Åtgärder mot nedskräpning

Fru talman! Jessica Rosencrantz har frågat mig om regeringen avser att gå vidare med förslaget om att införa böter eller en sanktionsavgift för ringa nedskräpningsförseelse. Vidare har hon frågat mig om jag avser att gå vidare med förslaget om att införa en sanktionsväxling för nedskräpningsförseelse och ringa nedskräpningsförseelse. Jessica Rosencrantz har också frågat mig vilka andra åtgärder jag avser att vidta för att minska nedskräpningen.

Jag och regeringen är medvetna om och ser allvarligt på de miljöskador som orsakas av nedskräpning och är därför angelägna om att minska nedskräpningen och dess negativa effekter på miljön. Det gäller även de skador som kan härledas från ringa nedskräpning och ringa nedskräpningsförseelse. Sommaren 2020 genomfördes en nationell skräpmätning under en vecka i juni i Sverige. Vid mätningen hittades 35 miljoner skräpföremål, varav ungefär 22 miljoner var fimpar. Dessa fimpar hade troligtvis slängts en och en.

Regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna enades i januariavtalet om att minska utsläppen av mikroplast. Plastskräp, vilket inkluderar plastskräp som kommer från ringa nedskräpning, är den största källan till mikroplast i haven, men plasten är också ett material som generellt inte materialåtervinns i tillräcklig utsträckning. Som ett resultat av det tillsattes två utredningar, vilket resulterat i betänkandet Skatt på engångsartiklar (SOU 2020:48) och en promemoria med förslag på genomförande av EU:s engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning.

Utredningen om skatt på engångsartiklar ansåg att det vore lämpligt att se över möjligheten till sanktionsväxling för nedskräpningsförseelse. Utredningen lämnade dock inget konkret förslag för regeringen att ta ställning till i den frågan.

Nedskräpningsförseelser begås som huvudregel av privatpersoner. Även om det inte är omöjligt att införa miljösanktionsavgifter som ska tas ut av privatpersoner finns det svårigheter med sådana bestämmelser eftersom tillsynsmyndigheten inte har samma befogenheter som poliser. Det gäller till exempel möjligheten att hålla kvar någon på platsen och kräva att en person identifierar sig. Redan i dag har polisen möjlighet att förordna ordningsvakter för att upprätthålla den allmänna ordningen, vilket kan innefatta även nedskräpning. Ordningsvakter kan dock inte utfärda förelägganden om ordningsbot, utan det kan endast poliser och åklagare samt tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen göra. Det är i dag således en uppgift för de rättsvårdande myndigheterna. Om det skulle vara önskvärt att ändra den ordningen skulle det krävas en djupare analys av vilka konsekvenser det skulle innebära. Varken en sådan analys eller ett konkret förslag lämnades av utredningen om skatt på engångsartiklar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan om sanktioner angående ringa nedskräpningsförseelse har setts över även av den andra utredningen i Miljödepartementet i samband med genomförandet av EU:s engångsplastdirektiv. Förslaget från utredningen innebär att nedskräpningsförseelse från och med den 1 januari 2022 ska kunna medföra straffansvar även om gärningen är ringa. Det innebär att den som skräpar ned med exempelvis en fimp, en snuspåse eller ett godispapper kan komma att dömas till penningböter.

I samband med genomförandet av engångsplastdirektivet lämnades - utöver förslaget som gäller nedskräpningsförseelse - flera förslag som syftar till att minska nedskräpningen. Bland annat föreslås en nedskräpningsavgift för de produktkategorier som är vanligast förekommande vid nedskräpning i Sverige.

