra någonting från nationell nivå när det gäller de kommuner och regioner som på olika sätt är med och finansierar, med lokaler och föreningsbidrag, och där kontrollen är dålig. Det finns oerhört många exempel där det inte fungerar.

Demokratiministern refererar själv i sitt svar att hon har gett det ena och det andra uppdraget, att hon har gett Statskontoret uppdrag. Man kan inte i ena stunden säga "Nej, jag har inte ansvar för den här frågan" för att andra stunder företräda regeringen, i interpellationssvaret och i varenda mediekommentar när det gäller bidrag till extrema organisationer. Det är ohållbart.

Herr talman! Jag inser att demokratiminister Alice Bah Kuhnke inte vill ha ansvar. Hon har egentligen inte gjort särskilt mycket åt problemet, trots att hon skrev en jättelång artikel den 1 juni 2016 och trots att hon tycker att det här är fruktansvärt och oacceptabelt. Jag kan bara konstatera att våldsbejakande extremister, imamer som vill kasta tolvåringar i helvetet och de som har en fientlig kvinnosyn fortsätter att få bidrag från svenska staten. Det är helt oacceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är oacceptabelt att skattepengar går till antidemokratiska krafter. Det är något upprör och engagerar regeringen. Därför har vi tillsatt en rad åtgärder, för att skärpa kraven och för att säkerställa att skattebetalarnas pengar inte används till hot, till hat och till att sprida de mest fruktansvärda budskap.

Vi ser just nu över myndigheternas rutiner för bidrag. Vi har gett Statskontoret i uppdrag att granska och göra en myndighetsöversyn av MUCF. Vi har säkerställt att MUCF lämnar en rapport om hur de arbetar för att ge bidrag till rätt organisationer. Vi gör en översyn av enhetligheten när det gäller de olika bidragsvillkoren. Vi har också tillsatt en utredning för att se över hur trossamfunden arbetar.

Det vi gör nu är att vidta åtgärder, breda och flertalet åtgärder, som inte har vidtagits tidigare. De vidtas nu, av den här regeringen, eftersom det är vi som är regering. Det betyder inte att vi är nöjda med hur det är. Vi har tillsatt det här breda spektrumet av åtgärder eftersom vi vill se en förändring.

Att det är jag som är här och svarar på frågan beror på att Roger Haddad riktade den till mig ur ett brett demokratiperspektiv. Och jag svarar för vad regeringen har gjort, utifrån olika statsråds ansvarsområden. Det är inte konstigare än så. Men det är på det sättet att olika statsråd har olika myndigheter under sig. Och just MUCF är inte en av de myndigheter som jag har under mig.

Som demokratiminister är jag väldigt glad över att regeringen, som jag är en del av, nu vidtar alla de här åtgärderna. Vi accepterar inte att skattebetalarnas pengar går till hat. De ska användas till det de är tänkta för. Det är bara demokratiska organisationer som ska få statsstöd, och det kommer vi att se till.

Överläggningen var härmed avslutad.