Åtgärder mot stöldligor

Svar på interpellationer

Herr talman! Mikael Oscarsson har frågat mig om jag delar polisens och Tullverkets problembeskrivning, som Oscarsson återger, och om jag avser att stärka Tullverkets befogenheter att söka efter stöldgods. Mikael Oscarsson har vidare frågat vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av det av polisen uppmärksammade problemet med utländska stöldligor från vissa länder och att asylsystemet missbrukas för att kunna begå brott. Slutligen har han frågat vilken plan regeringen och jag har för att vända inbrottstalen.

Sverige behöver bli ett mindre attraktivt land för utländska brottsnätverk som kommer till landet för att begå organiserade tillgreppsbrott. Mot den bakgrunden presenterade regeringen i början av februari ett offensivt åtgärdspaket på området. Åtgärderna tar bland annat sikte på ökad samverkan mellan myndigheter, möjliga straffrättsliga lagstiftningsåtgärder med en skärpt syn på bland annat bostadsinbrott och systematiska stölder samt ett ökat internationellt samarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att bekämpa organiserad tillgreppsbrottslighet är i första hand en polisiär fråga, och insatser mot denna typ av brottslighet är ett viktigt utvecklingsområde inom Polismyndigheten. Regeringen har gett Polismyndigheten i uppdrag att öka förmågan att bekämpa organiserad tillgreppsbrottslighet som begås av utländska brottsnätverk. Inom ramen för uppdraget ska också Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen analysera om myndigheterna genom en närmare samverkan dem emellan kan försvåra för utländska stöldligor att begå brott i Sverige. En första delredovisning ska lämnas senast den 8 juni.

När det gäller frågan om personer utan skyddsbehov som söker asyl finns det möjlighet för Migrationsverket att prioritera ansökningar som bedöms vara uppenbart ogrundade. Migrationsverket införde i slutet av februari en ny modell för hantering av georgiska asylansökningar som har gjort det möjligt att dramatiskt reducera handläggningstiden. Efter ett rekordhögt antal ogrundade georgiska asylansökningar i Sverige ser vi under mars och april en kraftigt nedåtgående trend. Vi är nu nere på de lägsta nivåerna sedan 2013. Även om utvecklingen kan behöva analyseras noggrannare bedömer jag att arbetet åtminstone så här långt har gett mycket goda resultat.

För att lösa gränsöverskridande problem måste vi också samarbeta över gränserna. Regeringen för därför bilaterala dialoger med ett flertal berörda ursprungsländer om att medborgare från dessa länder som dömts för brott i Sverige ska avtjäna sina straff i hemlandet och inte här. Sådana åtgärder sänder viktiga signaler och förväntas på sikt göra det mindre attraktivt att komma till Sverige och begå brott. Sverige deltar också aktivt inom det operativa samarbete som pågår inom EU för att bekämpa den organiserade tillgreppsbrottsligheten.

Herr talman! Tack för svaret!

Som riksdagsledamot för Kristdemokraterna i Uppsala län har jag i första hand fokus på Uppsala län, inte minst när det gäller trygghetsfrågorna. Där har jag under den här mandatperioden haft anledning att vid ett antal tillfällen ta upp och diskutera de här så viktiga frågorna.

I Uppsala känner sig varannan Uppsalabo otrygg. Siffran är högre bland unga tjejer, och det är tyvärr inte så konstigt. I Uppsala har vi stora problem med gängkriminalitet, allt fler skjutningar, användande av handgranater och bilar bränns upp. Knarkhandeln omsätter stora belopp.

I UNT kommer nästan varje dag med nya rapporter om det allt större problemet med kriminaliteten. Inte minst handlar det om utländska stöldligor. Tyvärr upplever stöldligorna att Sverige är attraktivt att operera i, det är nästan som ett slags paradis.

Polisen gör ett bra arbete, men de är för få så de borde få bästa möjliga förutsättningar. Förra året hade vi närmare 23 000 inbrott. Ungefär bara 3 procent klaras upp. I vårt grannland Finland var det ungefär 3 000 inbrott varav 24 procent klarades upp. Det är en enorm skillnad. Det är 5 ½ miljon invånare i Finland och 10 miljoner i Sverige. Det finns saker och ting som vi gör fel.

En viktig sak är våra gränser. Här skulle jag vilja ha ett rakt svar om vad justitieministern anser om gränspoliser. I Finland har man aldrig övergivit gränsen på det sätt som Sverige har gjort. Finland har också ett bättre samarbete och större befogenheter att stoppa stöldgods som är på väg ut från Finland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då är min fråga: Hur ser justitieministern på att man i princip behöver återupprätta gränspolisen? I dag finns det nästan ingenting. I det ena fallet efter det andra förs det ut stöldgods, och det är väldigt få kontroller, mer eller mindre sporadiska. Detta är inte acceptabelt.