Utredningen föreslår även att det införs ett krav om att producenter ska lämna information, vilket innebär att den som säljer och tillverkar produkter som omfattas av kravet ska informera konsumenter om produkternas miljöpåverkan. Utredningen föreslår också i linje med engångsplastdirektivet att pantsystemet för plastflaskor ska utökas och att alla dryckesbehållare ska ha korkar som sitter fast under hela produktens användningstid. Dessutom föreslås krav om att plastprodukter som ofta förekommer vid nedskräpning ska märkas med hur de bör hanteras som avfall och att de innehåller plast. Utöver redan nämnda åtgärder föreslås också att producenterna ska upprätta ett insamlingssystem för fimpar. Utredningen föreslår också att mängden skräp i Sverige ska mätas vart tredje år, vilket möjliggör att följa upp effekterna av förslagen.

Alla dessa förslag är nu på remiss till den 15 mars. Därefter ska remissinstansernas synpunkter beaktas innan regeringen tar ställning i frågan. Engångsplastdirektivet ska vara genomfört senast den 3 juli 2021.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Först vill jag säga att jag tror att det här är min sista debatt med Isabella Lövin och förmodligen statsrådets sista debattdag här i kammaren innan hon avgår som språkrör nu i helgen.

Jag vill därför börja med att rikta ett tack för många spänstiga meningsutbyten och diskussioner bland annat här i kammaren. För att säga det uppenbara håller vi inte med varandra i alla frågor, men jag vill ändå säga att vi delar engagemanget för ett bättre klimat och en renare miljö. Jag tycker genuint att Isabella Lövin har gjort väldigt mycket bra saker både i Europaparlamentet och i regeringen för ett stärkt miljö- och klimatarbete. Tack för den här tiden och lycka till!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att raskt gå över till dagens ämne, som är skräp, vill jag konstatera att skräp är ett stort och synligt miljöproblem. Vi vet att nedskräpning påverkar djurlivet negativt och förgiftar våra hav. Vi vet också att nedskräpning skapar otrygghet i människors närmiljöer och att skräpiga miljöer föder mer skräp i en ond spiral. Moderaterna vill göra Sverige skräpfritt.

Under coronapandemin har vi sett att fler svenskar rör sig ute i naturen. Då finns det risk att mängden skräp ökar. Det förstör inte bara naturupplevelsen utan orsakar också problem för djur som får i sig detta och med miljögifter som sprids.

Vi vet också att människor uppfattar nedskräpning som ett växande problem. Fler än nio av tio tycker att det är viktigt att minska nedskräpningen. Fler än nio av tio tycker också att mindre nedskräpning, som att slänga fimpar på marken, borde vara straffbart.

Som statsrådet var inne på är all nedskräpning i dag förvisso förbjuden men inte förenad med en påföljd. Det tycker Moderaterna att vi behöver ändra på.

Ringa nedskräpning, att slänga småskräp som fimpar, snus och tugggummi, kan låta ofarligt i vissas öron men är det inte. Vi vet dessutom att den här typen av småskräp står för lejonparten av nedskräpningen, inte minst i våra stadsmiljöer. Skräpet hamnar i dagvattenbrunnar och sprider gifter som rinner vidare ut i havet.

Vi moderater menar därför att ringa nedskräpning borde leda till böter eller sanktionsavgift för den som skräpar ned. Jag noterar i statsrådets svar att hon radar upp flera förslag som utredningarna har presenterat. Jag tror att många av dessa förslag är rimliga, och det blir spännande att se vart de tar vägen. Däremot uppfattade jag inte om statsrådet hade en egen åsikt i fråga om förslaget om att förena ringa nedskräpning med böter eller sanktionsavgift.

Är det ett förslag som regeringen är positivt inställd till? Om det saknas underlag, är det ett förslag som regeringen kan tänkas utreda vidare? Det gäller såklart både frågan om påföljd i sig och frågan om sanktionsväxling. Jag har ändå genom åren noterat att Miljöpartiet har ställt sig positivt till frågan om ringa nedskräpning. Det vore trevligt om det kunde vara en fråga som Moderaterna och Miljöpartiet kan kroka arm i. Är det något som regeringen tänker titta vidare på?

