Barn med funktionsvariationer på kulturskolan

Fru talman! Eva Lohman har frågat mig hur jag avser att agera för att stärka förutsättningarna för barn med funktionsvariationer att ta del av kulturskolornas verksamhet.

Inledningsvis vill jag tacka för Eva Lohmans engagemang i frågan om tillgänglighet till våra kommunala kulturskolor. Jag välkomnar verkligen intresse för och diskussion om denna viktiga fråga.

När vi tillträdde som regering 2014 var kulturskolan en av de första frågorna vi började arbeta med. Kulturskolan har alltid varit en kommunal angelägenhet utan inblandning från staten. Verksamheten har levt väl i många delar av landet, och dess framgång har under åren visat sig genom att barn och unga fått en meningsfull fritid. Kulturskolan har också haft betydelse för många av dem som senare i livet valt en konstnärlig karriär.

Den utredning med uppdrag att ta fram en nationell strategi för den kommunala kulturskolan som tillsattes 2015 bekräftade den bild vi hade tidigare, nämligen att den kommunala kulturskolan står inför stora utmaningar. Dessa gäller svårigheter att rekrytera lärare, hinder för att nå olika målgrupper samt brist på uppföljning och samordning. För att fortsätta vara en angelägenhet för alla barn behöver kulturskolan bli mer tillgänglig och jämlik. Det inkluderar även tillgängligheten för barn och unga med olika typer av funktionsvariationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I betänkandet från Kulturskoleutredningen lämnades ett antal förslag för att öka tillgängligheten till den kommunala kulturskolan i ett brett perspektiv, och i det stora antal remissvar som lämnades gavs flera viktiga synpunkter och inspel. Regeringen har redan vidtagit åtgärder för att generellt öka tillgängligheten till kulturskolan. Ett statligt bidrag om 100 miljoner kronor per år med syfte att öka kvaliteten i kulturskolan i ett brett perspektiv har inrättats och fördelas av Statens kulturråd till kommunerna sedan två år tillbaka.

I budgetpropositionen för 2018 har regeringen föreslagit insatser för att förbättra förutsättningarna att rekrytera lärare till kulturskolan. Utbildade pedagoger är viktigt för att kulturskolan ska kunna möta barn och unga med olika förutsättningar. I budgetpropositionen föreslås också att ett nationellt kulturskolecentrum inrättas i Statens kulturråd med uppdrag att ansvara för kunskapsutveckling, samverkan och uppföljning på området. Statens kulturråd är sektorsansvarig myndighet för funktionshindersfrågor. Ett sådant centrum kommer att kunna fungera som ett nav för de kommunala kulturskolorna att hitta inspiration, goda exempel och nya samarbeten. Jag är övertygad om att ett kulturskolecentrum på nationell nivå är en av nycklarna till en framgångsrik och angelägen kulturskola som är tillgänglig för alla barn och unga.

Kulturskolan är en kommunal angelägenhet, och regeringen anser att den så ska förbli. Regeringens åtgärder syftar till att stödja den kommunala kulturskolans utvecklingsinsatser på flera olika områden. Regeringen avser att återkomma med förslag till en samlad nationell strategi för den kommunala kulturskolan.

(forts.)

Herr talman! Jag får tacka ministern för svaret.

Jag har ju ställt den här interpellationen med anledning av regeringens planer för kulturskolan. Jag tänker närmast på det nationella kulturskolecentrum som regeringen planerar att starta. Det är någonting som vi moderater inte vill satsa på, utan vi vill lösa detta på andra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag blir lite frågande när jag hör sista stycket i ministerns svar, där hon säger att kulturskolan är ett kommunalt ansvar och så ska förbli. Jag hoppas att det inte blir någon klåfingrighet från regeringens sida gentemot kulturskolornas verksamhet, för det är ett kommunalt ansvar som i de allra flesta fall fungerar väldigt väl.

Vi moderater menar att staten kan stötta kulturskolorna genom forskning som tittar på hur man kan bredda och fördjupa verksamheten men också tittar på lärares kompetens så att man kan ta emot barn och unga med funktionsnedsättning. Det tror vi är en bra väg att gå, för kulturskolorna behöver förändra sitt sätt att arbeta lite grann vad gäller att ta emot funktionshindrade.

