Åtgärder mot missbruk av F-skattsedeln

Herr talman! Leif Jakobsson har frågat mig om jag tagit lätt på riksdagens oro över utvecklingen kring F-skatten, när förslag om uppstramning av reglerna kring F-skattsedeln kommer och vilken inriktning de kommer att ha. Regeringen har uppdragit åt Skatteverket att genomföra en utvärdering av effekten av den förändring av näringsbegreppet som riksdagen beslutade 2008 för att det skulle bli lättare att få F-skatt. Vid utvärderingen ska konsekvenserna för skatteuppbörd och skattefel belysas. De nya reglernas effekter på arbetsmarknaden, arbetstagarens ställning och företagandets villkor ska också ingå i utvärderingen. Uppdraget ska redovisas den 15 oktober 2013. Det är naturligtvis inte lämpligt att jag spekulerar över om några åtgärder behöver vidtas rörande F-skattereglerna innan utvärderingen har genomförts.

Herr talman! Jag tackar för svaret, även om det inte tillförde debatten någonting alldeles nytt, om man uttrycker det försiktigt. Riksdagen beslutade enhälligt för över ett år sedan att uppdra åt regeringen att komma tillbaka med en sådan redovisning som Anders Borg nämner i svaret. I skatteutskottet fanns egentligen en majoritet för ett betydligt starkare och mer aktionsinriktat ställningstagande om vilka åtgärder som borde vidtas. Men vi fann det så pass viktigt och värdefullt att få ett enigt utskott att vi hittade en lösning där samtliga partier ställde sig bakom tillkännagivandet, som Anders Borg nu har att förvalta. I den debatten och den diskussionen handlade det om en skyndsam utredning. Vi förutsatte att vi skulle få en redovisning i budgetpropositionen för 2013, det vill säga i höstas, men någon sådan kom inte. I stället kom en signal om att tillsättning snart skulle ske. Nu får vi svaret att redovisningen inte ens kommer i budgetpropositionen för 2014, utan senare i höst. Det är konstigt det där med beredningsprocesser och utredningsprocesser. Det är i alla fall en väldigt selektiv regelbok regeringen jobbar efter. I vissa fall kan saker och ting gå väldigt fort, i vissa fall ska man slira på dem så länge det bara går. När reglerna för arbetslöshetsförsäkringen skulle förändras var det minsann inga långbänkar, konsekvensutredningar, långa ledtider och långa tider för att skriva direktiv och annat, utan då gick det undan. I det här fallet har vi en enig riksdag, och det tycker jag förpliktar finansministern och regeringen att agera snabbt. Annars undermineras hela denna möjlighet. Vi anser att F-skatten är en bra uppfinning för det den är tänkt för. Näringsidkare som vill jobba gentemot flera olika uppdragsgivare kan på det sättet enkelt hantera sina mellanhavanden med skattemyndighet och annat. Det är alldeles perfekt. Men felanvänd är F-skattsedeln riktigt farlig. Flera i regeringen uppger att Margaret Thatcher är en idol. Jag vet inte om finansministern står där nu, men flera andra gör det. Hennes främsta verktyg för att slå sönder den brittiska arbetsmarknaden var F-skattsedeln. Det handlade om att tvinga anställda att lämna sina jobb för att sedan komma tillbaka och be om att få lov att jobba med F-skattsedel. De förändringar ni gjorde i regelverket 2008-2009 gör att det egentligen finns utrymme för en liknande utveckling i Sverige. Det som gör att det inte sker är naturligtvis att vi har starka fackliga organisationer och att det finns något slags hederskodex i de allra flesta branscher som gör att man inte ger sig in på att överutnyttja systemet. Vi menar att det måste till rejäla åtgärder för att återställa F-skattesystemet på ett sådant sätt att det inte längre kan missbrukas så som nu sker. Jag kommer att redogöra för våra förslag om hur man skulle kunna göra det här i nästa inlägg.