Fru talman! Jag tackar för Jessica Rosencrantz tack! Det är viktigt att vi ser att det yttersta målet för politiken är att vi ska ha en hållbar framtid för våra barn och barnbarn. Då måste vi värna vår miljö och vår planet. Jag blir glad när vi kan ha samma syn på olika frågor, och jag tackar också för ledamotens engagemang.

Precis som Jessica Rosencrantz påpekade i fråga om ringa nedskräpning är all nedskräpning förbjuden enligt miljöbalken. Sedan är inte all nedskräpning förbunden med sanktioner eller böter. Alliansregeringen tog ett steg framåt 2011 när ni införde en nedskräpningsbot, vilket var ett steg i rätt riktning. Tyvärr tog ni inte steget fullt ut eftersom det blev ett undantag för ringa nedskräpning. Ringa nedskräpning har tolkats som till exempel fimpar, karamellpapper, tuggummin och liknande. Tyvärr är resultatet att det inte finns några skarpa instrument för att riktigt sätta ned foten och tala om att det är oacceptabelt att skräpa ned. Vid skräpmätningarna har man sett stora mängder av bland annat cigarettfimpar och även portionssnus. Uppskattningen är att det är 1 miljard fimpar om året som hamnar i vår natur. Då tänker några att de förmultnar på något sätt, men filtren innehåller plast. De är alltså en avsevärd källa till mikroplaster, och de förs ut via dagvattensystem. Till och med fimpar i sanden på stranden kommer ut i haven, och det är allvarligt. Därför behöver någonting göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min åsikt är att ett intressant förslag har kommit om att avskaffa undantaget för ringa nedskräpning. Det innebär att om man blir tagen på bar gärning med att kasta en fimp kan polisen utfärda en bot. I dagsläget är det 800 kronor. Invändningen kan vara att polisen ska ägna sig åt något annat, men vi vet av erfarenhet att lagstiftning har en preventiv effekt. Om man vet att det inte är acceptabelt och att det finns en straffbestämmelse tenderar människor att följa lagen. Det ska bli intressant att se vad remissinstanserna svarar på förslaget, men det som vi är helt överens om är att vi måste göra något. Det är ett allvarligt och växande problem.

Det andra förslaget handlar om att göra en sanktionsväxling och ge befogenheter till exempelvis ordningsvakter att utfärda böter. Det innebär omfattande konsekvenser som verkligen behöver utredas. I första steget har regeringen valt att remittera frågan om att ta bort ringa nedskräpning och göra det möjligt att bötfälla.

Fru talman! Det låter positivt att regeringen avser att se vad remissrundan ger om att ta bort undantaget för ringa nedskräpning. Kanske kan man i nästa steg se över sanktionsväxling vid behov. En signal till människor i preventivt syfte är viktigt. Sedan kan man såklart överväga om det är rimligt eller lämpligt att ordningsvakter har möjlighet att dela ut en sanktionsavgift. Det här är spännande. Vi får se om det här kan bli verklighet. Jag tror att detta är en viktig åtgärd för att bli av med de 1 miljard fimpar som slängs varje år.

Frågan till statsrådet var lite bredare angående andra åtgärder för att minska nedskräpning. Jag har noterat att det är många förslag på bordet efter inte minst utredningen om EU:s engångsplastdirektiv. Jag tycker att flera av förslagen är rimliga och intressanta att gå vidare med för att minska mängden plast och nedskräpning.

