Åtgärder för fler sysselsatta

Fru talman! Kjell Jansson har frågat mig om hur januariöverenskommelsens förslag bidrar till att öka drivkrafterna till arbete, ökad sysselsättning och lägre arbetslöshet. Han har även frågat vilka konkreta åtgärder i regeringens ekonomiska politik som bidrar till att värna arbetslinjen. Slutligen frågar han hur beskattningen av företag ska göras mer gynnsam framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jobb och sysselsättning är prioriterade områden i januariavtalet. Ett jobb är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och, för utrikes födda, etablering i det svenska samhället. Det ska finnas goda drivkrafter till arbete och goda möjligheter att få stöd för den som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Regeringen genomför ett omfattande kunskapslyft med satsningar inom hela utbildningssektorn, från gymnasieskola, vuxenutbildning, yrkeshögskola och folkbildning till högskola och universitet. I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen etableringsjobb, ingångsavdrag, ökade resurser till arbetsmarknadsutbildning, fortsatt studiestartsstöd och fler deltagare i matchningstjänster. Dessa förslag bedöms bidra till högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Samtidigt understöds sysselsättningen i kommunsektorn med ytterligare 20 välfärdsmiljarder. Att vi säkerställer tillgången till förskola och äldreomsorg upprätthåller även Sveriges mycket höga arbetskraftsdeltagande.

Regeringen och våra samarbetspartner vill stärka Sveriges ekonomi genom att främja ett mer konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv och underlätta för dem som verkar som företagare. Vid halvårsskiftet trädde en ny lagstiftning i kraft som underlättar generationsväxlingar i fåmansbolag. I budgetpropositionen för 2020 aviserades en sänkning av arbetsgivaravgifterna genom ingångsavdraget, och dessutom aviserades sänkta arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling för att förbättra möjligheterna för företag att bedriva forskning.

Fru talman! Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet, sa Stefan Löfven och Magdalena Andersson i valrörelsen 2014. Det var en ambitiös målsättning, men helt orealistisk.

I dag, november 2019, ligger vi på plats 23 inom EU av 28 länder. Vi är i skamvrån, och det är verkligen illa. Vi har högre arbetslöshet än på många år. Över 7 procent av den arbetsföra befolkningen går inte till jobbet på morgonen. Vi har den näst lägsta tillväxten i EU under 2019, och under 2020 spås vi få den lägsta tillväxten inom hela EU - detta trots en långvarig högkonjunktur under många år. Vi har en exportindustri i yttersta världsklass som är ett riktigt draglok och som drar in 53 procent av den svenska bruttonationalprodukten.

Fru talman! De nya jobben skapas i företagen och av entreprenörer med drivkraft. Dock verkar regeringen inte förstå detta och vad man ska göra för att få fart på landet.

Vilken beskattning av företag avser ministern att göra mer gynnsam framöver och hur? Sverige behöver en starkare finanspolitik som stimulerar investeringar i företagande och jobb. Då krävs det också reformer på skatteområdet, exempelvis lägre bolagsskatt, lägre inkomstskatt och framför allt lägre marginalskatter. Fortfarande har Sverige den tredje högsta marginalskatten i världen, trots att man 2020 tar bort värnskatten.

Vad har finansministern för förslag för att få fart på företagen så att det blir fler jobb, eller handlar det bara om bidrag och subventioner och om mer pengar till arbetsmarknadsåtgärder och vuxenutbildning? Var finns förslagen? Jag vill ha svaret här. Finansministern är skyldig kammaren ett svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Det är välkänt; det är inget som bara räknenissar inne på några kontor oroar sig för.

Regeringen har gång på gång, senast i Aktuellt i går, upprepat budskapet att man inte såg detta komma, att man inte hade någon aning om det och att det på inget sätt kunde förutses. "Hur kunde det bli så här? Vi är nästan i chock."