Hälften av kulturskolorna erbjuder i dag verksamhet för barn och unga med funktionsnedsättning, och det är inte bra - det är alldeles för få. På vissa kulturskolor får dessa barn och unga inte delta i ordinarie verksamhet. Det finns aktörer som menar att det är ren diskriminering att man stoppar funktionsnedsatta ungdomar.

Vi har nyligen debatterat ändringar i diskrimineringslagen, en debatt där bland annat diskriminering i form av bristande tillgänglighet för funktionsnedsatta var på agendan. Jag har en fråga: Hur tänker ministern när det gäller barn och unga med funktionsnedsättning och deras tillgång till en meningsfull fritid i till exempel kulturskolans verksamhet?

Herr talman! Kulturskolan är tyvärr inte jämlik. Det finns många kulturskolor som fungerar väldigt bra, men det som Kulturskoleutredningen visar svart på vitt är att det råder ojämlikheter. Det är det som har varit själva ingången till hela den kulturskolesatsning som regeringen har bedrivit under mandatperioden och som vi fortsätter att investera i.

Just därför har vi fokus på ett kulturskolecentrum för att möta det som Eva Lohman lyfter upp - vikten av samordning, att sprida goda exempel, studier och forskning - och helt enkelt bredda kunskapen och kompetensen om kulturskolans vikt och möjligheter. Vi tror att det kulturskolecentrum som vi nu inrättar och har avsatt medel för i den budgetproposition som har lagts fram för riksdagen ska kunna bidra till just detta. Det görs ett led av vad Kulturskoleutredningen påvisar och vad man tror ska kunna skapa bättre möjligheter för alla barn i vårt land.

Också när det gäller lärarna är det ju så att kulturskolan står inför ett stort skifte med många pensionsavgångar. Vi behöver säkerställa att det finns lärare som har den specifika kulturskolekompetensen. Just därför gör vi från och med nästa år - också som en del av budgetförslaget - ett kulturskollärarlyft, där flera lärosäten och högskolor kommer att satsa på just kulturskollärarutbildningar.

Vi behöver bli mycket bättre på att kunna erbjuda alla barn en plats i kulturskolan. Precis som Eva Lohman sa är det alldeles för många som menar att de inte har möjligheter att erbjuda kulturskola för barn med till exempel funktionsvariationer.

Samtidigt finns det några goda exempel, och de har kunnat bli goda exempel med de 100 miljoner kronor vi investerar per år. Vi har några fantastiska exempel. Alingsås kulturskola har valt att prioritera möten och dokumentation med elever som kämpar med någon form av psykisk ohälsa eller andra funktionsvariationer. Karlstad kommun har investerat i musikterapilärare för att jobba individuellt med barn med särskilda behov. I Sundsvall har man prova-på-verksamhet för barn med funktionsvariationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med de satsningar och investeringar vi gör skapar vi möjligheter för kulturskolan att vara en kulturskola för alla och inte bara för de barn som har det så väl förspänt att deras föräldrar har möjlighet att säkerställa att de kan ta del av kulturskolans verksamhet. Men det kommer att krävas fortsatta investeringar, och med ett kulturskolecentrum, ett lärarlyft för kulturskolan och de 100 miljoner kronor om året som vi investerar tror vi att vi i framtiden kommer att ha en jämlik kulturskola.

Herr talman! Jag delar ministerns uppfattning att bra och kvalitativ undervisning ska ges till alla barn, även de med funktionshinder, och att det i dag råder ojämlikhet - inget tvivel om det.

Enligt en rapport som jag har tittat i där man har tittat på snittet i Sverige är det under tio barn per kulturskola som har någon form av funktionsvariation, som väl är det nya ordet. Det är alltså snittet i Sverige, så det är inte bra.

Jag tänker också på lärarna. De har ämnesutbildning, men de behöver kompetensutveckling vad gäller hur man ska lägga upp undervisningen, hur man ska organisera och så vidare. Det finns mycket att göra där. Det viktiga är att dessa barn och unga inte ska ha lägre sysselsättning eller lägre tillgång till kulturskolan än andra barn har.