I en annan utredning föreslår regeringen en särskild skatt på engångsartiklar, till exempel engångsmuggar och förpackningar. Det har varit en diskussion där många aktörer påpekar att det skulle slå fel mitt under en pandemi för en redan hårt ansatt bransch. I likhet med plastpåseskatten har också den här skatten, menar jag, nackdelen att den inte riktigt skiljer på olika materialslag och riskerar att hämma utvecklingen av mer miljövänliga produkter. Jag vet att man kan ha diskussioner om detta, men jag tycker att det är viktigt att ta fram mer hållbara materialslag och uppmuntra dem som använder bioplast, nedbrytbara material eller återvunnet material. Även med den här skatten, precis som med plastpåseskatten, finns en risk för att incitament tas bort för företag att utveckla eller konsumenter att välja miljövänligare alternativ. Vi moderater menar därför att plastpåseskatten behöver göras om så att den helt enkelt mer tar hänsyn till de olika aspekter jag räknade upp.

I en intervju i förra veckan sa statsrådet att det inte är aktuellt att införa den nya skatten på engångsartiklar mitt under en pandemi. Det var tänkt att ske i höst. Är det ett samlat besked från regeringens sida att man avser att skjuta på införandet av den skatten? Står sig det beskedet med ett nytt språkrör och en ny minister som snart ska väljas? Är det ett besked som branschen och andra berörda aktörer kan lita på, det vill säga att man skjuter på införandet av skatten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom vi diskuterar en ny skatt undrar jag om regeringen har dragit lärdom av plastpåseskatten, som trots allt slagit lite snett i sin utformning. Är det inte bättre att gå vägen via flera av de förslag som ligger i utredningen om engångsplastdirektivet? I vissa delar är de överlappande i fråga om förbud mot produkter utifrån materialslag och en del andra åtgärder. Är det inte ett bättre alternativ än en trubbig skatt? Jag upplever att de delvis överlappar varandra.

Fru talman! Jag ser det som positivt att Moderaterna tycks vara inne på samma linje, nämligen att avskaffa undantaget för ringa nedskräpningsförseelse, som ju alliansregeringen beslutade om 2011. Då får vi se hur min efterträdare kan gå fram med den frågan.

Sedan var det frågan om plastbärkassar. Det är intressant att notera att vid den nationella skräpmätningen 2020 hittade man alltså 70 000 plastbärkassar under en vecka. Vi är nog många som har sett bilder på strandade valar med hela magen full med plastpåsar. Valen kan lätt missta en plastpåse som flyter omkring i havet, särskilt om den är genomskinlig, för en manet eller någon annan organism som den tror att den äter. Sedan kloggar hela tarmsystemet igen och valen dör en antagligen mycket plågsam död.

Vi har inte råd att offra våra marina däggdjur. De flesta av dem är redan hotade och är rödlistade. Det är allvarligt att höra att 70 000 plastbärkassar hittas vid en nationell mätning under en vecka.

Plastkasseskatten har vi inte någon full utvärdering av ännu, men de rapporter som har kommit har visat på en dramatisk minskning av användandet av plastkassar i samband med att den införts. Man kan se själv, i de fall man trots pandemin kan gå och handla, att människor nu har helt andra saker att bära varorna i - tygkassar och flergångskassar. Det är ju bra.

När det gäller att försöka uppmuntra en övergång från fossil plast till bioplast lanseras och marknadsförs bioplasten som att den är nedbrytbar i naturen, men tyvärr är det ju så att även om en fossilplastpåse tar kanske 200-300 år på sig att nedbrytas i naturen tar en bioplastpåse kanske 50 år. Under de 50 åren kan den orsaka väldigt stor skada, så det bästa alternativet är naturligtvis att ersätta med annat som inte hamnar i naturen lika lätt som plastpåsarna.

När det gäller förslaget om engångsartiklar av plast, till exempel engångsmatlådor, är det helt riktigt att vi ser det som väldigt olyckligt att genomföra det under pandemin. Nu vill vi inte uppmuntra människor att sitta på restaurang, utan man ska ta med sig maten därifrån. Vi vill också att restaurangerna ska kunna sälja mat, så just nu är det inte lämpligt att genomföra det här.

