Åtgärder mot almdöden

Fru talman! Staffan Eklöf har frågat mig om regeringen kommer att se till att bekämpningen av almsjukan på Gotland fortsätter och vad regeringen har för långsiktig strategi för att bevara almen i Sverige.

Staten har sedan almsjukan upptäcktes på Gotland år 2005 och till och med år 2018 investerat ca 37 miljoner kronor för att bekämpa almsjukan på ön. En del av dessa resurser har satsats i projektet Life Elmias som bland annat syftade till att utrota almsjukan på Gotland och att långsiktigt säkerställa de naturvärden inom Gotlands Natura 2000-områden som är knutna till alm och ask. Projektet innebar en kraftsamling med EU-stöd på ca 21 miljoner kronor från Lifefonden. Projektet startade i augusti 2013 och avslutades i december 2018.

Resultatet av projektet innebar inte att syftet - att utrota sjukdomen från ön Gotland - uppnåddes. I dag är almsjukan spridd över hela ön, men spridningstakten har dämpats och Gotland har fortfarande kvar ett bestånd av friska almar.

Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Gotlands län har efter att Lifeprojektet avslutades inlett en ny samverkansprocess för att kunna göra en säkrare bedömning av förutsättningarna att lyckas med sjukdomsbekämpningen på lång sikt.

För att kunna fatta ett långsiktigt beslut vill Naturvårdsverket ha säkrare uppgifter om hur mycket alm som finns på Gotland och om almbeståndets och de almsjuka trädens åldersfördelning. Naturvårdsverket vill också ha ett samlat kunskapsunderlag om almens biologiska värden.

Myndigheternas ambition är att uppgifterna och underlaget ska vara sammanställda senast under hösten 2020. Länsstyrelsen i Gotlands län ansvarar för att ta fram denna information. I väntan på beslut har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket skjutit till riktade medel för fortsatta bekämpningsåtgärder som pågår nu och fram till sommaren. Planen är att en almsjukeinventering ska genomföras under sommaren.

I den budget som riksdagens beslutade om för 2019 sänktes anslaget till åtgärder för värdefull natur betydligt. I Naturvårdsverkets svar från december 2018 på länsstyrelsens begäran om fortsatt finansiering av bekämpningen av almsjuka konstaterades att de stora neddragningarna gjorde att Naturvårdsverket inte kunde finansiera den fortsatta bekämpningen. Men tack vare att regeringen återställde anslaget kan Naturvårdsverket nu finansiera det arbete som pågår i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Myndigheterna arbetar alltså vidare med frågan och kommer därefter att ta ställning till hur arbetet för att bekämpa almsjukan ska bedrivas i fortsättningen. Regeringen följer myndigheternas arbete.

Fru talman! Tack, ministern, för föredragningen! Låt mig först understryka den stora betydelsen av trädarter för den biologiska mångfalden. Hundratals, ibland tusentals, arter kan vara knutna till och beroende av en trädart. Finns inte trädet finns inte heller de andra arterna.

I fallet med almen är det ett hundratal arter som är helt beroende av trädet. Det gör att almens allt sämre situation är ett stort hot mot biologisk mångfald i Sverige. Men samtidigt innebär det starka sambandet mellan trädets existens och de andra arternas existens en stor möjlighet. Om vi lyckas rädda almen kommer vi att lyckas rädda ett hundratal arter och öka den biologiska mångfalden mycket.

Sedan vill jag kommentera ministerns kommentar att regeringens stöd till bekämpning av almsjukan upphörde på grund av nedskärningar till följd av M:s och KD:s budget 2018. Jag tycker att det är ett sätt att blanda bort korten. Det handlar om 5 miljoner av ungefär 1 miljard, så det är mycket små pengar i sammanhanget. Om regeringen hade velat hitta dessa pengar skulle den ha gjort det. Vi skulle ha lagt pengarna om vi hade suttit i regeringsställning.

Låt oss därmed lämna den diskussionen och i stället diskutera det som interpellationen handlar om: almsjukan och almens existens.

Naturvårdsverket drog in bidraget om 5 miljoner per år till bekämpning av almsjukan med argumentet att man bedömde att det inte kommer att leda till framgång på lång sikt. Man konstaterade att alla almar kommer att försvinna på lång sikt. Naturvårdsverket gav alltså upp.

Lyckligtvis vill inte Skogsstyrelsen och länsstyrelsen på Gotland ge upp. Länsstyrelsen utför nu i samverkan med Skogsstyrelsen och Artdatabanken ett projekt för att man ska kunna göra en säkrare bedömning av förutsättningarna att lyckas med sjukdomsbekämpningen på lång sikt. I klartext handlar det om att visa för Naturvårdsverket att det finns en vits med att fortsätta arbetet. Sedan ska Naturvårdsverket fatta ett definitivt beslut om almens öde. Smaka på de orden: ett definitivt beslut!

