Bättre förutsättningar för svenskt vattenbruk

Fru talman! Johan Hultberg har frågat miljö- och klimatministern samt vice statsministern om hon delar Johan Hultbergs uppfattning att det behövs ett kunskapslyft avseende vattenbruk inom berörda myndigheter och om ministern är beredd att initiera ett sådant kunskapslyft. Johan Hultberg har även frågat om miljö- och klimatministern är beredd att förbättra myndighetssamverkan mellan för vattenbruket berörda myndigheter genom att ge en myndighet ett tydligt koordineringsuppdrag, inklusive uppdrag att fungera som en väg in för olika tillståndsansökningar och förfrågningar. Johan Hultberg har också frågat om miljö- och klimatministern avser att återkomma till riksdagen med förslag om en förändring av 11 kap. 11 § miljöbalken så att odling av exempelvis alger och sjöpungar ges samma villkor som odling av fisk, musslor och kräftor. Slutligen har Johan Hultberg frågat om miljö- och klimatministern är beredd att se över implementeringen och tillämpningen av EU:s ramdirektiv för vatten i syfte att skapa bättre förutsättningar för svenskt vattenbruk.

Interpellationen har överlämnats till mig. Jag välkomnar frågan från Johan Hultberg, som visar att det finns en samsyn mellan Moderaterna och regeringen vad gäller vikten av att skapa förbättrade förutsättningar för svenskt vattenbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen vidtar ett flertal åtgärder för att främja det svenska vattenbruket. Regeringen har till exempel byggt vidare på det arbete som inleddes av Alliansen 2011 och som bland annat innebar att Statens jordbruksverk fick ansvaret för främjandet av vattenbruksnäringen. Målet var även då att myndigheten skulle fungera som en gemensam myndighetsingång för att underlätta för den enskilde vattenbruksföretagaren.

Med utgångspunkt i detta arbete och den senaste utvecklingen på vattenbruksområdet har myndigheten fått ett förnyat regeringsuppdrag och nyligen inkommit med en rapport. Jag noterar förslagen från Johan Hultberg, som även återfinns i redovisningen från Statens jordbruksverk. Förslagen omfattar till exempel regelförändringar och att införa "en väg in" för olika tillståndsansökningar och förfrågningar. Ett analysarbete pågår, och jag vill inte föregå detta.

Generellt kan dock sägas att regeringen arbetar aktivt med att nå de långsiktiga målen i livsmedelsstrategin om att åstadkomma konkurrenskraftiga livsmedelskedjor, där vattenbruket ses som en framtidsbransch som kan bidra till jobb och tillväxt i hela landet, till att hållbarhetsmål nås och till att vi får förbättrad tillgång till fisk och skaldjur.

Det är viktigt att regelverk kring vattenbruk både skapar incitament till ökad livsmedelsproduktion och bidrar till att nationella miljömål nås. Arbetet med regelförenkling och med att minska den administrativa bördan är en viktig del i arbetet för ett konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Det är även viktigt att regelverk utformas på ett enkelt och lättförståeligt sätt. Det är också viktigt att de är ändamålsenliga, oavsett om de tas fram på nationell nivå eller EU-nivå.

Alla myndigheter som i sin verksamhet kan påverka företagens administrativa kostnader behöver därför arbeta med att förenkla regler som medför en börda. Jag vill påminna om att både Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten specifikt har fått i uppdrag att minimera den administrativa bördan för företagen i linje med livsmedelsstrategins mål. Detta är ett pågående arbete som jag följer mycket noga.

Parallellt med detta arbetar Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk med att ta fram en gemensam strategi som även omfattar vattenbruket. Regeringen har tydliggjort att arbetet ska utgå från en ekosystemansats och bidra till att stärka måluppfyllnaden i den maritima strategin samt livsmedelsstrategin.

