Åtgärder mot illegal yrkestrafik

Herr talman! Emma Wallrup har frågat mig om jag avser att försäkra mig om att polisen för och redovisar statistik över hur många vägkontroller av yrkesmässig trafik som genomförts.

Hon har även frågat mig om det är min bedömning att införande av nationella målsättningar gällande antalet kontroller av yrkestrafiken kan vara ett lämpligt styrmedel för att motverka olaga cabotagetrafik och olaga yrkesmässig trafik.

Slutligen har Emma Wallrup frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stärka kompetensen hos polis och åklagare för att motverka illegal cabotageverksamhet.

Trafiksäkerhetsarbetet är en självklar och viktig del av Polismyndighetens verksamhet. Målet är först och främst att bidra till en minskning av antalet döda och skadade i trafiken och att skapa trygghet för trafikanterna.

Kontroller av den tunga yrkestrafiken är dessutom ett viktigt verktyg för att upprätthålla en sund konkurrens inom åkerinäringen och en möjlighet att även upptäcka andra typer av brottslighet.

Av budgetpropositionen för 2017 framgår att Polismyndigheten tillförs medel för att bland annat förbättra insatserna när det gäller kontroller av cabotagetransporter och flygande inspektioner av nyttofordon - någonting som inte minst Vänsterpartiet har drivit på för. I enlighet med uppdraget i regleringsbrevet till Polismyndigheten ska de åtgärder som vidtas i dessa avseenden redovisas i årsredovisningen till och med 2020. I kravet på återrapportering ingår att föra ett resonemang kring vilka effekter åtgärderna bedöms ha lett till eller bedöms komma att leda till.

Det är emellertid Polismyndighetens ansvar att avgöra hur de samlade resurserna ska användas och att säkerställa att kompetensförsörjningen är väl avvägd i förhållande till verksamhetens behov. Detsamma gäller för Åklagarmyndigheten.

Herr talman! Jag ställde denna fråga till statsrådet Anders Ygeman med anledning av det kaos som just nu råder inom åkerinäringen på grund av EU-inträdet och den dumpade arbetsmarknaden, där vi har släppt på de arbetsregler som vi har haft i Sverige.

Nu ser vi avarterna av det här på våra vägar. Det har blivit en bransch som tyvärr påminner om rena maffian i vissa delar. Vi ser hur chaufförer kör till svältlöner och hur regler bryts. Detta är både en trafikfara och en arbetsmiljöfara. Det är också en fråga om konkurrens med de sunda åkerierna - denna konkurrens är i dag inte bra balanserad, utan den är väldigt tuff.

Vi i Vänsterpartiet är väldigt glada att vi i förhandlingarna lyckades få igenom denna ökade satsning på trafikpoliser för att motverka illegal cabotageverksamhet.

I Danmark genomfördes 2013 en satsning på just 25 miljoner. Där hade man en modell där tio poliser arbetade heltid - framgångsrikt - med att systematiskt lagföra, eller kontrollera, den illegala cabotagetrafiken.

Vänsterpartiet har en förhoppning om att regeringen tittar på Danmark i detta fall. Antalet trafikpoliser har ju minskat drastiskt, och vi har i dag problem inom hela välfärdssystemet med att resurserna inte räcker till. Vi har en stor skuld i hela välfärdssystemet sedan den borgerliga regeringen, på grund av skattesänkningar. Till vis del beror detta också på 90-talets högersväng i hela politiken och på den ekonomiska krisen.

Just eftersom resurserna är knappa skulle det vara bra med ett fokuserat arbete. Man har lyckats bra med att öka kontrollerna med Danmarks modell, med tio poliser som arbetar fokuserat med detta i en särskilt utbildad arbetsgrupp. Detta är en framkomlig väg.

Jag tycker att jag fick lite luddiga svar på mina frågor till Anders Ygeman. Av Transportstyrelsens rapporter framgår att det inte finns några uppställda mål för antalet vägkontroller samt att man har dålig statistik och dålig uppföljning. Det är anmärkningsvärt att det inte finns några mål att följa upp, för om vi ska komma till rätta med det här problemet, med de små resurser vi har, känns det ännu viktigare att ha målstyrning.

Därför frågar jag återigen statsrådet om han är beredd att inte bara förlita sig på polisens ganska överbelastade verksamhet utan att vara lite tydligare i strategierna kring detta. Är statsrådet beredd att ta fram tydligt mätbara mål som går att följa upp?

Herr talman! För det första vänder jag mig emot bilden att det skulle råda kaos på våra vägar. Det har vidtagits en rad åtgärder, både av den tidigare regeringen - då framdrivna av en aktiv opposition - och av nuvarande regering.