Det räcker inte med att ge någon ett uppdrag. Det här är någonting som behöver åtgärdas.

Sedan är det en annan sak. För dessa stöldligor är straffsatserna viktigt. Vi har ungefär samma straffsatser som Finland, men i Finland utdöms det höga straff. I Sverige är det återkommande de lägsta straffen som döms ut. Inbrott kan ge mellan 14 dagar och 6 månader. Är det grov stöld kan det ge mellan 6 månader och 6 år. Hela tiden ligger vi på de lägre straffsatserna. Är det inte dags att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att titta på hur det egentligen ser ut med de utdömda straffen? Vad får det för konsekvenser för dessa stöldligor som återkommande ägnar sig åt att stjäla. De upplever att det är väldigt smidigt att verka i Sverige, inte minst på grund av de låga straffen.

Herr talman! Till att börja med är det fullständigt fel att påstå att Sverige har övergivit gränserna. Vi har gränskontroller i södra Sverige sedan den 12 november 2015. De utförs nu till så gott som 100 procent, det vill säga att så gott som alla som reser in i landet kontrolleras. Så att påstå att vi har övergivit gränsen är helt fel. Precis alldeles nyligen förlängde vi också dessa gränskontroller mot bakgrund av de terrorhot som finns totalt sett i Europa. Vi behöver ha bättre kontroll av vem som rör sig över våra gränser.

Som en bieffekt av detta har även inbrotten i södra Sverige minskat. För en tid sedan hörde vi att de har minskat med 30 procent. Detta beror ju på - vilket Mikael Oscarsson har rätt i och vilket vi alla vet - att en stor andel av de inbrott som sker i Sverige har sin grund i de ligor som verkar utanför Sverige men opererar i Sverige. Vi vet vilka länder det rör sig om: Litauen, Polen, Rumänien och Georgien. Vi har sedan en tid tillbaka ett mycket intensivt arbete med de här länderna. När vi pratar med ländernas företrädare upplever de att det är ett gemensamt problem som vi måste försöka att lösa gemensamt.

En frågeställning som har varit uppe tidigare är just hur georgiska brottsnätverk använder sig av asylsystemet. De kommer till Sverige och söker asyl. Under den tid som de här är för asylprövning begår de brott. Ingen av dem får uppehållstillstånd för de har inte skyddsbehov. Men under den tid då de är här begår de brott.

Detta var en av de frågor som vi tog upp med den georgiske inrikesministern när han var här för en tid sedan. Jag träffade honom och sa att vi inte kan acceptera det här. Vi har sett en ökning av antalet georgiska asylsökande med helt ogrundade skäl. Dessa har kunnat knytas till olika brottsnätverk. Vi hade en topp vecka 7 i år då det kom 74 asylsökande från Georgien. Det var toppen under den här våren.

Den georgiske inrikesministern lovade att han skulle vidta åtgärder mot detta, vilket nu har skett. Dessa siffror har nu fallit dramatiskt. Den senaste veckosiffra vi har är 3. Det har alltså gått från 74 asylsökande från Georgien till 3. Detta beror på både åtgärder som de har vidtagit i Georgien och sådant som vi har gjort. I Sverige har vi nämligen utöver detta sett till att korta handläggningstiderna. Tidigare lades dessa asylansökningar i den vanliga högen som behandlades. Nu går dessa i ett snabbspår. Man har fått ned handläggningstiden från ibland flera hundra dagar till i dag 22 dagar. Detta betraktar jag som en mycket stor framgång vad gäller samarbetet med Georgien. Vi fick dessutom ett löfte av den georgiske inrikesministern att de ska börja ta emot de georgier som vi i Sverige dömer för dessa brott så att de avtjänar straffen hemma och inte i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är för övrigt en strategi som vi bedriver gentemot alla de länder vi talar om: Vi vill se till att personerna avtjänar straffen i hemländerna. Vi fördjupar också polissamarbetet med dessa länder. Vi har dessutom en strategi som innebär att vi i ökad utsträckning försöker förhindra utförsel av stöldgods. Detta är bakgrunden till det uppdrag som vi gav till tullen, polisen och Kustbevakningen och som de ska redovisa för mig den 8 juni.

Herr talman! Utländska stöldligor är ett jätteproblem. De står för upp till 50 procent av inbrotten. Vi har haft stora problem från de länder som justitieministern räknar upp. Nu har det blivit en minskning från Georgien, vilket är bra. Tyvärr ser vi ingen minskning från Polen och Rumänien, och den speciella satsning som har gjorts har tyvärr inneburit att platserna på häktena är slut. Det finns utmaningar också med den saken.