Strategin ska bidra till en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, särskilt genom att beakta kompetensförsörjning, diversifiering och lönsamhet, samt minska arbetsplatsolyckor och dödsolyckor. I arbetet ingår även att beakta forskning och innovation. Inom ramen för strategiarbetet har myndigheterna etablerat en referensgrupp för vattenbruk, som både ska öka samverkan och höja kunskapen hos deltagarna. Detta är exempel på insatser och redan pågående arbete som är till för att möta behovet av att öka kunskapen om vattenbruket, att förbättra myndighetssamverkan samt att förenkla regler och minska den administrativa bördan.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret på min interpellation! Jag tackar också för att det finns en samsyn om potentialen för svenskt vattenbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är övertygad, fru talman, om att svenskt vattenbruk kan leverera väldigt stor nytta till Sverige och världen, om jag får ta till stora ord. Det finns fantastiska möjligheter att producera fantastiska livsmedel samtidigt som jobb skapas och man adresserar en del miljöutmaningar. Inte minst finns dessa möjligheter i Bohuslän och på västkusten.

Hemma i min valkrets finns flera innovativa och spännande företag som tittar på hur man kan utveckla odling av till exempel alger och sjöpungar och också utveckla redan befintliga näringar med exempelvis odling av musslor. Vi ser även flera spännande projekt och initiativ vad gäller att etablera storskaliga landbaserade fiskodlingar. I recirkulerande system odlar man fisk på ett betydligt mer hållbart sätt än dagens konventionella teknik som används i Norge och på andra håll i världen. Där odlar man fisk i öppna kassar och har betydande problem med inte minst övergödning och läckage av näringsämnen.

Jag ser tyvärr att förutsättningarna för att denna stora potential ska frigöras inte riktigt finns på plats. Jag tycker att det är lite dystert att de problem som man från näringens sida lyfter upp är sådant som lyfts upp under många års tid. Detta refererar jag till i min interpellation. I bland annat den rapport av Swemarc som kom för ett eller två år sedan tas det upp att de problem som vattenbruksföretagare lyfter fram är sådant som de lyfte fram för kanske fyra, fem eller sex år sedan.

Jag tycker helt enkelt att det är bekymmersamt att mer inte har hänt. Det har förvisso tagits steg för en och annan strategi, men i konkret handling har det inte hänt tillräckligt mycket. I min interpellation tar jag därför upp några stora och väldigt övergripande frågeställningar och även en konkret, specifik fråga.

Vad gäller de mer övergripande frågorna fick jag delvis svar. Jag uppfattade exempelvis att ministern instämmer i min uppfattning att det på berörda myndigheter i dag inte riktigt finns tillräckligt stor kunskap om vattenbruksverksamheter och att det delvis kanske är en förklaring till att vi har problem med sega tillståndsprocesser och att vattenbruksföretagare inte upplever att de riktigt får svar på sina frågor. Detta är något som adresseras i den referensgrupp som ministern tog upp i slutet av sitt svar.

Jag uppfattade också att ministern, precis som jag, tycker att det är viktigt att vi har en ändamålsenlig lagstiftning. Vad jag lite grann saknar, fru talman, är att man drar en slutsats av det som man ser som ett problem. Enligt mig har vi inte i dag en lagstiftning som är ändamålsenlig. Vi har i dag inte effektiva tillståndsprocesser eller ett tillräckligt gott kunskapsläge hos berörda myndigheter. Då behöver vi jobba med dessa frågor.

När det gäller tillståndsprocesserna och lagstiftningen uppfattade jag att det finns en del processer som är positiva och som regeringen har tagit initiativ till. Men när det gällde min specifika fråga om en enkel förändring i 11 kap. 11 § miljöbalken fick jag inget svar. Låt mig därför avsluta mitt första inlägg med att upprepa frågan.

Fru talman! Johan Hultberg och jag har haft många olika debatter om förutsättningar för yrkesfiske. Det är väldigt positivt att vi kan föra dem på det konstruktiva sätt som vi brukar.

Här finns som sagt en stor samsyn om vikten av att skapa goda förutsättningar för en utveckling av vattenbruket. Hos många aktörer finns ett stort intresse. Det gäller både det småskaliga och i stora produktionsanläggningar. Vi har exempel från Säffle och Sotenäs. På just dessa platser handlar det om stora och betydande investeringar. Om de realiseras innebär det också ett stort antal jobb. Det skulle ge arbetstillfällen i kommuner där vi verkligen vill se en sådan utveckling av en näring. Samtidigt talar vi om att ett hälsosamt livsmedel ska produceras som vi vill ska komma fler konsumenter till del, och vi ser gärna att det produceras i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag uppfattar alltså inte att det finns någon politisk motsättning här. Vi vill att detta ska öka och bli bättre. Vi verkar även ha en gemensam bild av att det finns hinder som behöver adresseras, givet att vi är väldigt positiva till utvecklingen. Det finns saker och ting som kan bli bättre. Jag hävdar dock att regeringen har gjort väldigt mycket på området.

