Åtgärder mot korruption

Fru talman! Gustaf Lantz har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder för att möta den tilltagande korruptionen.

Jag vill först slå fast att Sverige har en tradition av hög integritet i den offentliga förvaltningen. Det är något som vi ska vara stolta över och som vi ska värna. Samtidigt vet vi att den offentliga tjänsteutövningen utmanas av korruption och otillåten påverkan, där nya hot växer fram inte minst kopplat till den organiserade brottsligheten.

Korruption hotar det demokratiska systemet och medborgarnas förtroende för staten, kommuner och regioner. Den kan också snedvrida konkurrensen och ha en hämmande effekt på handel och ekonomisk tillväxt. Betydelsen av ett effektivt arbete mot korruption kan därför inte nog understrykas.

Frågorna är viktiga för regeringen, och vi arbetar systematiskt för att genom en rad olika åtgärder motverka otillåten påverkan och korruption. Det gäller bland annat åtgärder för att minska utsattheten för offentliganställda och för att stärka det straffrättsliga skyddet för utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner. Dessutom har en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att göra en översyn av regleringen om insyn i finansieringen av politiska partier och överväga krav på transparens och insyn i kontakter mellan politiska beslutsfattare och så kallade lobbyister.

I somras beslutade regeringen om en ny handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan. Med handlingsplanen som grund växlar vi upp arbetet med att stärka den offentliga förvaltningens förmåga att stå upp mot korruption, infiltration och otillåten påverkan. Därigenom intensifieras även kampen mot den organiserade brottsligheten.

En viktig del av handlingsplanen är en ökad samverkan mellan myndigheter och en utvecklad uppföljning. Här skulle jag särskilt vilja lyfta fram Statskontorets viktiga roll och det uppdrag som myndigheten har fått att utveckla stöd, samverkan mellan myndigheter och uppföljningen av arbetet mot korruption och otillåten påverkan just i den offentliga förvaltningen. Tillsammans med Brottsförebyggande rådet, Brå, har Statskontoret också fått i uppdrag att ta fram och sprida ett stödmaterial som kan användas för att förebygga och hantera otillåten påverkan i myndigheter, kommuner och regioner.

Utöver det vill jag nämna att en utredare ser över om kommunerna i fler fall än i dag ska kunna kontrollera anställda och personer som erbjuds anställning eller uppdrag inom kommunerna mot belastningsregistret och misstankeregistret. En annan utredare har fått i uppdrag att föreslå förändringar av processen för säkerhetsprövningar för verksamhetsutövare som bedriver säkerhetskänslig verksamhet.

Till det ska även läggas att vi har gett Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten i uppdrag att redovisa åtgärder för att förstärka skyddet mot otillåten påverkan i de här verksamheterna. Domstolsverket har tidigare haft ett motsvarande uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En viktig sak är också att regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel. I det här uppdraget ingår bland annat att ta ställning till om dagens regler behöver moderniseras och göras mer effektiva. En annan viktig och närliggande fråga för utredningen att ta ställning till är om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas.

Det jag nu har redogjort för återspeglar att regeringen tar de här frågorna på mycket stort allvar. Åtgärderna som nu vidtas på bred front kommer att väsentligt flytta fram samhällets positioner i kampen mot korruption och otillåten påverkan. Ytterst handlar det om att värna vårt fria och öppna samhälle och tilliten till vår demokratiska rättsstat.

Fru talman! Tack för svaret, justitieministern!

Det är liksom inte en del av vår svenska självbild att vi behöver prata särskilt mycket om korruptionsproblem; vi har tvärtom varit stolta ute i världen över att vi har haft en väldigt sund statsförvaltning. Vi har haft ordning och reda och varit relativt förskonade från korruption. Tyvärr börjar den självbilden förändras, och det gäller även bilden av oss ute i världen. Vi har nog pratat för lite om korruption, och vi har gjort för lite åt det.

Det är därför väldigt glädjande att ta del av justitieministerns svar. Det är viktiga åtgärder som nu vidtas, och de är välkomna och angelägna.

I svaret är det dock ett väldigt tydligt fokus på myndigheter och offentliganställda. Sverige sticker ut genom att vi genom avtal har anförtrott privata aktörer många myndighetsuppgifter och förvaltningsuppdrag. Det gäller inte heller små saker, utan det handlar om sådant som bilprovning, det vill säga om man får köra sin bil från besiktningen. Det kan gälla vilka betyg man får att söka in på högskolan med, och det kan gälla verkställighet av beslut om bistånd till dementa äldre. Inte minst kan det handla om det som vi har diskuterat tidigare i dag, nämligen vård av unga som finns inom bland annat HVB-verksamhet.

Vi har tyvärr också tagit del av en hel del missförhållanden där man för att sko sig har åsidosatt förpliktelser och det man ska utföra åt det offentliga, vilket har gått ut över människor. Vi har ett väldigt tråkigt exempel i Uppsala där Attendo hade personal som blippade in sig på adresser där de skulle ge dementa personer den omsorg de behövde men inte gav dem någon omsorg. De dementa blev i stället sittande med obytta blöjor. Det är några sådana exempel.

