Beslutet om att inrätta en viltmyndighet

Fru talman! Sten Bergheden har frågat mig hur jag ämnar verka så att regeringen inrättar en viltmyndighet, vilket riksdagen fattade beslut om för nästan sex år sedan, och vilka åtgärder jag ämnar vidta för att skynda på processen.

har frågat mig hur jag ämnar verka så att riksdagsbeslutet om att inrätta en viltmyndighet följs och så att det inte dras ut på tiden mer samt hur jag ämnar verka så att de som engagerar sig i jakt- och viltvårdsfrågor får tillbaka förtroendet för att beslut som fattas av riksdagen följs.

Jaktlagsutredningen lämnade delbetänkandet Viltmyndigheten - jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71). Betänkandet har remitterats, och min bedömning är att vissa frågor i betänkandet lämnats utestående och att utredningen inte analyserats tillräckligt djupt. Till exempel är utredningens och betänkandets förslag avseende finansiering inte tillfredsställande. Att bilda nya myndigheter är resurskrävande, och det måste finnas ett tydligt mervärde. Olika alternativ måste noggrant övervägas och utredas.

Regeringen agerar för att långsiktigt bygga upp förtroendefulla samarbeten med berörda aktörer i syfte att förbättra förutsättningarna för en effektiv och hållbar viltförvaltning. Viltförvaltningen utvecklas ständigt. Naturvårdsverkets strategi för svensk viltförvaltning har mottagits positivt, och regeringen följer hur det arbetet fungerar. Det är regeringens förhoppning att uppdraget till Naturvårdsverket att främja viltvård med medel ur Viltvårdsfonden kommer att få positiv effekt på landets viltförvaltning. Genom att Naturvårdsverket kommer att delta mer aktivt i viltvården torde samarbetet mellan Naturvårdsverket och berörda aktörer stärkas.

En väl utformad myndighetsstruktur är en förutsättning för en effektiv och hållbar viltförvaltning.

Fru talman! Jag tackar Jennie Nilsson för svaret.

I mars 2015 togs här i riksdagen beslut om att utreda och försöka inrätta en viltmyndighet. Nu har det gått sex år. Under sex år, fru talman, har den socialdemokratiska regeringen trotsat och struntat i beslutet som tagits här i riksdagen. Det här är inte bara allvarligt, fru talman. Det är mycket allvarligt. Att inte Sveriges socialdemokratiska regering följer det av riksdagen fattade demokratiska beslutet är anmärkningsvärt och helt oacceptabelt. Regeringen har i andra sammanhang framhållit vikten av att andra länder verkligen följer de demokratiska besluten. Då borde också den Sledda regeringen i Sverige följa de beslut som Sveriges demokratiska församling fattar. Eller tycker verkligen ministern och regeringen att man kan strunta i riksdagens beslut från mars 2015?

Nu är det inte nog med det, utan på grund av att regeringen struntade i beslutet 2015 tog riksdagen den 11 maj 2016 i samma fråga ytterligare ett beslut, enligt vilket detta skulle vara utrett och klart under 2016. Även detta beslut struntade S-regeringen i. Demokratiskt fattade beslut struntar man i. Att följa sådana borde vara självklart för Sveriges regering. Regeringens agerande är både anmärkningsvärt och helt bedrövligt. Därefter har riksdagen tagit ett demokratiskt beslut om att flytta över licenshanteringen till den nya viltmyndigheten när den är på plats.

Mina frågor till statsrådet är: Var är utredningen om inrättande av viltmyndigheten? Var är kostnadsberäkningen för finansieringen, som regeringsföreträdare ofta hänvisar till i diskussionen? När kommer regeringen att följa riksdagens beslut och inrätta den nya viltmyndigheten?

I varje debatt och i varje fråga har regeringen hävdat att man utreder frågan om viltmyndigheten på departementet, vilket uppenbarligen inte har skett. Man ser heller inget svar i det svar som kommer från ministern om när man tänkt att inrätta detta. För mig förefaller det som att man tänker strunta i riksdagens beslut, och det är allvarligt.

Att inrätta en ny viltmyndighet verkar vara mycket svårt för regeringen. Men - fru talman och lyssnare - det har inte alls varit lika svårt att inrätta nio helt nya andra myndigheter i Sverige. Det har gått bra helt utan diskussioner om finansiering med mera.