Men den situation vi nu befinner oss i är ytterligt förutsägbar och har varit väntad länge. Landets kommuner kommer att få ekonomiska problem när de flyktingar de har tagit emot inte längre ersätts med statliga pengar och vidare när ekonomin viker nedåt - när arbetsmarknaden och tillväxten viker nedåt. Ingen rimlig regering kan hävda att man inte såg detta komma och att man inte hade någon aning, för högkonjunkturer och lågkonjunkturer har vi alltid haft i ekonomin.

Nu går vi mot en svagare konjunktur, och det behöver en finansminister och en regering givetvis kunna förutse. Att handlingar får konsekvenser kan rimligtvis inte heller vara okänt.

På den positiva sidan har finansministern och regeringen utlovat åtgärder för att möta den typ av problem som Sverige har, till exempel det väldigt allvarliga problemet att finansministerns politik har lett fram till att Sverige nästa år förväntas ha lägst tillväxt i hela Europeiska unionen. Ingen finansminister lyckas alltså sämre med tillväxten än vad Magdalena Andersson gör.

Men Magdalena Andersson har inte varit helt uppgiven inför detta. Åtgärder ska vidtas - en skattereform.

Interpellanten Kjell Jansson efterfrågade åtminstone partiella svar kring skattereformen. På vilket sätt ska det bli mer lönsamt, bättre och enklare att driva företag i Sverige, så att vi kan få mer av tillväxt, kreativitet, dynamik, jobbtillväxt och jobbskapande, så att fler människor kan komma in på arbetsmarknaden och så att det blir mer pengar att fördela till polis, sjukvård och annat som är viktigt för oss alla?

Hur går det med skattereformen, Magdalena Andersson? Var i processen kring detta befinner sig regeringen och dess stödpartier Centerpartiet och Liberalerna? Det är ju utlovat att det ska ske en skattereform. Nu är det 2019. Snart är det 2020, och snart är det val igen 2022. En skattereform kräver ett långt förberedelsearbete av ett eller annat slag - någon form av utredning eller liknande.

Det finns ju inga besked kring detta. Jag undrar om finansministern kan ge ett besked eller åtminstone berätta var i processen denna skattereform befinner sig.

Hur går samtalen med Centerpartiet? Hur går förberedelsearbetet på Finansdepartementet? När kan vi förvänta oss ett besked om när processen åtminstone ska börja? Detta är det ena.

Det andra, som Kjell Jansson också frågade om i sin interpellation, är hur det går med att stärka och förbättra villkoren för företag.

Finansministern har gång på gång upprepat en önskan - om det är en politisk riktning eller inte är väl något oklart, men det är åtminstone en önskan - att få höja skatten på investeringar och entreprenörskap. Vi har i flera intervjuer, bland annat i Dagens industri, kunnat läsa om att finansministern vill göra de så kallade 3:12-reglerna mindre förmånliga och driva upp skatten mer på att ta risker, investera och anställa i ekonomin. Det vore bra om dessa entreprenörer kunde få besked om på vilket sätt finansministern innerst inne vill försämra dessa villkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Att rent allmänt hota dem som vill skapa jobb med försämringar tror jag är en dålig idé om man vill att jobben ska bli fler.

Fru talman! Hur ska jobben bli fler? När jag talar med företag är det framför allt tre saker de tar upp. Det första är att de har svårt att hitta rätt kompetens. Det andra är att de har problem med infrastrukturen - inte minst järnvägar är ett stort problem som tas upp, men det gäller också vägar. Det tredje är bostäder - om man vill rekrytera personer är det ofta svårt att hitta en bostad. Det är faktiskt väldigt sällan de tar upp skatter. Framför allt gäller detta 3:12-företag, som tvärtom ofta säger att de är väl medvetna om att 3:12-reglerna är oproportionerligt gynnsamma jämfört med vad vanliga löntagare betalar i skatt.

På dessa områden har regeringen viktiga förslag. När det gäller kompetensutveckling har vi ett omfattande program för att bygga ut det nya kunskapslyftet. När det gäller investeringar genomför vi just nu den största infrastrukturplanering som har skett. Vad gäller bostäder har vi nu återigen kunnat ha det viktiga investeringsstödet till hyresbostäder. Om människor ska flytta för att få jobb är det ofta viktigt att de kan hyra en bostad. Detta är någonting som Moderaterna tog bort.