Alla de frågor som tas upp i interpellationen, inklusive den sista specifika frågan om 11 kap. 11 §, finns med i den slutrapport som Jordbruksverket levererade så sent som i september. Vi håller nu på att titta på hur vi tar den vidare med utgångspunkt i den problembild som näringen ger.

Det här är alltså frågor som regeringen redan har givit uppdrag om. Frågorna skulle identifieras. Vi har fått in uppdraget från ansvarig myndighet. Och vi har för avsikt att ta det vidare. Jag tycker att det visar att vi tar detta väldigt seriöst.

Vi har även rent konkret levererat väldigt tydligt i de andra delarna. I december 2019 antog vi exempelvis handlingsplan 2 i livsmedelsstrategin. Den innehåller riktade satsningar på 22 miljoner för regelförenklingar i livsmedelskedjan samt ett riktat bidrag om 13 miljoner som är direkt kopplat till vattenbruk. I budgetpropositionen för 2021 följer vi upp detta genom en ökning med 19 miljoner kronor för åren 2021-2023 för genomförandet av ett så kallat förenklingspaket. Vi tar där ytterligare steg för att öka ambitionsnivån ännu lite mer. I detta paket ingår att vi ska underlätta tillståndsprocesser för vattenbruksverksamheten.

Detta har bland annat resulterat i att vi nu har arbetat fram plattformen Serverat. Det är ett tydligt och konkret exempel på vad som kan komma fram när man ställer resurser till förfogande på området. Nu kan man få digital information, guidning och tjänster som utgår från företagens förutsättningar och behov.

Utöver det har Sotenäs kommun nyligen fått 8,7 miljoner kronor för att stötta etableringen av vattenbruksverksamheten i kommunen.

Jag kan återkomma om en ytterligare förstärkning för medfinansiering kopplad till EHFF som just nu är under beredning.

Jag påstår därför att vi gör väldigt mycket på området.

Fru talman! Tack, ministern, för det kompletterande svaret!

Att mycket görs kan jag inte förneka, fru talman, men min kritik handlar mycket om tempot i arbetet. Det som ministern nu redovisar borde ha hänt för flera år sedan.

Vad gäller den specifika frågan om förändringar i 11 kap. 11 § miljöbalken har jag och många andra ledamöter lyft upp den vid upprepade tillfällen här i kammaren under många år. Jag har all respekt, fru talman, för att en del av det jag efterfrågade i den här interpellationen, till exempel en översyn och implementering av EU:s vattendirektiv i svensk lagstiftning men även en förändring av EU:s vattendirektiv, är processer som är svåra och tar tid. Men en liten justering i en paragraf i miljöbalken torde kunna gå lite snabbare. Det är dock först nu som det ens har kommit fram ett underlag till regeringen om hur man skulle kunna förändra det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar om en liten förändring, men den hade kunnat göra väldigt stor skillnad. Det här är ganska signifikant. Denna lagstiftning utgår från hur vattenbruket såg ut för ett antal årtionden sedan. Då odlade man till exempel kräftor och musslor. Men i dag har man tack vare kreativa och innovativa företagare utvecklat nya möjligheter och ser potential i alger, sjöpungar och annat. Lagstiftningen är dock inte anpassad till den nya verkligheten.

Miljöbalken ger alltså ett snabbspår och en möjlighet att snabbt komma igång med exempelvis odling av musslor, som är havets reningsverk. Men det finns inte motsvarande möjlighet att odla sjöpungar, som precis som musslor också är havets reningsverk. Man tänkte inte på att någon skulle komma på tanken att odla sjöpungar när man stiftade den här lagen för jag vet inte hur många år sedan. Det är ett exempel på att vi inte har en lagstiftning som är up-to-date, för att uttrycka det enkelt.

När det gäller den storskaliga etableringen av landbaserad fiskodling nämnde ministern, vilket jag är glad för, det jättelika projekt som planeras i Sotenäs. Jag vet att ministern hade planerat ett besök dit nästa vecka men att det tyvärr av coronaskäl inte kan bli av, i alla fall inte just nu. I det projektet är det en helt springande punkt att tillståndsprocessen går någorlunda fort.