Herr talman! Den här debatten om F-skattsedlarna är naturligtvis viktig, men den blir lätt väldigt ideologisk. Förändringen av F-skattsedeln framställs som avgörande och betydande. Jag vill påpeka att Lagrådet gjort bedömningen att den lagstiftningsändring som genomfördes 2008 i princip innebar att man lagfäste den ordning som tidigare hade gällt. Lagrådet övervägde huruvida det ens var nödvändigt med en lagstiftningsförändring. Man menade att det i praktiken handlade om att fastslå en praxis som gällt både från Skatteverkets sida och från domstolarnas sida. Regeringen gjorde då bedömningen att det ändå fanns skäl att klargöra hur regelverket skulle se ut. När regeringen tillträdde var det 73 000 personer som hade nyregistrerade F-skattsedlar. Nu är det 85 000. Det är alltså ungefär samma ökningstakt som under de socialdemokratiska åren, då det ökade från 62 000 år 1999 till 73 000 år 2006. Det har inte skett någon materiell eller substantiell förändring av ökningstakten. Vi går mot ett samhälle där allt fler verkar som företagare med F-skattsedel. Det har inte heller skett något dramatiskt med antalet personer som får avslag. Förra året avslog Skatteverket 2 137 ansökningar om F-skattsedlar. År 2006 avslogs 1 740 ansökningar om F-skattsedel. De vanligaste skälen till att de avslås är alltjämt att det finns brister i redovisningen eller att näringsverksamhet inte bedrivs. Det har inte skett någon avgörande förändring vad gäller skälen till avslag. Skatteverket tillämpar regelverket på ett sätt som förefaller vara konsekvent utifrån vad vi har sagt. Sedan finns det ett fenomen på svensk arbetsmarknad som förmodligen har varit en trend under en längre tid, nämligen att vi inom vissa branscher har en ekonomisk brottslighet. Den ska naturligtvis beivras och motverkas. Jag är dock tveksam till i vilken utsträckning den tendensen är kopplad till F-skattsedeln. Jag tror att den har med bredare samhällsförändringar att göra, inte minst vårt medlemskap i EU och den fria rörlighet över gränserna som har följt därav. Nu ska vi dock göra en utvärdering av hur förändringen av begreppet näringsverksamhet har påverkat F-skattsedlarna. Om man kan belägga att det finns en stark koppling mellan å ena sidan hur F-skattsedlarna utfärdas och används och å andra sidan oegentligheter får man naturligtvis överväga att göra förändringar. Vi har inte sett några förändringar i mönstren över åren när det gäller antalet personer som söker och beviljas F-skattsedlar, utan det har varit en stigande tendens under en lång tid. Det är ungefär samma antal som får avslag som tidigare, och skälen till att man får det är ungefär desamma. Att det skulle ha skett någon avgörande förändring av begreppen F-skattsedel och näringsverksamhet ställer jag mig tveksam till. Men när vi har fått Skatteverkets redovisning ska vi naturligtvis gå igenom frågeställningen och se om detta ska föranleda att man återkommer med ytterligare förändringar av lagstiftningen.

Herr talman! Det är ganska onödigt, finansministern, att tala om den stora delen som är seriöst företagande. Den tycker vi är bra. Det var en socialdemokratisk regering som införde rätten till F-skatt. Men det omgärdades på ett sådant sätt att den inte skulle kunna missbrukas, eftersom vi har de erfarenheterna från andra länder. Man hör finansministern här stå och tala om att det förekommer uppgifter om att det är problem i vissa branscher och allt annat. Det har gått så långt att branschorganisationerna i vissa branscher, bland annat åkeribranschen och byggbranschen, säger att det kommit till vägs ände. Nu talar vi inte bara om de fackliga organisationerna utan också om arbetsgivarorganisationerna. Problemet är att det blir omöjligt att bedriva seriös företagsverksamhet. Det är ett hot mot konkurrensneutraliteten och ett hot mot de