Tyvärr handlar projektet om sjukdomsbekämpning på liknande sätt som tidigare, vilket har visat sig vara otillräckligt för att stoppa sjukdomen men framgångsrikt för att fördröja den. Vi ska komma ihåg att projektet på Gotland började som ett projekt där man hoppades kunna utrota almsjukan. Men det lyckades inte, trots kraftsamlingen.

Det är alltså stor risk för att Naturvårdsverket ger upp, och det behövs därför en annan långsiktig strategi än att bara fortsätta bekämpningen. Bekämpningen måste dock fortsätta för att fördröja sjukdomsspridningen i väntan på den långsiktiga lösningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt sitter regeringen, anser jag, och tittar på. Det står ju så i ministerns svar. Jag citerar: "Regeringen följer myndigheternas arbete." Regeringen verkar alltså sakna en långsiktig strategi och en lösning på problemet. Är det så, Isabella Lövin?

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Staffan Eklöf för den insikt som han beskriver kring sambanden mellan olika arter i ekosystem. Det är verkligen grunden för all klok förvaltning och allt skydd av värdefull natur, som vi dessutom i dag har ett akut behov av att tänka långsiktigt om. Det handlar om att skydda våra inhemska nordiska arter i ett förändrat klimat.

Almsjukan kom redan på 50-talet och är ett exempel på hur en skadesjukdom kommer till vårt land från andra breddgrader och det inte finns någon naturlig resistens mot den. Det är någonting som vi kommer att se mycket mer av i takt med klimatförändringarna och de extrema väderhändelser och annat som de för med sig. Därför behöver vi jobba långsiktigt med skydd av värdefull natur.

Vi behöver också jobba utifrån den strategi som Skogsstyrelsen skisserar när det handlar om hur vi ska kunna anpassa skogen och skogsbruket inför klimatförändringarna. Skogsstyrelsen har i sin rapport Klimatanpassning av skogen och skogsbruket föreslagit ett antal åtgärder för att förebygga skador långsiktigt och kostnadseffektivt, bland annat att öka andelen blandskog, lövskog och tall samt att se till att skogen är ståndortsanpassad och stormsäker och har en hög grad av variation.

Åter till almsjukan. Nu är det myndigheterna som arbetar med den här frågan. Regeringen har inte strategier för enskilda arter. Regeringens prioritering är att vi ska skydda värdefull natur och att vi ska ha biologisk mångfald. Det är våra myndigheters uppdrag att jobba med de här frågorna på det mest ändamålsenliga sättet. Om de får mindre pengar i anslag är det naturligtvis svårt för myndigheterna att kunna prioritera bland alla de områden där det behövs åtgärder och skydd. Det gäller alltifrån tillståndet i våra hav och förorenade områden till skydd av enskilda arter.

När Sverigedemokraterna var med om att skapa drastiska nedskärningar i miljöbudgeten genom att ge sitt stöd till M-KD-budgeten innebar det förstås att Naturvårdsverket inte kunde fortsätta med all den verksamhet man behöver göra. Man valde då i det här fallet att skära ned på just detta anslag. Nu har man satt i gång med det igen, tack vare att regeringen anslog pengar.

Sverigedemokraterna fortsätter också att motarbeta insatser för naturvården i Sverige. I er budgetmotion för 2020 vill ni skära bort 215 miljoner från regeringens förslag till naturvårdsanslag. Det kommer knappast att bli mer skydd av värdefull natur med mindre pengar. Den ekvationen går inte ihop.

Mitt svar är alltså att det naturligtvis är oerhört viktigt att förebygga invasioner av invasiva arter och att skydda värdefull natur, men när det gäller almen väntar vi nu på den inventering och det kunskapsunderlag som myndigheterna arbetar tillsammans med under 2020.

Fru talman! Ministerns fokus på budgeten riskerar att uppfattas som ointresse för sakfrågan. Jag tycker att vi lämnar budgeten därhän och fokuserar på sakfrågan. Anledningen till vårt budgetbeslut kommer att bli uppenbar om en liten stund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Generella åtgärder för klimatanpassning kommer inte att hjälpa almen att överleva. Kanske är problemet just att regeringen inte har en strategi för enskilda arter. Det borde man ha när det gäller arter som hundratals andra arter är beroende av.