Däremot handlar förslaget att kunna beskatta detta också om att ställa krav på de större kedjorna och restaurangerna att ha ett retursystem för hämtmat. Man ska kunna betala för engångslådor, men det ska också finnas ett retursystem som de större matkedjorna ska införa i ett första skede och som mindre aktörer kan ansluta sig till i ett senare skede. Det är det förslag som vi går fram med så att det ska finnas alternativ till att köpa dyra engångslådor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är ett välkommet besked att man skjuter på skatten. Det tror jag är klokt inte minst med tanke på pandemin, som statsrådet sa.

Det finns någonstans en dubbel poäng med att skjuta på det - dels att många aktörer redan är hårt pressade och dels det som statsrådet var inne på. Vad vill vi uppmuntra människor till? Jo, det är ju i många fall att ta med sig maten och inte sitta på plats och trängas. Det är bra och positivt. Jag tror att det är bra med ett tydligt besked där.

En uppmaning från min sida i sammanhanget kan vara att passa på och göra en gedigen utredning av plastpåseskatten innan man går vidare med en ny skatt.

Jag delar fullt ut bilden att vi måste minska mängden plast i våra hav. Mätningar visar de fruktansvärda volymer det handlar om. Att vi snart har mer plast än fisk i haven är en återkommande, målande bild av det problem vi faktiskt har. Men om man gör en utvärdering är det också intressant att titta på försäljningen. Om plastkassarna som vi är vana vid att köpa i butik har gått ned, vad är det som har gått upp i stället?

Det bästa är såklart att man har en tygkasse med sig. Nu minns jag inte exakt vid vilken tidpunkt det når break-even, för att producera tygkassar tar såklart också en massa resurser i anspråk. Det är en sak. Men vi hör också många rapporter om människor som köper till exempel soppåsar på rulle i butik som ett alternativ för att man måste slänga sina hushållssopor där hemma någonstans. Köper man då inte den där plastkassen köper man i stället tunna soppåsar, som inte heller har något bra miljöavtryck, och på det viset köper man kanske ännu fler påsar.

Målet är vi helt överens om, absolut. Frågan är bara hur vi på bästa sätt lyckas minska plastanvändningen och nedskräpningen. Det skulle kunna vara på sin plats att man innan man inför en ny skatt gör en fullständig utvärdering av den man redan har infört och försöker lära sig av den så att vi på bästa möjliga sätt kan minska nedskräpningen och minska mängden plast.

Fru talman! Tack, Jessica Rosencrantz, för engagemanget i den här frågan! Det är viktigt att vi kommer bort från ett slit-och-släng-samhälle.

Det finns ju flera dimensioner i det här med plasten. Det är nedskräpningen, men det är också användandet av fossila bränslen. Det är faktiskt ganska avsevärda utsläpp som orsakas av den plast som förbränns i våra sopförbränningsanläggningar. Det är uppåt en 25 procent. Nu ska jag inte svära på den siffran, för jag har den inte i huvudet, men det är en ganska stor andel av Sveriges utsläpp som kommer från förbränning av plast - 5 procent tror jag är den rätta siffran. Ska vi ned till netto noll till 2045 behöver vi få bort den onödiga plastanvändningen i våra samhällen.

Vad skulle då vara nödvändigt? Ja, engångsplastutredningen pekar på till exempel användning inom sjukvården och till vissa livsmedel där det är nödvändigt för livsmedelssäkerheten. Men jag tror att vi alla ibland känner att vi blir fullständigt dränkta av förpackningsmaterial som är helt onödigt. Vi behöver hitta riktiga instrument för att minska förpackningsslöseriet, som dränker oss alla. Det finns flera goda saker att vinna med det - att minska utsläppen men också att minska risken för nedskräpning i naturen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller bärkassar i matvaruaffärer och annat kommer vi naturligtvis att få titta på utvärderingen av det. Men alternativen är bättre än att köpa flera nya kassar varje gång. Soppåsar på rulle är mycket tunnare och har mindre energiåtgång, och de kan också vara gjorda av bioplast.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.