Därutöver genomför vi en del skatteförändringar och skattesänkningar som bland annat syftar till att underlätta för generationsskiften för små företag som ska växa samt för innovativa och forskningsintensiva företag som anställer personer. Därutöver finns alltså förslag på detta område.

Moderaternas svar på alla frågor är ju oftast att man ska sänka skatten, men där har de företag jag talar med ofta en lite annan syn.

Fru talman! Det var ett bra svar från finansministern att hon vill bygga ut vägnätet - det är bra att hon inser detta.

Jag tycker att det då finns goda skäl att sätta igång och ta fram Östlig förbindelse och Södertörnsleden. Det har byggts en ny hamn i nere i Norvik som staten var inblandad i, men det har inte byggts någon väg. Man ska alltså åka fyra mil in till Stockholm med allt gods och sedan tillbaka när man ska söderut. Det är fullständigt hål i huvudet i planeringen.

Jag vill också höra om finansministern tror att det är bra för familjeföretag och små företag med personalliggare när deras egna barn som jobbar i bolagen straffas.

Tror finansministern att det skapas fler jobb av att vi har höga marginalskatter?

Tror finansministern att det skapas nya jobb av den arbetsmarknadslagstiftning - LAS - som vi har i dag? Tror finansministern att det är möjligt att reformera denna och att det blir fler jobb? Det undrar jag. Finansministern är svaret skyldig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Timbro kom i dag med en rapport i Dagens Nyheter. Man vill sänka marginalskatterna och kapitalskatten. Är finansministerns åsikt förenlig med detta? Tycker finansministern att detta är ett bra förslag?

Sänkta skatter ger mer kapital på marknaden; högre skatter gör staten starkare och människan svagare.

Tror finansministern att familjevecka och friår är en framgångsrik väg för nya jobb? Tror finansministern att det generella bidragssystemet behöver strypas för att skapa fler jobb? Finansministern är svaret skyldig.

Vi är på väg mot en riktig kräftgång med den lägsta tillväxten inom EU år 2020, trots att vi har världens bästa exportindustri.

Fru talman! Om svensk export blomstrade, om svensk sysselsättning blomstrade, om Sverige tillhörde de bästa länderna i Europeiska unionen på att skapa arbetstillfällen och bekämpa arbetslöshet, om svensk tillväxt var bland de högsta i den utvecklade världen, om Sveriges tillväxt var i toppen av EU:s listor, om Malmö var en trygg stad, om Sveriges kommuner hade gott om resurser och om den svenska sjukvården var fri från köer skulle jag vara relativt nöjd som finansminister.

Men givet hur Sverige ser ut i dag - med otrygghet, låg tillväxt och bristande finansiering i välfärdens kärna - skulle jag inte alls vara lika nöjd som Magdalena Andersson verkar vara, utan jag skulle tvärtom vara bekymrad. Framför allt skulle jag vara upptagen med att genomföra reformer som kunde vända utvecklingen, som kunde återvinna tryggheten i Malmö, som kunde bryta utanförskapet, som kunde ge växtkraft till svenska företag och till svensk tillväxt och som kunde se till att Sverige åter blev ett framgångsland som kunde beskrivas som "the Nordic light", där vi tillsammans kände en stor tilltro inför framtiden.

Men detta kräver reformer och en nyfiken och framtidsinriktad finansminister. Jag återupprepar därför min fråga till finansminister Magdalena Andersson: Hur går det med den stora utlovade skattereformen? Hur ser samtalen ut? Hur ser processen ut? Var ligger vi?

Sverige behöver ett besked, för Sverige behöver förändring.

Fru talman! Jag noterar att när vi pratar om infrastruktur är Kjell Jansson oerhört intresserad av att bygga vägar i Stockholmsområdet. Själv ser jag stora behov också i andra delar av landet. Jag tror inte riktigt på bara den Stockholmsfokuserade politiken, för det finns stora behov av förbättring av infrastruktur och vägnät i hela landet.