Jag vill återkomma till straffen som blir så låga. Är det inte rimligt att också titta på brott som dessa personer har begått och kriminalitet de stått för i hemländerna eller i andra Schengenländer, om de åker fast på grund av grova stölder? Detta bortser man nu från. Borde man inte kunna väga samman allt? Det är en konkret fråga från mig.

Sedan har vi frågan om tillfälliga personnummer, som också är en del av denna kriminalitet. Justitieministern och jag har diskuterat detta förr. Polisen har tittat på 512 tillfälliga personnummer, så kallade samordningsnummer. Man upptäckte att dessa stod som ägare till 29 000 bilar. Polisen vill att det görs en begränsning så att det bara är möjligt att äga en bil per person och inte som nu när man kan ha 100 eller ibland 1 000 bilar. Det finns fall där man har 2 000. Polisen vill också att man ska legitimera sig och inte bara kunna registrera en bil och få ett tillfälligt personnummer.

Borde vi inte kunna göra som i Norge? Där är samordningsnumren tillfälliga. I Sverige rullar de bara på.

Allt detta tog jag upp med justitieministern för ett år sedan. Är det något som är framme för förändring? På ett år vore en sådan sak rimlig. Regeringen har ändå haft underlaget i två års tid, och det här borde ha ordnats för länge sedan.

När det gäller gränserna syftade jag på något som stod i UNT den 3 mars i år:

"Trots att ligorna skeppar iväg stora mängder stöldgods från Sverige står Tullen ofta handfallen.

- Juridiskt sett har vi inte rätt att ingripa när vi misstänker att någon försöker föra ut stöldgods från Sverige, uppger Jonas Karlsson, sakkunnig vid Tullverket.

- Det är olagligt att stjäla men själva utförseln av stöldgods är tillåten. Om lagen skrevs om så att utförsel blev ett smugglingsbrott skulle vi kunna gripa de misstänkta."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är detta jag menar. Vi skulle efter debatten kunna åka ned till hamnen i Stockholm och se det jag syftar på. Justitieministern har säkert redan hört från polisen och Nationella operativa avdelningen att det här är allt annat än fungerande och allt annat än tillfredsställande. Det är alltför lätt att föra ut stora mängder stöldgods från Sverige. Frågan är hur justitieministern ser på att det fortfarande i slutet av maj 2018 är så gynnsamt för utländska stöldligor att verka. Justitieministern säger trots allt att det ska bli svårare. Men varför har åtgärderna inte kommit på plats?

Herr talman! Vi har ju vidtagit de åtgärder som jag precis redogjorde för. Vi har nu satt igång ett bra samarbete med de länder vi talar om. Det gäller inte minst Georgien. Med Rumänien håller vi just nu på att förhandla fram att de ska se till att rumänska medborgare som döms i Sverige får avtjäna sina straff i Rumänien. Samma sak gäller för Litauen. Jag har personligen haft bilaterala samtal med alla dessa länder under den här tiden. Vi är nu under våren på väg att lösa dessa frågor.

Mikael Oscarsson tar upp ett antal delfrågor. Vad gäller straffen har vi tillsatt en utredning som ska se över straffvärdet för inbrott och systematiska stölder som dessa. Utredningen ska redovisas i början av nästa år. Vi är alltså på väg fram i den delen. Man ska bland annat se över det som Mikael Oscarsson pekar på om straffvärdet och häleribestämmelserna. Det kan även gälla tillträdesförbud till butiker. Någon har kanske varit inne och stulit där tidigare, och då ska butiksinnehavaren kunna portförbjuda personer från butiken framöver. Här finns som sagt en utredning tillsatt.

Det här gäller även fordonsregistreringen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth har tillsatt en utredning för att se till att göra precis sådana begränsningar som jag tror att Mikael Oscarsson är ute efter. Det skulle även få stor betydelse för den målvaktsproblematik som finns.

Mikael Oscarsson nämner dessutom att det finns ett stort antal personer häktade. Det stämmer. Vi har 260 fler häktade i år än förra året, och vi har 98 procents beläggning på häktena. Det är bland annat en effekt av den kraftsamling som polisen gjorde förra året. Tidigare år - inte minst under den förra regeringens period - sprang dessa människor ute på stan och begick brott. Nu sitter de i buren till följd av de straffskärpningar som vi har infört, till exempel för grovt vapenbrott.

I Mikael Oscarssons tidigare inlägg nämndes skjutningar. Hittills i år ser antalet skjutningar ut att ha minskat med ungefär 25 procent. Antalet döda till följd av skjutningar har hittills i år nästan halverats. Detta beror bland annat på polisens kraftsamling men förmodligen också på de nya skärpningar av lagstiftningen som vi har gått fram med.

Vi är på intet sätt färdiga. Vi måste fortsätta arbeta med detta, och det måste naturligtvis ske på bred front. Men man ska nog också nyansera bilden en aning.