anställda i de branscherna. Efter ett enhälligt beslut i denna kammare för över ett år sedan om att skyndsamt göra utredningen får vi i dag höra finansministern säga: Vi får se vad Skatteverket kommer fram till. Ni ska få några konkreta tips om vad man skulle kunna göra omedelbart. Först och främst kan ni ta tillbaka den förändring som gjordes 2009. Det fanns inte skäl att göra den. Det gjordes inte avslag på de grunderna som ni påstod vid det tillfället. Inrätta en karenstid efter att någon har fått indragen F-skatt. Se till att man inte kan komma tillbaka igen med fuskandet. Se till att stoppa bulvanverksamheten med F-skatten. Har man fått indragen F-skatt på grund av skattebrott och annat låter man i stället någon släkting ta ut F-skattsedel. Det måste kunna göras någonting åt det. Inför en möjlighet med begränsad F-skattsedel när någon söker första gången och Skatteverket har någon anledning att tro att det kan finnas problem. Det kan vara att den människan inte har branscherfarenhet eller kriminellt register på den sidan. Då skulle man till exempel kunna säga: Du får F-skatt i sex månader. Kom sedan hit och visa bokföringen och din redovisning, så kan du få den permanent. Om man gör det skulle vi kunna stoppa en hel del av avarterna av F-skatten. De är på väg att förstöra flera branscher. Finansministern berörde lite på slutet, även om det inte var uttalat, utländska F-skatter. De är ett jätteproblem, inte minst i åkeribranschen. Ärligt talat: Att komma till Sverige, tjäna pengar och inte betala för sig är som att stjäla godis från småbarn. Vi har ingen koll på det. Det allra första borde vara att inget svenskt företag skulle få lov att göra affärer med någon som betalar F-skatt i ett annat land och som inte är registrerad i Sverige. Det rimliga borde vara att vi ställer krav på att om man ska uppträda i Sverige som näringsidkare ska man ha en svensk F-skattsedel. Här har Anders Borg en lång lista med förslag från oss socialdemokrater. Det hade kanske blivit kammarens beslut om vi inte hade bestämt oss för att försöka få en enighet i skatteutskottet om tillkännagivandet. Det är därför jag är lite upprörd att finansministern drar det i en sådan långbänk. Han tillsätter inte utredningen direkt, låter den sedan ha väldigt lång tid på sig och låtsas som att problemet inte finns. Vill vi ha en bra fungerande F-skattverksamhet måste vi sätta åt avarterna och visa det för de företagare och anställda i de branscher som nu lider under skojeriet. Det kräver handlingskraft.

Herr talman! Först vill jag ta lite historik. Det var Maud Olofsson som ville att alla svenskar skulle födas med en F-skattsedel som skulle aktiveras vid 18 års ålder. Det var alldeles för svårt, sade då regeringen och Anders Borg, att få en F-skattsedel. Speciellt handlade det om kvinnor, sade man, som hade svårigheter. Det tillsattes en utredning. Utredningen kom fram till att det då beviljades ungefär 75 000 F-skattsedlar. Avslagen låg på ungefär 1 400. Av dessa 1 400 visade det sig att ungefär 600 ansökningar blev avslagna på grund av att det fanns ett alltför starkt samband som liknade ett anställningsförhållande. På grund av detta blev de avslagna. Regeringen sade då: Oj, oj, oj, detta är ett bekymmer. Vi går in och gör förändringar av reglerna för F-skattsedel. Man hävdade att det var svårt att få F-skattsedel. Det är inte det. Det är ett väldigt liberalt och enkelt system i Sverige i dag. Det hade vi då också. Vad gjorde man för förändring, Anders Borg? Jo, man skruvade lite grann på näringsbegrepp och arbetstagarbegrepp. Det kan exemplifieras, vilket jag har fått bekräftat av juridisk expert. Någon jobbar i en butik och sitter i kassa 1, säg att hon heter Lisa, och Peter sitter i kassa 2. Peter är anställd i butiken, men Lisa sitter där med en F-skattsedel. Det betyder att