Vi sverigedemokrater vill initiera ett projekt för en lösning av problemet. Det finns i dag resistensanlag mot almsjukan i asiatiska almpopulationer. Vi vill bekosta forskning och ett förädlingsarbete på naturligt förekommande svenska almar som gör dem resistenta mot almsjukan. Det vore en lösning på problemet. Samtidigt bör material samlas in från de almpopulationer som finns kvar för att bevara den genetiska mångfalden och den genetiska bakgrund som har uppkommit i växelverkan i de ekosystem där almarna lever.

Under tiden ska bekämpningsåtgärder vidtas för att fördröja spridningen av almsjukan - på liknande sätt som man nu gjort - så mycket det bara går. Resistenta almar kan sedan planteras ut bland befintliga populationer för att korsas med befintliga almar. Särskilda åtgärder kan vidtas för dessa begränsade populationer, för att de ska leva tillräckligt länge för att korsning ska ske och kontinuitet finnas för de arter som lever på almarna.

Man kan till och med vaccinera almar ett år i taget, som man gör i Nederländerna. Det är förvisso väldigt dyrt, men om man ser ut strategiska populationer kan man göra allt för att hålla dem vid liv. Alternativt gör man korsningar på labb och planterar ut korsningarna. Det finns i dag ett antal tekniker som kan underlätta och påskynda arbetet. Man bör arbeta på flera spår samtidigt. Det är vår lösning.

Att rädda almen skulle vara en ytterligt effektiv naturvårdsåtgärd. För i storleksordningen 100 miljoner kronor skulle man rädda ett hundratal arter som är helt beroende av almen. Det blir l miljon per art. Det kan jämföras med regeringens satsning på reservatsavsättningar i budgeten. I storleksordningen 10 miljarder har satsats de senaste tio åren, och det fortsätter i samma takt. För att det ska vara lika effektivt som det vi föreslår skulle reservatsavsättningarna behöva rädda 10 000 arter varje tioårsperiod.

Jag vill med den jämförelsen bara visa hur effektiv en satsning på en definitiv lösning av problemet med almsjukan skulle vara i ekonomiska och biologiska termer och hur effektivt det är att ha en strategi för enskilda arter.

Alternativet är att låta almen dö ut och med den alla de hundratals arter som är beroende av den - 121, har någon uppskattat det till. Även asken är illa däran, precis som ministern beskrev. Alen kan eventuellt stå på tur sedan - båda arterna.

Jag vill verkligen uppmana miljöministern att ta problemet på allvar, att allvarligt överväga Sverigedemokraternas förslag och att ha en strategi för de enskilda arter som är nyckelarter. Det skulle möjliggöra att rädda den biologiska mångfalden i Sverige.

Fru talman! Jag vill börja med att understryka att våra myndigheter nu under 2020 arbetar för att förbättra kunskapsunderlaget. Jag är övertygad om att man också har kunskap kring vaccination och möjligheter till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle också vilja understryka, Staffan Eklöf, att det knappast endast är arten alm som har ett antal andra arter knutna till sig som är beroende av varandra. Hela naturen är konstruerad på ett sådant sätt att det är fungerande ekosystem där olika arter är beroende av varandra.

Det allra mest kostnadseffektiva sättet att skydda och bevara arter är faktiskt att skydda värdefull natur, där naturen så att säga tar hand om sig själv. Att människan ska behöva gå runt och vårda och vaccinera varje enskilt träd är knappast en hållbar framtid. Vi behöver se till att stärka naturen så att vi har en variation som gör att det finns motståndskraft mot sjukdomar, klimatförändringar, extrema väderhändelser och annat som kan påverka naturen tillfälligtvis. Det är otroligt viktigt, och där är vetenskapen helt överens: Vi behöver skyddade områden, i skogen och i andra naturtyper, för att stärka resiliensen eller motståndskraften hos naturen mot sjukdomar, skadeinsekter, extrema väderhändelser, invasiva arter och annat.

Om Sverigedemokraternas besked här är att man tänker ta pengar från skydd av värdefull natur för att vaccinera enskilda träd på Gotland tror jag att Sverigedemokraterna är fel ute. Därmed inte sagt att det är uteslutet med vaccination som en åtgärd. Som ledamoten sa är den typ av vaccination som i dag används i södra England och även i Nederländerna någonting som är väldigt dyrt. Man kan använda det för enskilda träd som betraktas som särskilt värdefulla, men man måste då upprepa det varje år.

Det är en väldigt bekymmersam situation. Vi kan se med egna ögon hur naturen förändras framför våra ögon här och nu. Vi har haft den varmaste vinter som uppmätts i Sverige på nästan 300 år, sedan mätningarna började. Det är klart att det också förändrar vår natur.