Det är uppenbart att regeringen på alla sätt arbetar med att förhala och fördröja beslutet om just viltmyndigheten. Sedan försöker den att hitta nya vägar för att slippa inrätta viltmyndigheten. I stället förstärker man nu Naturvårdsverkets uppdrag.

Det är inte vad riksdagen beslutat om. Det är allvarligt att regeringen har inrättat nio nya myndigheter sedan 2015 men vägrar att följa riksdagens beslut att inrätta viltmyndigheten.

Fru talman! Var är utredningen om inrättande av viltmyndigheten? Ni har haft sex år på er. Vad är kostnadsberäkningen? När kommer regeringen att följa riksdagens beslut och inrätta den nya viltmyndigheten?

Jag tycker att riksdagen har rätt att få ett svar från både ministern och regeringen i den här frågan. Det kan inte vara rimligt att man struntar i ett beslut i sex år.

Dessutom har man fattat ytterligare ett beslut i justitieutskottet och också här i riksdagen att man vill flytta över licenshanteringen från polisen till den nya viltmyndigheten. Även i den frågan har det inte hänt någonting, med tanke på att inte viltmyndigheten är på plats.

Fru talman! När kommer Viltmyndigheten?

Fru talman! Nu har det gått sex år sedan miljö- och jordbruksutskottet tog ett utskottsinitiativ om att en viltmyndighet skulle inrättas. Regeringen visar tydligt att den struntar i riksdagens uppmaning. Jag kan tycka att det är mycket märkligt med tanke på den oerhört stora väljargrupp som har intresse i denna fråga. Då talar jag om över 600 000 vapenägare i Sverige som jagar och utövar sportskytte i olika grenar. Det är mycket märkligt.

Fru talman! Jakt och sportskytte är djupt förankrade i det svenska samhället och är en del av folkrörelserna. För många människor är jakten en livsstil och kan avgöra valet av bostadsort, och jägarna måste kunna sköta landets viltvård. Även det renodlade sportskyttet engagerar många och har en traditionell koppling till polisen, totalförsvaret och idrottsrörelsen.

Detta ska värderas högt och inte nedvärderas genom inskränkningar eller att man inte följer de beslut som fattas i riksdagen. Den har tydligt framfört en vilja om att en viltmyndighet ska inrättas.

Det är viktigt att förutsättningar för jakt och sportskytte i Sverige utformas efter behovet. Det gäller inte minst för att uppmuntra utövandet. Det är oerhört viktigt för Sverige att det finns utifrån olika perspektiv.

På frågor om när viltmyndigheten ska komma igång blir ofta svaret att det fortfarande bereds. Detta är näst intill skrattretande. Hur länge kan man bereda en fråga? Endera sitter tjänstemännen och fikar dagarna igenom, vilket jag inte tror, eller så är det ett faktum att regeringen stretar emot riksdagens tillkännagivande, trots att det är en oerhört viktig fråga för svensk jakt och viltvård.

Fru talman! Jag tycker att det är respektlöst mot väljarna. Alla vet att vi förtroendevalda är en länk mellan väljare och viktiga frågor som de vill att vi ska ta upp i riksdagen. Det är just en sådan fråga där tusentals väljare fört fram vad de vill ha och som vi har förvaltat väl genom ett tillkännagivande.

Därför är det helt makalöst att regeringen förhalar arbetet genom att bereda frågan eller vad den nu håller på med. Det är nu viktigt att regeringen slutar upp med det och inrättar viltmyndigheten som riksdagen har gjort ett tillkännagivande om. Det är viktigt ur flera olika aspekter och inte minst ur ett trygghetsperspektiv.

Fru talman! I polisens egen strategi inför 2024 under övergripande mål och verksamhetsidé står det klart och tydligt att polisen ska ägna sig åt att renodla det brottsbekämpande arbetet. Man har satt ett mål där man ska bedriva brottsbekämpning och uppklaring. Jag tycker att det är rimligt och ett bra mål.

Därför är det viktigt att vi från politikens sida hjälper till att fatta förnuftiga beslut som underlättar så att polisen kan uppnå sitt mål. Det är verkligen inte rimligt när Sverige står i brand och man har skjutningar var och varannan dag att polisen ska behöva lägga resurser på att mäta gruskorn på skjutbanor hos våra lagliga jägare och sportskyttar.