Lisa inte är omfattad av kollektivavtal. Det betyder också att det är Lisa som själv förhandlar fram sin ersättning. Det betyder att Lisa själv får stå för alla sina skatter och avgifter. Lisa är egen företagare. Det skulle vara en stor vinst för Sverige. Om man tar en läkarcentral, en hälsocentral, kan den bestå av tio olika företagare med var sin F-skattsedel. Tyngdpunkten i kritiken från regeringen låg i att kvinnor, speciellt inom hälso- och sjukvård, har svårt att bli sina egna. Man kan fråga sig: Vad är det för produktivitetsutveckling och effektivisering som sker när man har en hälsocentral bestående av tio företag? Det finns naturligtvis inte några sådana effekter och vinster. Det är bara ett sätt som bygger på den ideologi som Anders Borg står för. Man säger: Det skapas fler företagare i Sverige, och det är vi jätteglada för. Det kan vara sådana ensamma företagare med F-skattsedlar som ska vara dessa företag. Svenskt Näringsliv presenterade statistisk och sade: Titta vad dåligt det är med företagande i Sverige. Då jämförde de oss med Thailand. I Thailand har vi alla dessa försäljare på stranden och annat. Vägen dit måste bli fler företagare i Sverige, och då går man in och skruvar på begreppet. Det kan exemplifieras med att det skulle bli enklare för Nisse, som jobbar på Hermans plåt. Herman säger till Nisse: Det är lite dåligt med jobb här, men du kan kanske komma tillbaka med en egen F-skattsedel. Då kan du få jobba lite då och då när jag verkligen behöver det. Vi har då fått en företagare till. Men vi har samtidigt skapat en otrygg situation för väldigt många människor. Det är det ni vill. Ni ska försvaga kollektivavtalen. Anders Borg har aldrig varit en stor älskare av kollektivavtal. På så vis rundar man hörnen. Det är ett alldeles utmärkt förslag som Leif Jakobsson tar upp i sin interpellation. Det är att genomföra en översyn och en uppstramning av det träsk som det nu börjar bli när det gäller F-skattsedel.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Leif Jakobsson för en viktig interpellation. Jag är något förvånad över finansministerns korta svar. Han svarar dessutom inte på frågan om han har tagit lätt på den oro som riksdagen har uttryckt över utvecklingen av F-skattsedeln. Raimo Pärssinen nämnde Almedalen och Maud Olofsson med ingången att det var hon som tyckte att alla skulle födas med F-skattsedel i handen, eller få ett intyg som skulle aktiveras när man blev 18 år. Hon var aktiv i Almedalen och berättade: Nu ska vi konkurrensutsätta löntagarna i Sverige på samma sätt som bönderna har blivit konkurrensutsatta i och med EU-inträdet. Vid en direkt fråga till Anders Borg vid ett annat seminarium på Gotland ställde jag frågan: Är det bättre att vi får fattiga arbetare än att man är arbetslös? På den frågan svarade Anders Borg ja. Vi har nu en situation, precis som Leif Jakobsson beskriver, med ett antal personer som har gått över från fast anställning till att ha F-skattsedel och därmed tvingas sänka sina löner. Det är ett sätt att urholka den svenska modellen. Det är också ett faktum att det kommer personer som får F-skattsedel och inte fullgör sin plikt mot det allmänna. Det borde intressera Anders Borg, eftersom han är väldigt intresserad av att ta in skattemedel, som han sedan omfördelar på ett väldigt orättvist sätt. Men han vill ändå ha dessa pengar att fördela. Jag tänker upprepa Leif Jakobssons fråga i interpellationen. Känner Anders Borg någon oro för den utveckling som han har sett kring F-skattsedlar och det missbruk som finns? Oroar sig inte Anders Borg över att det blir mindre skatteintäkter när personer inte fullgör sina plikter mot det allmänna? Är Anders Borg nöjd med utvecklingen som innebär att människor går från en fast anställning med sjysta villkor till att bli mer eller mindre proletariserade?