Det finns egentligen ingen legal definition av korruption i Sverige. Däremot har vi en definition som vi använder oss av i regering och riksdag, nämligen att utnyttja en offentlig ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra. Jag är väldigt nyfiken på om justitieministern anser att den här definitionen av korruption inbegriper de exempel jag har gett här, där det alltså handlar om ett privat utförande som är finansierat av offentliga medel och där man har uppdrag av det offentliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Gustaf Lantz för möjligheten att diskutera ämnet.

Egentligen kan jag svara rakt upp och ned ja på frågan, även om det kanske inte är en rättslig analys av vart och ett av de exempel som Gustaf Lantz lyfte fram.

Om man tar en annan utgångspunkt för frågan, nämligen den straffrättsliga regleringen på området, är det inte så att korruption så som det är reglerat straffrättsligt bara träffar offentliga tjänstemän, så att säga. Detta med tagande och givande av muta och så vidare är i stället någonting som i högsta grad inbegriper var och en som ägnar sig åt sådan verksamhet, oavsett om man är en privat aktör eller en offentlig aktör eller om det sker i samspelet mellan det offentliga och det privata.

Det centrala är ju, som Gustaf Lantz också är inne på, att man utnyttjar sin ställning för att skaffa sig otillbörliga förmåner och gör det på ett sådant sätt att man så att säga bryter mot regler, avtal, åtaganden och så vidare. Det gör ju också att ett effektivt arbete mot korruption i högsta grad måste inbegripa hela samhället, också det privata näringslivet - och då inte bara den del av näringslivet som exempelvis bidrar som utförare i den offentliga välfärden.

Däremot kan jag tycka att det blir särskilt betydelsefullt när det gäller exempelvis privata företag som är verksamma i det offentliga eftersom det handlar om skattebetalarnas pengar och dessutom om medborgarnas tillit till den offentliga verksamheten.

Utan att så att säga bejaka den beskrivning som Gustaf Lantz gör i något slags mer formell, legal bemärkelse och utan att ha någon närmare kännedom om vart och ett av de exempel som Gustaf Lantz pekade på tycker jag alltså att det är en självklar utgångspunkt att arbetet mot korruption i alla dess former måste inbegripa både det offentliga och det privata. Det blir särskilt angeläget när de sfärerna möts inom ramen för den offentligfinansierade välfärden.

Fru talman! Jag tackar justitieministern så mycket för svaret.

Jag tycker att justitieministern sa det väldigt bra i sitt första anförande, nämligen att det här kan skada tilltron till den demokratiska rättsstaten. Det är ju exakt det som det handlar om. Från den enskilde medborgarens perspektiv spelar det nog ingen roll om det är en offentlig utförare eller om det är en privat utförare om ens lagliga rätt till vård eller omsorg blir åsidosatt. Jag tycker alltså att det är naturligt att både juridiskt och politiskt ha den utgångspunkt som jag och justitieministern är överens om.

Jag köpte ett hus en gång, och då beställde jag en besiktning av ett företag som gör villabesiktningar. Jag hade tur; det fanns inga fuktskador. Däremot antecknade besiktningsmannen noga om det fanns riskkonstruktioner. I takkupor, förstod jag snabbt, finns det risk att det läcker in fukt, så det ska man hålla utkik efter. Det antecknades noggrant i protokollet.

Om vi tittar på liknelsen samhället som ett hem - det har gjorts förr - kan vi säga att det finns riskkonstruktioner i samhället. Jag tänker som socialdemokrat på HVB-hem som tar hand om och ska vårda unga som har hamnat snett i livet och riskerar att träda in i organiserad brottslighet. Vi vet sedan tidigare att det har varit problem på inte minst personalsidan, att man inte har brutit med sitt kriminella förflutna. För mig är det en tydlig riskkonstruktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Socialdemokraterna har lagt fram förslag vad gäller vård inom HVB där personer med ett kriminellt beteende agerar. Det handlar om att återta verksamheten i kommunal regi för att slippa risker vad gäller bland annat ägande och pengaläckage till den organiserade brottsligheten. Det handlar också om att få bättre möjlighet att kontrollera den vård som ges.

Jag har förstått att regeringen inte har visat större intresse för det förslaget, men jag tänker ändå ställa en relativt öppen fråga. Finns det några riskkonstruktioner eller områden i samhället som justitieministern bedömer skulle kräva en annan syn på ägande för att återta verksamheten, att ställa nya lagkrav eller på annat sätt försöka bygga om samhället så att vi bättre står emot den organiserade brottsligheten och korruptionen?

Fru talman! Det finns naturligtvis många risker och sårbarheter i den offentliga välfärden. Vi är inte heller befriade från korruption i den offentligfinansierade delen av välfärden som bedrivs i kommunal, regional eller statlig regi. Man kan väl säga att tillgången till mycket pengar är i sig en sårbarhet, eller tillgången till andra materiella förmåner eller andra förmåner.