I Sotenäs finns det dock ett väldigt avskräckande exempel på att tillståndsprocessen tar väldigt lång tid. Det gäller etableringen av en annan landbaserad laxodling, i detta fall av företaget Smögenlax. Även här handlar det om att etablera laxodling i ett recirkulärt system. Det är 20 gånger miljöbättre än konventionell teknik. Företaget har kämpat i fyra och ett halvt år med att få miljötillstånd.

Man började sin process med samråd och så vidare redan 2016. Man hade då samråd med länsstyrelsen och sedan med allmänheten. Man skickade in tillstånd till mark- och miljödomstolen 2017. Nu ligger ärendet hos Mark- och miljööverdomstolen. Man var egentligen lovad besked häromveckan, men nu är tydligen ansvarig tjänsteman sjuk, så man väntar fortfarande på ett besked.

Fru talman! Fyra och ett halvt år är extremt lång tid för finansiärer och entreprenörer att komma igång. Upprepas detta med det storskaliga projektet i Sotenäs kan jag lova att den satsningen inte blir av, fru talman, och det har Sverige inte råd med. Det är alltså oerhört viktigt att snabba på processerna och att säkerställa att våra myndigheter från första stund gör allt vad de kan för att processerna ska gå snabbt och för att tillstånd ska komma på plats, så att vi inte missar potentialen till miljönytta, jobb, tillväxt och skatteintäkter.

Fru talman! Jag instämmer i väldigt mycket av det som Johan Hultberg säger. Det är ohyggligt viktigt att vi har ändamålsenlig lagstiftning. Verkligheten förändras. Vi måste ständigt se till att vi anpassar och uppdaterar.

Men både jag och Johan Hultberg har varit politiker länge och vet att det där ibland måste få ta lite tid. Många gånger tycker vi som politiker att det tar mer tid än vad vi skulle önska. Men det här är ju processer som behöver vara rättssäkra. Även om man som lekman kan tycka att det är fråga om en liten justering krävs ofta ganska genomgripande arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har som sagt gett ett uppdrag till Jordbruksverket att se över detta, och de har kommit tillbaka med ett förslag. Vi har också nyligen inlett ett arbete med att säkerställa att vi har en modern och effektiv miljöprövning. Vi ska på regeringsnivå titta över det här utifrån att man ska kunna underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser, samtidigt som vi bibehåller miljöskydd och så vidare.

Arbetet rullar på hela tiden. Arbetet kommer dock aldrig att bli färdigt, för verkligheten förändras ständigt. Det handlar om att vi skapar incitament och tydlighet kring förväntningarna från politiken på de här områdena. Där har vi ett gemensamt ansvar.

Jag delar bilden att det här är en fråga som har lyfts fram från och till, exempelvis runt 2011 under alliansregeringen, när man gjorde förändringar och gav uppdrag till Jordbruksverket. Jag vill konstatera att detta är enkelt att säga men tar lite tid att göra. Jag är väldigt stolt och glad över att vi har ganska svåra och tunga processer igång. Vi börjar nu dessutom få in resultaten av de beställningar som vi har gjort.

Det gäller också det samverkansarbete som Jordbruksverket gör tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten. De har fått ett uppdrag att ta fram en gemensam strategi för hur man säkerställer att främjandet och förvaltningen jobbar på ett sådant sätt att man skapar synergier för båda de här delarna. Det är ett arbete som är igång och pågår och som kommer att redovisas till regeringen i mars, om jag kommer ihåg rätt.

Det är dock viktigt att vi inte blundar för de utmaningar som finns. Där delar jag Johan Hultbergs bild. Till exempel är de stora investeringar som vi nu har på bordet både efterlängtade och välkomna. Jag inbillar mig att man söker sig till Sverige för att man har noterat att vi är tydliga med att detta är prioriterade frågor. Jag tror att man har noterat de beställningsuppdrag som är lagda kopplat till att titta på regler och skapa förenklingar på det här området, men också de medel - ganska små för all del - som har avsatts för att smörja systemen. Jag tror att det spelar roll på sista raden.