Fru talman! Vad exakt har ministern gjort för att inrätta viltmyndigheten? Ännu viktigare är: Vad tänker ministern göra för att se till att en viltmyndighet kommer på plats i enlighet med vad riksdagen har beslutat om? När kommer det hela att vara klart?

Fru talman! Tack, Sten Bergheden och Marléne Lund Kopparklint, för den här frågan!

För mig och regeringen är det ohyggligt viktigt att vi har en ordnad viltförvaltning i landet. Det bygger givetvis på en rad olika delar. Det är en rad olika saker som måste fungera. Inte minst förtroendefrågan och legitimiteten är viktiga frågor, som också interpellanterna säger.

När det gäller att specifikt inrätta en myndighet är det dyrt och krävande. Det krävs att man kan belägga att det finns tydliga mervärden för att man ska gå vidare med den typen av beslut.

Samtidigt kan jag konstatera att det finns en utredning i botten som belyser framför allt ett antal olika frågor, utmaningar och problem som de som är intressenter på det här området ser. Det tycker jag att man ska ta på största allvar.

Jaktlagsutredningen kom bland annat fram till att kritiken mot Naturvårdsverket kunde delas upp och sammanfattas i tre punkter.

Naturvårdsverket är enligt markägarna och jägarorganisationerna i alltför hög utsträckning inriktat på bevarande av arter på bekostnad av jakt och tar inte hänsyn till viltets skadeeffekter på näringen.

Från markägare och jägarorganisationer samt från Landsbygdsdepartementet framfördes att Naturvårdsverket inte var drivande i jaktfrågor trots att verket är den centrala jaktmyndigheten.

Naturvårdsverkets processorganisation i jaktfrågorna ligger splittrad på olika enheter och avdelningar. Det sammantaget innebar att man inte tyckte att det var en effektiv och ändamålsenlig förvaltning av dessa frågor inom regeringens och myndigheternas fögderi.

Det är väldigt viktigt att man tittar på hur man adresserar de här frågorna. Det är också väldigt viktigt att man givetvis följer tillkännagivanden som är fattade av Sveriges riksdag.

I det sammanhanget ska man dock komma ihåg något. Jag tror att det var Marléne Lund Kopparklint som frågade: Hur länge kan ett tillkännagivande ligga? Det konkreta svara på det är: I varje fall minst 21 år. Det äldsta tillkännagivandet som finns är 21 år. Det har alltså passerat ett antal olika regeringar.

Det bygger ofta på att frågan är komplex eller svår och att riksdagen ibland gör tillkännagivanden som det inte går att leverera på, eller att det blir inaktuellt över tid eller annat. Det kan finnas en rad olika förklaringar.

När det gäller tillkännagivandet om viltvårdsmyndighet kan jag konstatera att det tillkännagivandet är väldigt explicit utformat. Det säger att man ska inrätta en viltvårdsmyndighet, och det ska bekostas via viltvårdsanslaget. Det är de pengar som jägarna själva betalar till via jaktkorten för att bedriva jakt.

De betalar staten i nuläget ut framför allt till Svenska Jägareförbundet men också lite forskning till SVA för att kunna ta prover och säkerställa att man har koll på att inte smittsamma djursjukdomar sprider sig och så vidare.

Jag ska i det här sammanhanget villigt säga att jag är mycket tveksam till att man inte har finansiering. Finansieringen är dessutom explicit uttryckt i det här sammanhanget, eller i varje fall på ett förhastat sätt. Det skulle bidra till att man skulle undandra Svenska Jägareförbundet deras finansiering. Den är på 43 miljoner kronor i nuläget. Alternativt skulle man kraftigt chockhöja avgifterna för jägarna. Jag tycker att det här är två dåliga alternativ.

Därför har jag valt att i nuläget jobba på att hantera det som har varit kritiken i sak.

Fru talman! Jag försöker gå fram så sakligt som möjligt. Regeringen har under sex år inte återkommit till riksdagen och talat om att man vill lösa det här på detta sätt, med denna finansieringslösning.

I förslaget om viltmyndigheten handlar det om att flytta över resurserna från i första hand Naturvårdsverket, som i dag jobbar med vissa delar av detta och att sedan kanske flytta andra verksamheter från polisen, vapenklassificering och annat, till denna viltförvaltning. På så sätt kan man få en myndighet som är specialiserad på frågor om jakt, viltvård, varg, vapen med mera.

Förslaget och stödet för det har utvecklats, och vi har en stor och bred majoritet med fyra fem partier här i riksdagen som förväntar sig att viltmyndigheten ska inrättas och ta över en del av verksamheten från Naturvårdsverket.