Om man tittar på handlingsplaner som tar sikte på korruption och som regeringen beslutar om är det ingen tillfällighet att frågor om upphandling och offentliga inköp finns med. Det är processer där stora värden står på spel och där man kan säga att sårbarheter kan utnyttjas av den som är ute i oegentliga syften.

Det är alldeles uppenbart att HVB-hemmen ingår i ett system med stora sårbarheter. Det är vad vi ser exempel på varje dag i form av välfärdskriminalitet, som förvisso inte begränsar sig till HVB-hem, och särskilt sårbara utsatta unga personer. Givet hur systemet är konstruerat med bristande tillsyn och bristande kontroll har det skapats möjligheter för kriminella att rekrytera och socialisera in unga i kriminella aktiviteter.

Min utgångspunkt är att för ett hem med den typen av kopplingar, oavsett huvudman, ska tillståndet dras in. Den verksamheten ska inte få bedrivas.

Det råder inget tvivel om att ungefär 80 procent av HVB-hemmen drivs i privat regi, och det är därför relevant att diskutera frågan. För rättvisans och precisionens skull är det också rimligt att konstatera att det inte bara är där vi dras med problemen. Jag noterade exempelvis häromveckan att man gjorde tillslag mot HVB-hem i Västsverige som ägs av ett kommunförbund, det vill säga en lång rad kommuner, där ledarskapet på hemmen kunde gripas för stora narkotikainnehav och där storleken antyder att de är en del av den organiserade brottsligheten.

Min enkla uppfattning är att all välfärdsverksamhet som omfattar stora summor pengar rymmer sina sårbarheter, och det är utomordentligt viktigt att vi gör systemen mer robusta. Det ska alltså vara mer ingripande tillståndsprövningar, bättre tillgång till bakgrundsmaterial oavsett om det är belastningsregister, misstankeregister eller att samordna uppgifter om olika leverantörer i olika register. Exempelvis har Bolagsverket ett sådant arbete igång för att skapa en större transparens mot upphandlande kommuner. Vidare ska det vara en löpande kontroll, tillsyn och skoningslös respons mot de aktörer som på skattebetalarnas bekostnad och med stora kostnader för utsatta barn och unga, om vi talar om HVB-hem, ägnar sig åt mer eller mindre kriminell verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är glad att den här debatten inte utvecklades till en yvig ideologisk debatt om ägande i allmänhet utan att vi tittar på varje riskmoment vi har i samhället utifrån perspektivet korruption och brottslig verksamhet. Jag tolkar det ändå som att justitieministern inte utesluter några verktyg i att komma till rätta med den allvarliga situationen. Vi delar väl bilden att det är orimligt med HVB-hem och Sis-hem som har fungerat som morduppdragscentraler och kassakor vad gäller de privata utförarna till den organiserade brottsligheten. Det måste få ett stopp. Sedan kan vi diskutera vägarna. Det kan behövas radikala åtgärder, det vill säga återtagande av vissa av hemmen i offentlig regi.

Jag skulle avslutningsvis vilja lämna ett tips till justitieministern. Jag förstår att han har mycket att göra, men kanske han hade lite mindre i kalendern under sommaren. Jag lyssnade på ett sommarprat av Amir Rostami, och han hade ett intressant förslag som jag tänkte att vi alla borde ta till oss eller i alla fall reflektera över.

För projekt som kan påverka miljön i viss omfattning finns det en skyldighet att göra en miljökonsekvensbeskrivning. Amir Rostami efterlyste att det ska vara samma perspektiv när det kommer till åtgärder som kan ha inverkan på och gynna organiserad brottslighet. Det tyckte jag lät intressant. Jag tycker inte att jag har hört så många diskutera detta, och det är kanske så färskt att vi inte har låst fast oss i bestämda positioner. Det vore intressant att höra justitieministerns spontana funderingar kring ett sådant förslag.

Fru talman! Jag tackar Gustaf Lantz för tipset. Jag lyssnade också på Amir Rostamis sommarprogram, men det är uppenbart att jag får återbesöka det för att leta rätt på just det konkreta tipset. Jag tycker ändå på volley att det är ett mycket rimligt förhållningssätt.

Det råder inget som helst tvivel om att om vi ska komma åt den organiserade brottsligheten måste vi göra flera saker samtidigt. Det är också uppenbart att flera av problemen går in i varandra, men att stoppa det grova våldet och få ett slut på rekrytering av barn och unga till de kriminella nätverken hänger i hög grad ihop med vikten av att strypa den kriminella ekonomin. Det är mycket det rastret som Amir Rostami och andra efterfrågar, det vill säga ett mer systematiskt arbete att leta efter och identifiera sårbarheter, inte minst i våra välfärdssystem, och täppa till dem så att de inte kan utnyttjas som möjligheter för kriminella aktörer eller andra som är ute i oegentliga syften.

Det är kanske en fin sak att ta med sig, en sommarlovserfarenhet in i några novemberlovsledighetsdagar. Sedan får vi kontemplera över Amir Rostamis tips och se om vi kan hitta en väg framåt när vi ses kanske redan i början av november.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.