När det gäller att sänkta marginalskatter skapade fler jobb visar forskningen att sänkta marginalskatter för dem med höga inkomster framför allt ökar arbetade timmar och inte påverkar sysselsättning och arbetslöshet särskilt mycket. Detta är forskningen tämligen enig om.

Timbrorapporten är intressant. Där föreslår de 245 miljarder i skattesänkningar. Då har jag förstått det som att de menar att 140 av dem ska ske genom nedskärningar. Om Moderaterna tycker att det är bra politik vore det intressant att höra från Kjell Jansson vilka 140 miljarder man vill skära ned. Det är särskilt intressant mot bakgrund av att Niklas Wykman i sitt inlägg menar att kommunerna har problem med sina resurser, vilket ju är en uppfattning som jag delar. Därför beklagar jag de 20 miljarder i skattesänkning som Moderaterna drev igenom innan landet ens hade en regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Niklas Wykman tycker att jag borde vara upptagen med att genomföra reformer. Jag är mycket upptagen med att genomföra reformer alla timmar som jag inte står i riksdagen och har interpellationsdebatter, vilket i och för sig är ett stort nöje. Några av reformerna räknade jag också upp i mitt interpellationssvar.

Skattereformen och de ambitioner som vi har med den är någonting som jag diskuterar med de fyra partier som står bakom skrivningarna om skattereformen. När vi är redo att diskutera detta publikt eller med andra partier kommer vi att återkomma.

Fru talman! Det var intressant detta med Stockholmsfixeringen. Visst är jag Stockholmsfixerad. Jag är ordförande i Moderaterna i Stockholms län; det är mitt jobb.

Jag vill upplysa finansministern om att 40 procent av skatteintäkterna av tillväxten kommer från Stockholmsregionen. Så sent som i fredags fick vi en rapport från Handelskammaren om att tillväxten nu bromsar in kraftigt i Stockholmsregionen och att det är början på en lågkonjunktur så småningom. Därför är det av stor vikt att statens investeringar går till Stockholmsregionen. Den enda huvudstad i Europa, fru talman, som inte har en ringled är Stockholm nu. Jag tror att till och med Tirana har fått en.

Frågan kvarstår, fru talman: Blir det någon skattereform? Är det bara JÖK-partierna som ska ta fram den, eller kommer övriga partier att få vara med, exempelvis Moderaterna som har ganska många friska förslag i skattefrågan?

Det återstår också ett svar på frågan: Hur ska finansministern få fram åtgärder för fler arbetstillfällen och mer tillväxt i Sverige, eller är det bara högre skatter och bidrag som gäller?

Kommunerna går dåligt nu, och vi vet varför. Det är därför att staten har tvingat på dem ett stort mottagande. Man fick betalt för det i två år, och nu sitter man kostnaderna kvar och har många människor som inte kommer ut på arbetsmarknaden.

Finansministern är svaret skyldig, och finansministern är faktiskt ansvarig för detta efter fem år.

Fru talman! Kjell Jansson säger att jag är svaret skyldig. Jag har svarat på frågorna, men jag kan göra det igen.

På vilket sätt ska vi skapa fler jobb? När jag pratar med företagare är det tre saker som de lyfter fram: kompetensförsörjning, infrastruktur och bostäder.

I och med att jag tydligen är svaret skyldig igen kan jag upprepa svaren igen.

När det gäller kompetensutveckling har vi ett stort program för kunskapsutbyggnad, Kunskapslyftet, eftersom ökad kompetens är något som företagen efterfrågar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller infrastruktur har vi en stor infrastruktursatsning inte bara i Stockholm, där det är viktiga satsningar, utan också i övriga delar av landet.

Vad gäller bostäder har vi återinfört det stöd för byggande av hyresrätter som Moderaterna tog bort.

Jag kan upprepa svaren fler gånger om Kjell Jansson så önskar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.