Bland annat har vi höjt sanktionsavgifterna kraftigt och gjort det möjligt att kräva betalning direkt vid vägen. Vi har infört möjligheten till klampning, och vi går nu vidare och ska införa klampning på riktigt, det vill säga klampning tills sanktionsavgiften är betald. Vi har också gett myndighetsuppdrag om bland annat ett utökat beställaransvar.

Det stämmer att antalet trafikpoliser över tid har minskat. Skälet till detta är att vi har infört någonting som heter automatiska trafikkameror, som sköter en väldigt stor del av hastighetsövervakningen.

Men det stämmer också att antalet bilinspektörer, alltså den yrkeskategori inom polisen som är speciellt inriktad på att kontrollera den tunga trafiken, har ökat. I sex av sju polisregioner ökar antalet bilinspektörer, vilket möjliggör en mer kraftfull kontroll av den tunga fordonstrafiken, då detta ofta är en ganska komplicerad företeelse som kräver en grad av specialisering hos polisen. Nu kan de jobba tillsammans med de lokala poliserna och de andra trafikpoliserna för att säkerställa ordning och reda på våra vägar.

Vad gäller den sista frågan, om jag tänker ställa upp detaljerade mål för hur många - och vilka - kontroller som ska göras, är svaret nej. Jag tror inte på den typen av detaljstyrning av polisen. Polisen drabbades tidigare av denna typ av detaljstyrning - new public management, eller pinnjakt, som det brukar heta i det vardagliga talet.

Vi styr med effektmål: trygghet, säkerhet och ordning och reda på våra vägar. Polisen ska vara polis, och utifrån dessa mål får man själv välja hur man lägger upp arbetet på det effektivaste sättet. Sedan följer vi upp resultatet av polisens arbete.

Jag vågar hävda att det de senaste åren har blivit mer - snarare än mindre - ordning och reda på våra vägar. Mycket återstår att göra, och mycket återstår att göra på EU-nivå. Den lagstiftning som kringgärdar yrkestrafiken i Europa är krånglig, överlappande och ibland till och med delvis motsägelsefull.

Det är väldigt svårt, till och med för en högt utbildad bilinspektör, att avgöra om en transport ska räknas som en cabotagetransport eller som en transport enligt kombidirektivet.

Det är komplicerade domstolsförhandlingar, där det ena perspektivet står mot det andra. Det löser vi inte med mindre än att vi tar kraftfull ställning i EU för en förenkling och förbättring av regelverket. Då kan vi också sätta stopp för en del andra avarter som finns på våra vägar till följd av de hål som finns i EU:s regelverk.

Herr talman! Man kan tycka att kaos är ett starkt ord, men jag skulle nog vilja säga att på vissa sträckor och vid vissa tillfällen råder det i dag kaos på grund av de totalt undermåliga villkoren i den här branschen.

Under förra året tippade lastbilar med släp över bilar. I Uppsala körde en lastbil in i ett tåg. Det är lite som en bild av extremen att vi i stället för att satsa på järnvägen låter avarterna ta över vägarna och dumpa villkoren. I södra Sverige, inte minst, är trafiksituationen väldigt tuff just på grund av alla dessa lastbilar på vägarna. Det vittnar många om. Vi kan läsa om detta i tidningar, och det är en stor debatt om det i hela Europeiska unionen, därför att det har blivit ett så stort problem.

Kompetensen måste höjas hos polisen. Det är positivt att regeringen nu kommer med en ny proposition, i vilken ett EU-direktiv implementeras om att stärka polisens kompetens i de här frågorna. Jag hoppas att statsrådet kommer att följa upp att det sker på ett bra sätt och framför allt ger effekt.

Även Åklagarmyndigheten behöver stärkas. Det är få åklagare som kan dessa ganska komplicerade frågor, och många fall har lagts ned. Det är i princip ett fall som har lett till böter här i Sverige. En rumänsk man hade fuskat med färdskrivaren, vilket ledde till dryga böter. Men det har lagts ned ett stort antal fall, där det funnits bevis på att förarna inte ens haft körkort för lastbil och en rad andra saker, med hänvisning till olika anledningar. Rättegångarna borde genomföras, så att förarna får en signal om att vi som samhälle inte accepterar en sådan här utveckling på våra vägar. När förare släpps igenom i rättegångarna signalerar det i stället till de andra förarna att det är okej att bryta mot reglerna. Det kommer ändå inte att ske speciellt mycket.

Jag tycker att statsrådet skulle behöva vara lite tydligare och följa upp detta. Vi vet att det är ett stort antal ärenden, och polisen är överbelastad på grund av omorganisation och så vidare. Det skulle behövas tydliga råd och riktlinjer från regeringen och statsrådet och en uppföljning för att se att båten vänder, att fall faktiskt bedöms som olagliga när de är olagliga.

Herr talman! Nej, jag delar inte uppfattningen att saker släpps igenom i rättegångar. Jag måste påminna om att vi har ett samhällssystem i Sverige där domstolarna prövar målen självständigt och att de inte kan överprövas av riksdag och regering.

