Beivrande av brott mot huvudmän

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att de personer som har ont uppsåt inte ska kunna begå brott mot huvudmän genom att åta sig uppdrag som gode män och förvaltare för dem. Ann-Charlotte Hammar Johnsson har även frågat mig om det kommer att komma lagförslag i denna fråga innan valet 2022.

En viktig del i det svenska välfärdssamhället är att de personer som på grund av till exempel sjukdom inte kan sköta sina angelägenheter får hjälp med detta. I detta syfte ställer många människor över hela landet upp som gode män och förvaltare. Det förekommer tyvärr att en ställföreträdare missköter sitt uppdrag. Samhället har ett ansvar för att förebygga misskötsel och för att agera kraftfullt när så ändå sker. Det är därför angeläget att ordningen med ställföreträdarskap och tillsynen över den fungerar på ett tillfredsställande sätt.

På regeringens uppdrag har Ställföreträdarutredningen förra året lämnat flera intressanta förslag. Det handlar bland annat om obligatorisk utbildning och bättre stöd för ställföreträdare samt förbättrad tillsyn på området. Utredningen föreslår dessutom en lagstadgad skyldighet för överförmyndaren att anmäla till åklagare om en god man eller förvaltare misstänks ha begått brott mot sin huvudman.

Regeringen tar arbetet med att förbättra regelverket om ställföreträdarskap på största allvar. Utredningens betänkande är omfattande, och ett stort antal remissinstanser har lämnat synpunkter på de många olika förslagen. Samtliga förslag behöver därför nu analyseras noga. Därefter kommer regeringen att ta ställning till vilka förändringar i lagstiftningen som bör genomföras.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Anledningen till att jag har valt att skicka in den här interpellationen är att jag under flera år engagerat mig i frågan och för att jag nyligen blev kontaktad av en journalist som läst mina motioner om gode män och förvaltare.

Statsrådet tar upp intressanta förslag från Ställföreträdarutredningen med obligatorisk utbildning, bättre stöd för ställföreträdare samt förbättrad tillsyn och att överförmyndaren lagstadgat ska anmäla till åklagare om en god man eller förvaltare misstänks ha begått brott mot sin huvudman. Jag ser fram emot att dessa förslag kan bli verklighet. Att regeringen säger att man tar regelverket på största allvar är också viktig information.

Anledningen till att jag står här nu är att jag är bekymrad över det jag har hört och hör längs vägen. Det är berättelser från enskilda personer om hur deras anhöriga har råkat illa ut. Jag förstår att statsrådet inte kommer att kunna svara på frågor i de enskilda ärenden som jag tar upp här, men jag tycker att det är viktigt att de som drabbas och alla andra i vårt land som ser och hör detta får veta att det här genomlyses och att man tar frågan på allvar. Det är ju mycket som händer i det tysta, och det behövs åtgärder.

En av mina berättelser handlar om en kvinna som var utsedd till förvaltare åt sin före detta man. Enligt uppgift blev hon utbytt av överförmyndarnämnden utan förvarning eller förklaring. Det är till och med så illa att hon inte vet var mannen befinner sig, hur han mår eller om han är i livet. Det har kvinnan berättat. Dessutom har mannens hem och tillhörigheter sålts utan att den före detta frun och dottern fått någon förklaring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan förstå om den före detta frun inte får all information, eftersom de har skilt sig och hon inte är en del av familjen längre, men en dotter, tänker jag mig utifrån mitt eget perspektiv, vill ju veta vad som skett med fadern och hans ägodelar. Att en anhörig plötsligt får skyddad identitet och att dennes ägodelar försvinner är obehagligt. Till beskrivningen hör också att den person som tagit över förvaltarskapet ska förekomma i ett stort antal brottsutredningar.

Min egen erfarenhet handlar inte om att en person försvunnit eller fått skyddad identitet, utan det handlar om ett tydligen utarbetat sätt för att komma åt medel hos huvudmannen. Detta sker genom att mäklare och förvaltare går samman och gör affärer ihop när en fastighet ska säljas. De säljer alltså en bostad till lägre pris än vad som är möjligt att få, och sedan, när det går tillbaka, kan de sälja huset till ett högre värde och ta pengarna som kommer emellan.

Detta är obehagligt, ovärdigt och tragiskt, och det här skadar hederliga som tar på sig uppdragen som gode män eller förvaltare. Det är fråga om mycket ideellt arbete och andra komplexa processer för enskilda personer.

Jag finner regeringens förslag intressant, och det är viktigt att få det på plats. Detta gäller särskilt att överförmyndaren ska våga agera i ärenden när det uppkommer klagomål om märkliga förhållanden och i frågor om tydlighet i lagstiftningen. Det är viktigt att det går att luta sig mot lagen.

Fru talman! Generellt sett gör gode män och andra ställföreträdare ett fantastiskt och bra arbete för att hjälpa människor i utsatta situationer. Det finns många tusentals människor i Sverige som inte skulle klara sig utan en god man eller ställföreträdare som hjälper till.