Herr talman! Låt mig redovisa hur det förhåller sig. När regeringen genomförde förändringen av näringsbegreppet i F-skattsedeln konstaterade Lagrådet att förändringen i praktiken kodifierade och lade fast i lag den praxis som har gällt hos Skatteverket och i domstolarna. Där har det alltså i grund och botten inte skett någon avgörande förändring. Regeringen tyckte att det fanns ett skäl att göra en markering att den praxis som var rådande skulle gälla. Att Lagrådet gjorde en riktig bedömning ser vi också i utvecklingen av antalet beviljade F-skattsedlar. Det är en ökningstakt som vi har haft under lång tid, och den har inte förändrats. Därtill har inte heller antalet avslag på något dramatiskt sätt vare sig minskat eller ökat, utan det ligger nära det vi tidigare har upplevt. När det gäller F-skattsedlarna och den förändring av arbetstagarbegreppet, näringsverksamhetsbegreppet och den lagstiftning som har setts över har det alltså inte, såvitt vi kan förstå, skett någon avgörande förskjutning. Sedan har vi en annan diskussion om att det kan förekomma kriminell verksamhet. Det kan säkert förekomma i många olika branscher. Jag vill påpeka - vilket justitieministern har redovisat i tidigare interpellationsdebatter - att vi nu har vidtagit kraftfulla åtgärder för att bekämpa grov organiserad brottslighet, inte minst grov organiserad ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Tullverket och polisen har fått ökade resurser för att samverka. Såvitt vi kan bedöma har det föranlett att man har kunnat beivra en hel del brottslighet. Nu inväntar vi att Skatteverket ska komma med en fullödig utredning om hur begreppet näringsverksamhet och förändringar av det som gjordes har påverkat verksamheten. När vi har fått utredningen får vi titta på de olika förslagen och även på de förslag som Leif Jakobsson här nämner där de rör olika aspekter inom F-skattsedelsområdet. Sedan får man väga det mot frågan om huruvida detta innebär mer krångel eller om det blir effektiva åtgärder för att motverka kriminell verksamhet. När det gäller kollektivavtalen och reallönerna vill jag påpeka att den svenska modellen alltjämt bygger på att vi har kollektivavtal och starka fackföreningar. IMF, till exempel, har lyft fram att skälet till att Sverige har klarat krisen bättre än de flesta andra länder när det gäller ekonomiska skillnader är att vi inte bara har en väl utbyggd välfärd och en väl fungerande politik utan också starka fackföreningar och kollektivavtal. Det är väl också det som har gjort att löntagarna under dessa år har upplevt stora reallöneökningar trots den värsta ekonomiska krisen sedan depressionen. Det tycker jag naturligtvis är positivt.

Herr talman! Man kan diskutera Lagrådets uttalande och allt annat. Det är väl bra att finansministern har Lagrådet med sig i någon fråga, i alla fall. Men det är inte det som är grejen; låt mig vara tydlig med det. För oss socialdemokrater ska ingen löntagare i detta land mötas av beskedet: Nu säger jag upp dig, men du är välkommen tillbaka om du skaffar dig en F-skattsedel. Då får du själv sköta dina skatteinbetalningar och fixa din pension, dina försäkringar och allt det där. Det är detta som är grejen. Det ska inte vara öppet mål för att förstöra den svenska modellen. Jag menar att om den nuvarande lagstiftningen skulle utnyttjas mer aggressivt skulle den möjliggöra att man gjorde ungefär vad Thatcher satte i gång i England. Vi har exempel. Vi ser hur utländska företagare, som inte har samma känsla som vi för vad den svenska modellen handlar om, gör. Vi har flygbolag som utnyttjar detta till bristningsgränsen när det gäller både piloter och annan flygpersonal. De får skaffa sig en F-skattsedel, och de får inte bara sköta sin ekonomi och sina skatter själva utan tvingas också betala sin egen utbildning, sina arbetskläder och alltihop. Detta sker i linje med den lagstiftning som finns i dag. Vi vill av det skälet - för att skydda den svenska modellen - begränsa denna möjlighet. Vi vill att det ska vara fler än en uppdragsgivare för att man ska kunna få F-skattsedel. Det andra handlar om att vi måste se till att få konkurrensneutralitet. Seriösa företag som följer kollektivavtal och betalar sina skatter ska inte lida för detta. Som Svensk Byggindustri i Skåne sade: Banditerna ska inte ha jobben. Då måste vi göra något åt lagstiftningen som den ser ut nu.

Herr talman! Varför, Anders Borg, ändrade ni i semesterlönereglerna om det nu är så att du tycker om fackföreningar och kollektivavtal? Varför ändrade ni den tid som man kan vara sjukskriven och som ska vara semesterlönegrundande? Varför hanterar ni i så fall nu ett förslag om att det ska bli billigare för företagarna att säga upp folk men samtidigt dyrare för en anställd som hamnar i tvist om uppsägningen? Varför gör ni så? Och varför sänkte ni a-kassan så starkt, mot fackens vilja? Varför satte ni så höga avgifter till a-kassan? Var det också med fackens vilja? På vilket sätt har Anders Borg medverkat till att det ska bli bättre när det gäller kollektivavtalen och att stärka fackens möjligheter gentemot företagen? Det finns inga sådana exempel. Däremot finns det ett otal exempel på att ni attackerar den svenska modellen. Det går jättebra att stå här i kammaren och utomlands och säga att ni gillar den svenska modellen. Men i praktisk handling är det helt annorlunda. Så är det även när det gäller F-skattsedlarna. Typiskt för Anders Borg är, precis som Peter Persson sade tidigare, att ni nu ska fundera och reflektera, få in underlag och så vidare. Därigenom skjuter ni frågan framför er. Precis som med taxifusket, ROT-fusket och allt annat skjuter Anders Borg detta framför sig. Det är faktiskt en förolämpning mot den svenska fackföreningsrörelsen när Anders Borg står och säger att han gillar den. Varför säger han då att lönerna inom serviceyrkena är för höga? Det är faktiskt genom en fri förhandling som de lönerna har tagits fram. Varför säger han då att det är för höga löner inom de kommunala omsorgsyrkena?