Därför blir det, fru talman, rätt provocerande när man ser hur regeringen samtidigt som man ska flytta bort verksamhet från Naturvårdsverket i stället ger Naturvårdsverket fler uppdrag i det här nya. Regeringen tar jägarnas pengar, lägger in dem hos Naturvårdsverket och säger att verket ska dela ut pengarna till olika organisationer som ägnar sig åt viltvård och annat. Det blir rätt provocerande för en majoritet som faktiskt hade ett helt annat fokus: att den här verksamheten skulle flyttas bort från Naturvårdsverket.

Jag blir lite förvånad, fru talman, när ministern i svaret tar upp frågan om avgiften, Viltvårdsfonden och finansieringen. Regeringen fattade ju ett beslut den 7 januari där man lade ned Jägareförbundets allmänna uppdrag. Det är ett uppdrag som alla partiledare, utom möjligtvis det glidande Miljöpartiet, ställde sig bakom inför valet.

Jag kan citera vad Svensk Jakt skriver att Stefan Löfven svarade på frågan: "Vi socialdemokrater anser att det allmänna uppdraget är ett bra och rimligt sätt att använda de pengar som jägarna själva bidrar med till Viltvårdsfonden genom de inbetalda avgifterna. Vi har inga planer på att ändra systemet."

Men sedan visade det sig - det vet de som har läst Svensk Jakt den senaste tiden - när man frågade de personer som jobbar på Naturvårdsverket att det här arbetet har pågått under ett tag. Man har faktiskt planerat att flytta över verksamheten.

Då är en rak fråga: Är detta ett sätt för regeringen att försöka lösa frågan om viltmyndigheten? Den har ju ingenting med de här frågorna att göra. Viltmyndigheten är till för att vi ska flytta bort en del av verksamheten från Naturvårdsverket och göra detta till en specialiserad viltmyndighet. Det kan vi göra i regeringsställning omedelbart efter nästa val. Men uppdraget ligger på den här regeringen att leverera en viltmyndighet, och jag ser ingenting i svaret från ministern om att hon har tänkt återkomma med förslag om att inrätta en viltmyndighet.

Därför är min fråga igen: När kommer viltmyndigheten? När får vi detta på riksdagens bord enligt uppdraget?

Jag blir lite förvånad över att höra att detta är dyrt och att man saknar finansiering. Den här regeringen, fru talman, har alltså inrättat nio andra myndigheter sedan 2015. Men just den här viltmyndigheten är så hopplöst svår. Den går inte att finansiera och ordna på något sätt. Jag skulle om tid fanns räkna upp alla de andra myndigheter som regeringen har skapat under sin tid, men man har struntat i viltmyndigheten. Det är oacceptabelt, fru talman.

Fru talman! Dyrt och krävande, sägs det. Jag skulle vilja ställa en fråga till landsbygdsministern: Är det inte dyrt med gängkriminalitet? Jag kommer att återkomma till varför jag ställer den frågan.

Det finns många positiva aspekter med att se till att viltmyndigheten kommer till stånd. Det handlar dels om att frigöra resurser hos Naturvårdsverket, dels om att frigöra resurser hos polisen så att de kan fokusera på brottsbekämpning och på att renodla sin verksamhet efter det som de själva har uttryckt så väl.

Det handlar om att få till en stabilitet och en trovärdighet genom kompetens och intresse för de frågor som gäller jakt, vapenlicenser och viltvård.

Jag skulle vilja hålla mig kvar lite vid polisens uppdrag. Det ska renodlas, och förutsättningarna för Jaktsverige och Sportskyttesverige ska utformas efter behov. Det är viktiga frågor, inte minst för att uppmuntra utövandet av jakt och sportskytte.

Varför nämner jag då det här? Jo, jag nämner det därför att det i dag tar oerhört lång tid att få licenser för olika jaktvapen eller sportskyttevapen. Polisen hinner inte med det de egentligen ska göra. Att vara ute på skjutbanor och mäta gruskorn för att se till att de har rätt storlek - det är väl ändå inte rätt sak för polisen att göra?

Nej, jag tror att vi behöver flytta ansvaret för tillsyn av exempelvis skjutbanor till en viltmyndighet. Vi behöver flytta ansvaret för vapenärenden - givetvis förutom den del som har med vapenbrott att göra, fru talman, alltså den straffrättsliga biten. Vi behöver kanske också flytta allt som har med jakt och viltvård att göra från polisen, och eventuellt också från länsstyrelserna, till viltmyndigheten.