Som i all annan mänsklig verksamhet kan det mycket väl uppkomma situationer när olämpliga individer, helt enkelt olämpliga människor, tar på sig uppdragen - söker sig i viss mån till dem. I värsta fall utnyttjar de dessa situationer. De stjäl, förskingrar och beter sig illa mot huvudmannen. Då gäller det att det finns en stark tillsyn.

Den som ska vara god man ska vara lämplig för uppdraget. Bovar ska inte vara gode män, utan det ska vara människor som är lämpliga för uppdraget, känner för uppdraget och som besjälas av att hjälpa en människa i en utsatt situation.

För några år sedan avslöjades, inte minst genom ett inslag i SVT, ett antal exempel på där gode män hade förskingrat, stulit och utnyttjat sin ställning i förhållande till huvudmannen. Jag kom mycket väl ihåg när detta avslöjades, och jag blev förstås intervjuad i de sammanhangen. Jag agerade också på det sättet att jag kallade samman de sju länsstyrelser i Sverige som har det övergripande tillsynsansvaret för godmanssystemet. Vi gav dessa länsstyrelser ett särskilt uppdrag att förstärka sin tillsyn. Det gjorde vi 2016. Jag påstår att sedan dess har tillsynen av systemet ökat och förstärkts.

Därutöver tillsatte vi den utredning som Ann-Charlotte Hammar Johnsson tog upp och som förra året lämnade sitt betänkande. Man har sett över hela systemet med utgångspunkt i hur systemet kan stärkas och bli bättre. Man har levererat ett stort antal förslag dels om ytterligare förbättrad tillsyn, en ny myndighet, dels om att förstärka överförmyndarverksamheten och dels om en lagstadgad skyldighet att anmäla misstänkta brott. Det kan tyckas vara en självklarhet för en överförmyndare att om det finns misstanke om brott anmäla till åklagare - precis som allt annat. Det finns vidare förslag om hårdare krav på redovisning och granskning av gode män samt mer obligatorisk utbildning. I vissa särskilda fall ska det finnas anställda ställföreträdare för särskilt stora och svåra situationer. Sedan finns förslag om ett nationellt register över gode män och ställföreträdare. Det finns ett antal förslag i betänkandet, som tillkom på regeringens uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är förenat med stora kostnader. För kommunerna är den beräknade kostnaden ungefär 200 miljoner kronor per år över tid. När det gäller statens kostnader beräknas kostnaden till 30 miljoner kronor per år.

Nu kom betänkandet förra året. Utredningen menade att förändringarna i bästa fall kan genomföras från 2023. Inga pengar fanns avsatta för 2022 eftersom utredningen var ute på remiss.

Vi kommer inte att hinna lägga fram något förslag före valet, utan det här får bli en reform för nästa mandatperiod. Men med utredningsbetänkandet finns ett bra och gediget underlag att gå vidare med, och vi återkommer till riksdagen när det finns en finansiering på plats och när beredningen av lagförslagen är färdig.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det här är viktiga frågor. De handlar om brottsligheten, det vill säga baksidan av dessa frågor. Men jag vill också säga att alla dessa ideella krafter utför ett fantastiskt arbete. De får inte mycket pengar för arbetet, men de ställer upp längs vägen. Det är vi tacksamma för, och det behövs fler av dem.

Statsrådet nämnde reportaget i Uppdrag granskning från sju år tillbaka. Man kunde påvisa brottslighet i 25 kommuner. Det är bra att verksamheten förstärktes 2016, som statsrådet tog upp. Vidare fanns problemen 2015 med migrationsströmmarna. Det fanns personer som åtog sig 50, 60 eller 70 uppdrag. Det gick ju inte ens att genomföra uppdragen, utan de var bara ute efter att sko sig på dessa personer.

Det har kommit till min kännedom att brottsligheten kan vara utstuderad. Det är kanske inte märkligt i dagens Sverige, men det är tragiskt att det till exempel finns sidor på Facebook där man tipsar varandra om hur man kan komma åt dessa medel hos huvudmännen genom att göra si eller så. Det är rena tipssidorna för att sko sig på dessa personer. Det här är en polisiär uppgift, men det är viktigt att komma till rätta med dessa problem så att vi vet att våra nära och kära får hjälp och stöd när sådana behov finns.

Det finns både anhöriga och de som inte är anhöriga som värnar dessa personers liv, och det finns andra i deras närhet som skor sig på dem. Är man släkt kan man tänka att detta ska lösas på ett smidigt sätt, men då behövs alla delar i lagstiftningen för att inlämning av uppgifter och så vidare ska fungera eftersom andra kan nyttja dem.