Samtidigt kan jag konstatera att man ständigt upptäcker nya delar. När det gäller investeringsstöd kopplade till den här typen av branscher visade det sig exempelvis problematiskt att det handlar om livsmedel. På livsmedelssidan, där vi har särskilda pengar, visade det sig problematiskt att det handlar om fisk. Man ska inte sticka under stol med att det är krångligt. Jag vill ändå vara väldigt tydlig med - och jag uppfattar att Johan Hultberg ändå ger oss den kredden - att regeringen jobbar väldigt målmedvetet och så snabbt vi kan med att försöka undanröja de hinder som dyker upp på vägen.

Fru talman! Ge kredd? Ja, jag tycker att regeringen nu gör mycket som är bra. Men återigen: Jag är en otålig själ som tycker att regeringen har tagit för lång tid på sig. Jag har suttit i riksdagen länge, fru talman, och är fullt medveten om att vi har ett beredningstvång och att det inte bara går att snyta lagförslag ur näven, så att säga. Men det är beklämmande, tycker jag ändå, att det har dröjt till exempel med den här enkla justeringen av miljöbalken och att det är först på senare år som initiativet har kommit att ge uppdraget till Jordbruksverket, så att man får fram det här underlaget. Men jag är jätteglad att det nu är på gång att komma. Det är väl utmärkt om ministern kan ge ett löfte om att odling av sjöpungar och alger ska ges samma goda villkor som till exempel odling av musslor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är bra att utredningen om en effektiv miljötillståndsprocess och miljöprövning har tillsatts. Det ska dock sägas, fru talman, att det krävdes tre tillkännagivanden från den här kammaren om att vi har problem, till exempel med alldeles för långa tillståndsprocesser.

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att regeringen ser över hur vi har implementerat EU:s ramdirektiv för vatten i svensk lagstiftning, men det har man ännu inte tagit initiativ till. Det är för mig besynnerligt hur det direktivet väldigt ofta lyfts fram som ett problem för att etablera miljösmarta anläggningar i Sverige, medan de problemen inte alls verkar finnas i andra länder. Då är det någonting som tyder på att vi har en överimplementering i Sverige, fru talman, det som ibland kallas för gold-plating. Vi vrider lite på EU-direktiven, ändrar från ett "bör" till ett "ska" och binder helt enkelt ris åt egen rygg.

Jag vill frigöra potentialen för vattenbruket. Jag tycker att mycket av det regeringen gör är bra, men man behöver nog höja tempot lite grann. Man behöver också titta på bland annat EU:s ramdirektiv för vatten och fullfölja de goda intentioner som ministern lyfte fram, till exempel när det gäller att det ska finnas en väg in för olika tillståndsprocesser.

Fru talman! Jag tackar Johan Hultberg för debatten. Det är väl mycket begärt att han ska ge kredd, men jag måste väl ändå tolka det som sägs om att mycket av det regeringen gör är bra som en viss form av kredd. Jag tror att man också måste tolka in att det finns ett visst mått av självkritik i detta, givet redogörelsen för hur lång tid en del av de här frågorna har varit på bordet. Jag kan konstatera att jag i alla fall hanterar dem. Det har funnits andra regeringar som i så fall också bär ett ansvar för tidsutdräkten i sammanhanget.

Med det sagt vill jag helst vara konstruktiv. Jag sa i mitt första anförande att jag skulle återkomma lite grann till EHFF, men det har vi inte alls pratat om - jag har inte riktigt hunnit med hittills. Utöver det vi har talat om handlar det här givetvis också om att vi behöver säkerställa att alla de olika system som vi har synkar med varandra och att vi då inte gör det krångligt såtillvida att man behöver leta efter var man ska hitta saker och ting eller att de blir problem gentemot varandra. Därför initierar jag nu ett ytterligare arbete kopplat till det jag upplevde som andemeningen i interpellationen, nämligen att vi ska säkerställa att vi höjer kompetensnivån hos myndighetsfolk och dem som arbetar med de här frågorna. Det ska också ske gentemot de potentiella näringsidkarna.

Det ska vara lätt att få information. Det ska vara lätt att hitta i detta. Vi ska identifiera vilken typ av investeringsåtgärder som vi kan använda inom ramen för arbetet på ett klokt och tydligt sätt.

Det är jättebra att vi har en diskussion om vilka utmaningar vi ser. Man ska vara konstruktiv i sin kritik. Det finns också skäl för alla att konstatera att vi behöver göra mer på området. Jag fortsätter att initiera arbete på detta område. Jag ser fram emot fler debatter och fler konstruktiva samtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.