Mikael Oscarsson nämnde några siffror vad gäller inbrotten. Det är riktigt att om man går längre tillbaka och bedömer hur antalet inbrott har utvecklats ser vi en ökning. Men det gäller faktiskt inte de senaste åren. Inbrott i villa har minskat med 6 procent sedan 2015. Jag tror att de gränskontroller som infördes i södra Sverige gjorde att vi fick den här effekten i inbrottsstatistiken totalt sett eftersom upptäcktsrisken då ökade också för den typ av kriminella nätverk som opererar från exempelvis Polen och Rumänien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den 8 juni får vi en redovisning från tullen, Kustbevakningen och polisen. Om myndigheterna anser att det är nödvändigt att vi går vidare ytterligare med till exempel lagändringar eller förordningsändringar för att underlätta deras arbete är jag naturligtvis mycket angelägen om att göra det. Här gäller det att se till att man har både de resurser som behövs och de lagmässiga och regelmässiga förutsättningar som behövs för att knäcka den här typen av kriminalitet.

Herr talman! Faktum är att villainbrotten har ökat med 43 procent på tio år. I Uppsala är situationen ännu värre. Där har inbrotten ökat med 60 procent bara under de senaste två åren.

Uttrycket "vardagsbrottslighet", som ibland används, är ett förfärligt uttryck. Det är en katastrof för enskilda människor med väskryckningarna, alla dessa enorma mängder butiksstölder, som är ett problem inte minst i Uppsala, inbrotten i hus och bilinbrotten. Det här är grovt kränkande och en katastrof för den enskilda människan.

Nu säger justitieministern att detta återkommande ska analyseras och att man ska titta på straffvärdena. Det är någonting som ska vara färdigt nästa år. Men nu krävs det större handlingskraft än så här. För de utländska stöldligorna är straffsatserna en väsentlig del. Är det så att man bara får en månads straff om man trotsar en utvisning och kommer tillbaka igen är det klart att det är någonting man kalkylerar med. I andra länder är det helt andra straffsatser.

Nu vill jag också höra ett svar när det gäller det här med att tullen inte får gripa personer som fraktar misstänkt stöldgods och inte heller får beslagta godset. Vi här i riksdagen och var och en som sitter och lyssnar på detta hör ju att det är en barock situation vi har. Rättsvårdande myndighet får stå och titta på medan tjuvar kör lastbilar med stulna båtmotorer, skogsmaskiner eller vad det nu är för någonting. Så kan vi inte ha det.

Och hur är det med kamerorna, som andra länder har? Det är någonting som vi har pratat om flera gånger. Nu får vi förlita oss på att andra länder har de här ANPR-kamerorna. Hur lång tid ska det ta? Norge, Finland, Danmark, Estland, Lettland och Litauen har det - alla våra grannländer. Men Sverige har det inte. Varför?

Herr talman! Även när det gäller kameraövervakningen är vi ju på gång. Det sker en process som handlar om att vi ska kunna införa det vi kallar för gränsnära kontroller med smarta kameror som till exempel kan känna igen registreringsskyltar. Det kräver en del lagändringar, och det kräver också investeringar, för det är inte gratis att sätta upp detta. Men även det här finns det en process på gång för att göra.

Det är fel att påstå att det inte är ett brott att ta hand om stöldgods för att till exempel föra ut det ur landet. Det är faktiskt tvärtom. Det kan ju röra sig om häleri. Vi ska inte sprida bilden av att det är straffritt att ta hand om stöldgods, för det är det inte.

Inom bara ett par veckors tid kommer som sagt tullen, Kustbevakningen och polisen tillbaka till regeringen med redovisning av vad de hittills har gjort för att skärpa synen och kunna klara upp fler av de här brotten samt av sina behov av ytterligare verktyg för att bli effektivare. Det kan säkert vara så att de behöver en del lagändringar, och det kan säkert också vara så att de behöver ytterligare resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den här regeringen har satsat mer pengar på polisverksamheten än vad någon annan regering har gjort. Bara ökningen i år med 2 miljarder kronor är den största ökning som någon regering har gjort på brottsbekämpning på åtminstone 20 års tid. Jag skulle vilja påstå att den resursförstärkningen har väldigt stor betydelse.

Vi ska fortsätta att se till att fler länder kan ta emot dem som döms för brott här i Sverige så att de avtjänar sina straff i hemländerna. Vi ska fortsätta att jobba nära med Georgien för att brottsnätverken därifrån inte längre ska kunna verka i Sverige. Vi ska också vidta åtgärder för att hindra utförsel av stöldgods. Detta är faktiskt en av de viktigaste kriminalpolitiska prioriteringar som den här regeringen har.

Överläggningen var härmed avslutad.