När det sedan gäller fallet med körkortslöshet kan vi notera att den makedonska chauffören, som hade köpt ett bulgariskt körkort, friades i tingsrätten men sedan fälldes i hovrätten, så i den meningen verkar domstolsväsendet ha agerat i enlighet med Emma Wallrups önskan.

Vi ska också notera att det har skett ett skifte från böter till sanktionsavgifter, och det är kraftfulla sanktionsavgifter. Du kan få uppemot 40 000 kronor i sanktionsavgift. Och om du inte betalar sanktionsavgiften i förskott riskerar du att ditt fordon klampas så att färden inte kan fortsätta. Det är en betydligt kraftfullare åtgärd än att dela ut böter eller pröva saken i domstol. Det är en åtgärd som jag tror kommer att ha en kraftfull effekt, speciellt när vi går vidare och ändrar reglerna så att man inte kan klampa bara i 24 timmar utan en längre tid.

Jag tror också att det kan vara värt att stärka beställaransvaret, så att den som beställer en transport måste säkerställa att den sker på ett bra och lagligt sätt.

Förutom det som jag sa i det förra svaret behöver EU-reglerna förbättras, för de är för otydliga och gör att det tar för mycket polis- och bilinspektörsresurser i anspråk och att för många kan smita igenom nätet. Nästa steg måste vara att använda den nya tekniken i större omfattning.

Regeringen har nu gått vidare och permanentat alkobommar i våra största hamnar. Det är ett bra första och viktigt steg. Man måste kunna använda kameror och andra system. Man måste kunna fjärravläsa färdskrivare för att på det sättet kontrollera ett mycket större antal fordon än vad man kan göra vid vägkanten.

Genom att använda smart ny teknik, skärpa lagstiftningen, fortsätta att utbilda specialister och bilinspektörer och genom att bryta upp utbildningen för trafikpoliser, så att den hamnar i lite mindre sektioner och så att man kan utbilda sig i kortare sjok, kommer den svenska trafikpolisverksamheten att kunna bli framgångsrik. Vi kommer därmed att kunna fortsätta öka lagligheten på våra vägar.

Herr talman! Jag är glad att statsrådet lyfter fram de här frågorna och speciellt att han vill stärka möjligheten till förlängd klampning - det är väldigt bra.

Nu hoppas vi att utredningen om beställaransvaret och den kommande propositionen kommer att vara effektiva.

Enligt Transportstyrelsen har det under åren 2012-2015 endast i en förundersökning fattats beslut om beställaransvar. Det har varit en stor brist och behöver skärpas till. Det behöver bli tydliga regler som går att följa upp.

Det vore väldigt bra om man arbetade med att stärka kompetensen hos åklagare och även hos polis och med att följa upp den utbildning som nu kommer, för fallen är komplicerade. Vi ser ju hur så många fall har lagts ned.

Jag håller med om att det var bra att fallet med den makedonska föraren gick vidare för beslut i hovrätten. Men att man i ett tidigare skede kunde fatta det beslut som man gjorde berodde antagligen på att kompetensen hos åklagaren var för låg. Det är ett tecken på att vi behöver arbeta med den biten. Jag hoppas att statsrådet kan ta med sig, följa upp och diskutera detta med Åklagarmyndigheten och se till att det kommer utbildningsinsatser på plats.

Det här är en större fråga som handlar om hur vi låter samhället barka iväg, att vi helt enkelt låter etiken tunnas ut på en lång rad områden, och marknadskrafterna tar över. På grund av att handlarna vill kunna ha billiga priser i affärerna dumpar man priserna på transporter. Därmed får vi de här avarterna.

Herr talman! Jag och Emma Wallrup delar förhoppningarna om utredningarna och de uppdrag som har getts. De ska förhoppningsvis leda fram till en bättre lagstiftning.

Samtidigt vill jag varna lite för att ta förundersökningar och klampningar som exempel på framgångar. Målet är inte lagföring och åtal, utan målet är regelefterlevnad. Bara genom att skärpa beställaransvaret tror jag att vi ökar förståelsen för beställarnas ansvar, att de faktiskt kan ställas till svars om de inte har efterlevt reglerna. Jag tror att möjligheten till klampning, även om den har använts i en ganska begränsad omfattning, har gjort regelefterlevnaden på våra vägar betydligt starkare.

Vi ska ha bra kontroller, men målet är inte att lagföra så många som möjligt. Målet är att de som är på vägarna ska följa reglerna.

På det sättet värnar vi också om dem som redan i dag följer reglerna och som har fått konkurrera med oseriösa åkare som inte följer reglerna.

Vi ska givetvis ha välutbildade åklagare, och jag ska göra vad jag kan för att säkerställa att det finns kompetens på Åklagarmyndigheten även på detta område.

Överläggningen var härmed avslutad.