I det sammanhanget måste jag säga att det är oerhört kortsiktigt av Sverigedemokraterna att i detta läge ta bort 4 miljarder ur klimatbudgeten, de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga de värsta konsekvenserna av att vi här i Sverige får fyra, fem eller sex grader varmare klimat än vad växtlighet, djur och ekosystem är anpassade för.

Det är precis det vi upplever just nu. En och en halv grads uppvärmning av den globala medeltemperaturen innebär minst det dubbla i Norden - minst det dubbla. Det vi ser nu är faktiskt fem sex grader varmare temperatur än normalt i Sverige.

Jag har sympati för ledamotens omsorg om almen. Jag delar den. Men jag är också orolig över att vi inte har tillräckligt kraftiga klimatreformer och åtgärder och att Sverigedemokraterna inte stöder det, när vi ser hur naturen förändras och blir mer sårbar på grund av klimatförändringarna.

Fru talman! Att vidta åtgärder för klimatet och andra generella insatser räddar inte almen eller andra arter. Det är det första man måste veta. Det har andra orsaker, som inkommande patogener.

Det andra är vi inte tar bort 4 miljarder i klimatsatsningar. Vi satsar på andra budgetposter. Precis som vi söker effektiv naturpolitik söker vi också effektiv klimatpolitik. Det ligger under andra poster, och det går att läsa sig till. Det är bara att läsa vår budget en gång till. Vi satsar på effektiva saker, inte på ineffektiva saker som Riksrevisionen har dömt ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern hängde upp sig på vaccination och att det är dyrt. Jag sa att det är dyrt och att det ska användas i väntan på en definitiv lösning. Men då måste det finnas en definitiv lösning, och regeringen har ingen definitiv lösning.

Jag tackar ministern för debatten. Den första slutsatsen jag drar är att frågan om almsjukan och de svenska trädarternas överlevnad måste få större fokus hos regeringen. Den andra är att Sverigedemokraternas förslag är en oerhört effektiv miljöåtgärd och skulle ge mycket för miljön per krona. Den tredje är att man måste hitta en långsiktig lösning. Regeringen måste engagera sig för en långsiktig lösning och inte bara åtgärda symtomen.

Miljöpartiet är bra på att skapa engagemang kring miljöfrågorna; det tycker jag. Men jag tror att partiet måste bli bättre på att uppdatera sin miljöpolitik och på att söka de effektivaste lösningarna. Man vill ju lösa problemet. Då måste man ha ett annat effektivitetsperspektiv på miljöpolitiken än man har haft hittills. Som vi har debatterat om tidigare, i andra interpellationer, måste man också intressera sig mer för de negativa effekter som uppstår för andra värden när man gör satsningar.

Almen har funnits hos oss i tusentals år. Frågan som hänger i luften är om den sittande regeringen blir den regering som avslutar denna tusenåriga kontinuitet.

Fru talman! Till att börja med vill jag verkligen uttrycka min enormt stora oro för vad som händer med vår natur. Almsjukan har drabbat inte bara Sverige. Den har drabbat stora delar av Europa och kontinenten. Almens underarter är också hotade.

Vi har bedrivit ett aktivt arbete på just Gotland för att försöka utrota sjukdomen. Samma arbete har inte gjorts på Öland, och där har 90 procent av beståndet slagits ut. Här har vi ungefär 90 procent av beståndet kvar. Det är klart att det är en framgång.

Det är dock bekymrande att det är så svårt att bekämpa den här sjukdomen. Om vi ska ha möjlighet att göra det samtidigt som vi adresserar alla andra stora miljö- och klimatproblem som också är akuta just nu duger det inte att minska miljö- och klimatbudgeten. Staffan Eklöf kan stå här i kammaren och tala om andra insatser. Jag antar att han syftar på internationella investeringar eller forskning i kärnkraft. Det kommer inte att rädda almar. Det kommer inte att rädda utrotningshotade arter som mossar, lavar, insekter, fåglar, däggdjur - det finns en lång rad. Det är bara att gå till Artdatabankens rödlista och titta på hur många arter det är som är hotade. Att då fokusera på en enda art, säga att man ska vaccinera den och tro att det löser det samtidigt som man slaktar miljö- och klimatbudgeten med miljarder kronor håller inte.

Vi behöver ta kloka beslut i dag för att mildra de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna, som vi ser med våra egna ögon här och nu. Regeringen är den som prioriterar de frågorna på riktigt, i budgeten, och vi bedöms ha den bästa klimatpolitiken.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.