Herr talman! Jag upprepade Leif Jakobssons fråga till finansministern, men om jag tolkar hans svar rätt är han inte ett dugg orolig. Han är nöjd. Han tycker att situationen är bra. Det är bekymmersamt. Om man nu kan se att omfattande fusk med F-skattsedlar pågår borde han som finansminister vara intresserad av att komma till rätta med de problemen. Men se det är han inte. Jag kan informera finansministern om att riksdagen har gjort ett tillkännagivande angående anställningar i åkerinäringen och F-skattsedlar på den sidan. Riksdagen har gjort ett tillkännagivande som regeringen ska återkomma om. Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om att skyndsamt vidta åtgärder mot illegal verksamhet som konkurrerar ut åkerinäringen i Sverige. Det är bra att Anders Borg också tar del av det tillkännagivandet från riksdagen precis som han borde ta del av alla andra tillkännagivanden. Jag är ganska säker på att Anders Borg kommer att stå överallt och säga att han står bakom den svenska modellen. Min fråga till Anders Borg är: Varför vidtar regeringen åtgärd efter åtgärd som hela tiden urholkar den svenska modellen och som hela tiden bidrar till att försämra fackens möjligheter att teckna kollektivavtal? Varför förstärker ni hela tiden arbetsgivarens ställning och försämrar den enskildes ställning? Det är ju inte bara i den här frågan ni gör det utan även i alla andra. Är det roligt att stå och säga att ni står upp för den svenska modellen när ni samtidigt gör allt för att motarbeta den? Är det inte hyckleri egentligen?

Herr talman! Interpellationen rör hur regeringens och riksdagens förändringar av F-skattsedeln har påverkat näringsverksamhet för personer som har F-skattsedel. Jag har redovisat att det enligt Lagrådet alltså inte har skett någon förändring, utan man har etablerat praxis. Jag har redovisat att det inte har skett någon förändring av antalet som får F-skattsedel, utan det är ett ökningstempo som har gällt under en 15-årsperiod. Och jag har redovisat att Skatteverket ska göra en utvärdering och att den kommer så småningom. Visar den utvärderingen att det finns skäl att vidta åtgärder får vi se över alla de förslag som har diskuterats i riksdagen. Det är en naturlig utgångspunkt att man tittar på vad utskottet har diskuterat och ser vilka av de förslagen som fungerar väl. Låt mig också påpeka att regeringen naturligtvis vidtar omfattande åtgärder mot brottslighet. Det jag tror spelar störst roll på det här området är den centrala myndighetssamverkan som finns mellan Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Skatteverket och polisen. Jag tror att det är en effektiv väg att beivra att kriminell verksamhet bedrivs under täckmantel av näringsverksamhet. När det gäller den svenska modellen är det paradoxalt nog så att trepartssamverkan mellan fack, arbetsgivare och regering aldrig har varit så aktiv som den är i dag, åtminstone inte på de senaste 20 åren. Det vittnar även fackföreningsrörelsen om. Vi har haft ett möte med omkring 350 organisationer från arbetsmarknadens parter de senaste tolv månaderna. Det har rört införandet av korttidsarbete, som sker i samråd med Teknikföretagen och Metall, de omställningsförhandlingar som PTK och Svenskt Näringsliv bedriver och den yrkesintroduktion som det nu tecknas avtal om, inte minst här under våren, med SKL och Kommunal. Och regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen med ytterligare insatser. Det här återspeglas också i att vi i Sverige har haft högre reallöneökningar under alliansregeringen än vad vi tidigare har upplevt här och vad man har upplevt i andra länder.