Att ställa Erdogan inför internationell domstol för brott mot mänskligheten

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellation 2015/16:399 Att ställa Erdoğan inför internationell domstol för brott mot mänskligheten

av Jabar Amin (MP)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

När den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan inte fick det valresultat som kunde ge honom sultanställning inledde han i somras en mycket repressiv politik. Han startade med angrepp mot de oberoende medierna i Turkiet; journalister hotades, misshandlades och fängslades. Inte bara det: Olika redaktioner stormades av Erdoğans polis och anhängare. Dessutom beordrade han en våg av arresteringar mot kritiska röster och oppositionella. Pressfriheten och yttrandefriheten sattes helt enkelt på undantag.

Men det räckte tydligen inte för Erdoğan att angripa kritiska röster, fängsla journalister, stänga kritiska redaktioner och skjuta demonstranter. Och det räckte inte heller med att fängsla akademiker som hade protesterat mot hans vanstyre. Inte ens över 400 våldsangrepp mot det multietniska partiet HDP kunde blidka Erdoğan. Hans enväldiga styre antog en mer krigisk form då han sommaren 2015 inledde ett regelrätt krig mot flera kurdiska städer i sydöstra Turkiet (norra Kurdistan). Cizre, Silopi, Diyarbakır, Silvan, Nusaybin, Bismil, Hani, Hazro, Dicle, Dargecit, Derik, Sur, Yuksekova, Varto, Sason och Aricak är namn på kurdiska städer som Erdoğans regim har beskjutit, belägrat eller fört krig i under det senaste halvåret.

Resultatet av Erdoğans folkrättsstridiga krig mot kurderna i dessa städer är kollektiv bestraffning av invånarna då de har utsatts för blockad, skräck, beskjutning och dödande. Enligt organisationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet, IHD, har 198 kurdiska civilister dödats varav 44 kvinnor, 32 barn och många över 60 år. Fler än tusen skadade och 5 400 personer har arresterats varav 400 barn.

Det som Erdoğan har utsatt dessa städers invånare för är att betrakta som brott mot mänskligheten då handlandet uppfyller flera av de kriterier som var och en för sig räcker för att döma en regim/person till brott mot mänskligheten. Enligt Romfördragets § 7 har Erdoğan och hans regim gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten på minst tre punkter: mord på civila, fängslande av civila samt tortyr av civila. Enligt Romfördraget räcker det om en regim/person gör sig skyldig till ett av dessa brott inom ramen för ett vidsträckt eller systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkning för att döma personen till brott mot mänskligheten.

Erdoğans krig mot kurderna och hans brott mot mänskligheten har nu engagerat allt fler i Turkiet. Över tusen turkiska akademiker vid 89 universitet gick den 11 januari ut i ett upprop och krävde slut på Erdoğans krig mot landets kurdiska befolkning och beskrev kriget som ett brott. Samma protester hörs även från författare, politiker och från fackligt håll.

Protesterna mot Erdoğans politik har fått spridning även internationellt. Under sitt möte med en grupp journalister i Turkiet den 22 januari kritiserade USA:s vicepresident Joe Biden den turkiska regimen för dess repressiva politik och angrepp mot press- och yttrandefriheten. Den 15 januari kritiserade även USA:s ambassadör i Turkiet, John Bass, den turkiska regeringen. Den 25 januari uppmanade EU:s utrikeschef Federica Mogherini den turkiska regeringen till en omedelbar vapenvila i de kurdiska delarna av landet. Amnesty Internationals programchef John Dalhuisen gick den 21 januari till hård kritik mot den turkiska regeringen genom att fastslå att regeringen använder sig av vad som liknar kollektiv bestraffning. Nyligen gick 1 200 brittiska akademiker ut i en appell och riktade hård kritik mot Erdoğan för repressionen mot de turkiska akademikerna. Allt fler opinionsbildare, författare och andra har nu börjat reagera mot Erdoğans envälde och våldsregemente. Medan den internationella kritiken växer mot Erdoğan tiger vår feministiska regering. Det är mycket beklagligt att vår regering är så tyst om de värsta kränkningarna av mänskliga rättigheter i Turkiet på flera decennier. Denna närmast totala tystnad är inget att vara stolt över.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vad avser ministern att göra för att fördöma Erdoğans krigföring mot kurderna och hans angrepp på press- och yttrandefriheten i landet?

Vidare vill jag fråga utrikesministern om hon är beredd att ta initiativ till att ställa Erdoğan inför internationell domstol för hans brott mot mänskligheten.