Det är inte rimligt att polisen ska behöva prioritera sådana här saker i stället för att en viltmyndighet gör det. Tills en sådan kommer till stånd kan man lägga vissa av dessa arbetsuppgifter på kommunerna eller länsstyrelserna för att polisen i ännu större utsträckning ska kunna fokusera på de frågor som rör brottsbekämpning.

Fru talman! Vi moderater anser att polisen måste få mer resurser för att bekämpa brottslighet. Därför är det så viktigt att viltmyndigheten kommer till och att man flyttar arbetsuppgifterna från polisen till den. Vi måste alla hjälpa till med att underlätta för polisen genom att fatta förnuftiga politiska beslut från både regering och riksdag och inte driva frågor som tar tid från arbetet med att få bukt med det allvarliga läge som Sverige befinner sig i.

Jag är helt övertygad om att det skulle göra skillnad om polisen fick lägga bort arbete som att passa djur, göra stängsel till gruvor, mäta skjutvallar och avstånd till träd, se till att alltför berusade människor inte kräks eller gör sig illa - jag kan göra listan lång. Så snälla, låt oss komma överens om att hjälpa polisen att renodla sitt uppdrag till brottsbekämpande arbete i trygghetens namn!

Fru talman! Exakt vad har ministern gjort för att inrätta viltmyndigheten? Och ännu viktigare: Vad tänker ministern göra för att se till att den kommer på plats i enlighet med det beslut som riksdagen har fattat?

Fru talman! Först vill jag säga att frågan om att inrätta en viltvårdsmyndighet fortfarande bereds. Jag kan också konstatera att det i nuläget saknas finansiering.

Jag kan också konstatera att det trots detta är viktigt att man jobbar med förtroendeskapande åtgärder på området och att ett omfattande arbete görs av dem som är ansvariga för frågorna i att förflytta positionerna och utveckla sina arbetssätt på området.

I dag är det Naturvårdsverket som ansvarar för viltfrågorna. Där har man tagit till sig av den kritik som har funnits. Man har exempelvis samordnat all sin verksamhet under en enhet. Man har tagit fram en strategi för hur man ska jobba med viltförvaltning och näringens betydelse kopplat till den. Man har utvecklat dialog och dialogforum med berörda intressenter.

Jag tycker i grunden att detta är bra. Jag tror att oavsett om man inrättar en viltmyndighet eller inte inrättar en viltmyndighet är det ofrånkomligt att Naturvårdsverket och de perspektiv som i övrigt finns på den myndigheten från och till kommer att ställas i kontrast till eller i sammanhang som berör jakt- och viltfrågor. Då behöver vi se till att myndigheterna tar ett ansvar för att utveckla den här typen av frågor och inte söka konflikt.

Här är det väldigt många frågor som kommer upp i debatten. Jag får tyvärr välja vilka jag kommenterar, för tiden medger inte att jag kommenterar alla.

Det allmänna uppdraget har inte avskaffats. Det som påstods i tidigare inlägg var en ren felaktighet. Det regeringen har gjort är att förhålla sig till kritik som haft att göra med upphandlingen, alltså LOU. Vi har haft en pilot från EU, men framför allt har de egna, opolitiska juridiska tjänstemän från samtliga departement som varit inblandade i den här frågan sagt att de delar bedömningen att detta i vissa delar strider mot LOU.

Initialt handlade piloten och de frågor som drevs om att man skulle lägga ned hela det allmänna uppdraget och låta det upphandlas. Vi har nu hittat en lösning, mycket tack vare god dialog med Svenska Jägareförbundet. Vi har identifierat vilka frågor som är upphandlingsrättsligt känsliga i sammanhanget och lyft ut dem och värderat dem till 18 miljoner kronor. Vi har också hanterat det faktum att fonden länge har varit underfinansierad genom att höja avgiften. Jaktvårdsavgiften har legat på 100 kronor i 20 år. Med de pengar och det utrymme som skapas där har vi renodlat det allmänna uppdraget och Svenska Jägareförbundets unika roll. Förbundet kommer att få ett renodlat organisationsbidrag för att arbeta med att just värna och utveckla det allmänna uppdraget. Det ska bli flerårigt - detta har varit en annan kritikpunkt i sammanhanget.