Jag ska inte säga att hindren är enkla, men bristande tillgänglighet eller begränsat utbud av anpassade verksamheter är ganska vanligt. Funktionsvariationer är ett vitt fält med stor spännvidd. Vad jag funderar över och tänkte fråga är om ministern anser att kulturskolorna behöver ett särskilt funktionshindersperspektiv.

Herr talman! Ja, jag anser att för att kunna nå alla barn och unga behöver kulturskolan och de som arbetar i kulturskolan ha goda och grundläggande kunskaper om funktionsvariationer och vilka särskilda behov de innebär när det gäller till exempel hur lokalerna ska vara anpassade, vad man kan erbjuda för verksamhet och hur man fyller den verksamheten med personal med kompetens för att just kunna erbjuda kulturskola för barn med funktionsvariationer. Precis som Eva Lohman sa har dessa bred spännvidd - de är olika eftersom vi människor är olika.

För att knyta an till den första frågan som Eva Lohman ställde om den kommunala kulturskolan är det för mig som miljöpartist men också som kultur och demokratiminister i Sveriges regering helt grundläggande och självklart att kulturskolan fortsatt kommer att vara en kommunal angelägenhet. Det är ju ur det kommunala självstyret och ur alla dessa kommuner som har tagit ett sådant enormt ansvar och ibland också med engagemang kämpat för att få sin kulturskola att överleva, det är ur det fröet som kulturskolan kunnat blomma och bli en sådan fantastisk verksamhet. Just därför behöver vi kämpa för och säkerställa att alla barn kan nås av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack för det, ministern!

När det gäller klåfingrighet och kulturskolor, kommunalt ansvar och kommunal verksamhet har väl staten lite grann varit inne och petat.

Jag tänker på det här med gruppundervisning - att all undervisning ska ske i grupp. Det är det normala, men det är inte alltid bra och det bästa att göra. Det finns barn och ungdomar som av olika anledningar ska ha enskild undervisning för att kunna utvecklas och kunna nå sin fulla potential. Alla barn behöver kulturell stimulans och möjlighet till eget skapande. Där måste kulturskolorna själva kunna vara med och bestämma om det ska vara gruppundervisning eller vad det ska vara.

Sist ska jag säga att lärarna behöver ordentlig kompetensutveckling, och det har jag varit inne på tidigare. För många är det ganska nytt att jobba med funktionshindrade. Det kan vara barn med neuropsykiatriska men också fysiska funktionshinder. De behöver en kompetensutveckling för att lära sig hur det är att arbeta med barn som har funktionsnedsättning eller hur de ska organisera själva undervisningen.

Det är viktigt att barn och unga med en funktionsnedsättning får tillgång till en inkluderande fritidsverksamhet. Fritiden är viktig för oss alla men kanske framför allt för barn och unga som befinner sig i ett utvecklingsskede.

Jag ser fram emot att se hur det blir med kulturskolorna. Jag hoppas att ett nationellt kulturskolecentrum inte blir alltför styrande. Jag hade föredragit forskning som stöttar i stället.

Herr talman! Vad gäller grupp- respektive individundervisning tror jag att det är klokt att vi skiljer på vad en oberoende utredare föreslår och vad som kommer att vara ett innehåll i den politik som vi lägger fram.

Jag är precis som Eva Lohman högst medveten om att det i kulturskolan behöver finnas en frihet för pedagogerna, de ansvariga, rektorn och så vidare, att välja att styra inriktningen mot det som passar just deras barn och unga allra bäst. Den friheten kommer att vara bärande i den politik som jag lägger fram, absolut inget annat.

Vad gäller studier är jag den första att skriva under på att vi behöver mer forskning. Vi behöver än mer kunskap för att kunna odla och säkerställa att kulturskolorna har de förutsättningar som behövs. Förhoppningsvis kan kulturskolecentrumet, som kan bli verklighet i och med budgetpropositionen för 2018, bidra till just det.

Överläggningen var härmed avslutad.