Jag hade tänkt ställa frågan om regeringen skulle komma till skott innan valet 2022. Statsrådet har redan svarat. Lagstiftningen är från 1924, och vi har i många år diskuterat en totalt sett gammal lagstiftning, hur samhället fungerade på den tiden och vad som har hänt sedan dess. Statsrådet säger att utredningen är klar och ligger på bordet men att man inte hinner lägga fram förslag till valet 2022, och därför undrar jag hur långt in i framtiden underlaget kommer. Jag vet att det är svårt och komplext att göra om ett helt kapitel i lagboken, men det är viktigt att få de åtgärder som statsrådet har tagit upp på plats. Då kan vi få ett robust system där man inte kan missbruka någon annans livsgärningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När dessa frågor kom upp 2016 agerade vi redan då. Precis som Ann-Charlotte Hammar Johnsson säger stämmer det att utöver exempel på oseriösa gode män var det en extrem situation när det gäller tillgången på gode män. Det var den stora migrationskrisen 2015 när 35 000 ensamkommande barn kom hit. Det ställde mycket höga krav på systemet. De allra flesta som gick in som gode män gjorde det inte för att sko sig, ärligt talat, utan de allra flesta gjorde det för att hjälpa människor i en utsatt situation.

Sedan kan det finnas olämpliga människor som söker sig till verksamheterna just för att de vill försöka skinna sina huvudmän - men de är undantag. Det spelar ändå en mindre roll eftersom det måste finnas en tillsyn som gör att det går att komma åt dem. Men vi ska inte sätta bilden av att var och varannan som ställer upp för sin medmänniska är oseriös. Min bild är att de allra flesta är seriösa, jobbar hårt och hjälper utsatta människor i svåra situationer.

Hur som helst! När det kom upp ett antal exempel på dessa problem agerade vi. Vi kallade samman länsstyrelserna, vi gav särskilda uppdrag till länsstyrelserna och vi tillsatte översynen för att ta fram förslag som skulle kunna förbättra systemet. Där finns nu ett stort antal förslag som vi arbetar med.

När kan vi då komma till riksdagen med detta? Låt mig säga så här: I början av nästa mandatperiod bör vi kunna klara av det. Vi måste som sagt också ordna själva finansieringen. Det är 200 miljoner kronor till kommunerna. Det är ytterligare 30 miljoner om vi ska gå vidare med de statliga förslagen. Då gäller det att vi har det på plats. Det här blir alltså en reform för den kommande mandatperioden, men jag kan säga att vi bör försöka göra detta i början av den.

Fru talman! Jag börjar med det här om de gode männen under migrationstiden 2015. Jag sa inte att de flesta gjorde så här, men det fanns fall där en god man hade 50, 60 eller 70 huvudmän. Och det var liksom inte bara fem gode män, utan det var ett antal.

I det sammanhanget vill jag också säga att en av riksdagsledamöterna, som varit god man, häromdagen berättade för mig att hon följde med sin huvudman till tandläkaren. Det ingår sådana delar i det här. På tandläkarpraktiken sa de så här: Oj, är du här! Det är ingen annan som har kommit med sina.

Det har alltså förekommit att folk har gjort vissa saker men inte andra. Oavsett om man kallar det för att missköta det eller inte finns det nog en hel del uppgifter som inte blivit gjorda, om man säger så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tittar på alla de här förslagen som regeringen har - obligatorisk utbildning, bättre stöd för ställföreträdare, bättre tillsyn på området, lagstadgad skyldighet för överförmyndare att anmäla misstänkta brott till åklagare, det här om att anställa ställföreträdare och så vidare. Ett nationellt register har jag själv varit inne på. Man får tänka på GDPR och de delarna, men man borde ändå veta vilka som har de här uppdragen. Man borde också fundera på om det är en myndighet som ska sköta detta. Behövs en myndighet, eller på vilket sätt samordnar man kunskapen om de här frågorna?

År 2017 reste jag till Falun, till länsstyrelsen där. Det var samma vecka som statsrådet var där. Jag vet att det finns väldigt gedigen kunskap där för att ta fram underlag, och det fanns det redan då. Jag blev imponerad av den kunskap som finns, och jag är glad att Falun har det här uppdraget.

Jag ser fram emot att en ny regering tar fram det här förslaget så att det kommer på plats efter valet i september 2022.

Fru talman! Det kan också bli den sittande regeringen som gör det efter valet 2022. Det är inte helt omöjligt att det blir så.

Nu har vi som sagt ett gediget underlag som vi kan gå vidare med. Jag ska inte låsa mig vid några av detaljerna, men jag ser som sagt detta som en uppgift i början av nästa mandatperiod för att reformera också den här delen.

Det stämmer som Ann-Charlotte Hammar Johnsson sa att i situationen vi hade 2015 och 2016 var det ett antal gode män som tog på sig väldigt många uppdrag, vilket man ofta inte kunde se därför att det inte finns något nationellt register. Ett nationellt register hade underlättat möjligheten att ha koll på hur många uppdrag någon har. Man kan ha uppdrag i många olika kommuner, och det finns liksom ingen samordning alls av det.

Sedan har ju olika uppdrag olika tyngd. En del är svårare än andra. Det är svårt att dra en skarp gräns och säga att man inte får ha fler än så här många uppdrag. Det beror helt och hållet på vad det är för typ av problem som huvudmannen har. Men ett nationellt register skulle i varje fall underlätta tillsynen.

Frågan om vi ska ha en egen myndighet är ett förslag i utredningen. Den frågan får vi också återkomma till. Men beskedet till Ann-Charlotte Hammar Johnsson i dag är att vi avser att arbeta väldigt aktivt med detta. Jag ser det här som en reform för början av nästa mandatperiod.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.