Det man gör är alltså att man säkerställer och utvecklar det allmänna uppdraget. Det är stor skillnad mot att lägga ned det. De delar som ska upphandlas knyter vi till jaktlagens definition, och vi säger att man ska ha en rikstäckande verksamhet och att man också måste ha funnits i minst fem år. Detta innebär att exempelvis Svenska Jägareförbundet har goda möjligheter att få detta uppdrag genom upphandling.

Det handlar om organisation. Det handlar om att utveckla. Jag tror att detta är viktigt och att det kan bli bra, för vi har gjort det i dialog.

Fru talman! Jag konstaterar att det finns en tydlig majoritet i riksdagen för att det allmänna uppdraget ska ligga kvar hos jägareförbundet. Trots detta, och trots löften som ställdes ut före valet, har regeringen ändrat på detta den 7 januari i år.

När det gäller viltmyndigheten finns det ett riksdagsbeslut, och då ska återkoppling göras till riksdagen. Det är här i kammaren vi fattar demokratiska beslut om vi ska justera eller ändra något. Det är inte hos regeringen, i ett regeringsbeslut eller vid något fikabord inne på Rosenbad som detta ska ske, utan det är faktiskt här i kammaren man ska återkomma när det har varit ett tillkännagivande.

Riksdagens tillkännagivanden och beslut är inga lösa rekommendationer till regeringen, utan det är majoritetsbeslut som är fattade av Sveriges högsta beslutande demokratiska församling, och de ska följas. Allt annat är oacceptabelt. Här har besluten inte följts. Det har nu gått sex år utan att vi har fått återkoppling.

Jag får till svar av ministern att man saknar finansiering. Då blir jag lite upprörd. Man har ju haft finansiering till nio nya myndigheter här i landet, men man har inte klarat att finansiera den viltmyndighet som har beställts av Sveriges riksdag. Det är anmärkningsvärt, och då handlar det nog om prioriteringar i regeringens budget och inte om finansieringsproblem. Det är alltså ett prioriteringsbekymmer som regeringen har, inget annat.

Jag tolkar också Jennie Nilsson som att viltmyndigheten fortfarande bereds, vilket alltså innebär att vi kan förvänta oss att detta ärende återkommer till kammaren så att vi kan fatta beslut om att inrätta den nya myndigheten.

Tack för debatten!

Fru talman! Pengar saknas, säger landsbygdsministern. Men jag köper faktiskt inte den förklaringen. Man har ju haft pengar att skapa nio andra myndigheter, och vad kan vara viktigare än att prioritera polisen i ett läge där Sverige står i brand? Det är skjutningar var och varannan kväll. Vi behöver frigöra resurser från polisen. Det är timmar, dagar och veckor som polisen lägger ned på att mäta gruskorn, bygga staket och ta hand om hundar. Jag räknade upp allt detta. Det måste förändras.

Jag tror nog att landsbygdsministern håller med om detta. Därför är en viltmyndighet så otroligt viktig.

Fru talman! Jag tycker att denna viltmyndighetshistoria börjar bli lite skum. Det är inte rimligt att regeringen ska hålla på med en beredning i så många år. Det är klart att man kan prioritera detta om man vill. Det känns faktiskt som om det handlade om något annat. Vad handlar denna förhalning om egentligen? Finns det någon annan förklaring till att viltmyndigheten inte kommer på plats? Har ministern gjort upp om något annat som riksdagen inte känner till? I så fall bör vi få reda på det, så att vi slipper stå här år efter år och ställa frågor till ministern om när viltmyndigheten ska komma till stånd.

Detta är en oerhört viktig fråga. Det får inte bli en lika lång debatt om detta som om vargfrågan, som vi har debatterat här i kammaren år efter år. Det är väl klart att man kan prioritera pengar till en viltmyndighet när man har gjort det med allt annat, i synnerhet när man vet att polisen behöver frigöra resurser för att hantera gängkriminaliteten.

Fru talman! Jag ska försöka fatta mig kort:

Det finns inte plats för konspirationsteorier på det här temat.

Det allmänna uppdraget har inte avvecklats. Det har utvecklats och förstärkts.

Varken Naturvårdsverket eller Polismyndigheten har efterfrågat en viltmyndighet. Detta borde man förhålla sig till i debatten om man säger att det är för deras skull man vill inrätta den.

Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.