Åtgärder för att misstänkta fall av människohandel av flyktingbarn utreds av polis

Herr talman! Jag blev rättad av försvarsutskottet, som säger att det var 1975 som boken Terroristerna, den tionde och sista boken i Sjöwall Wahlöös dekalogi, kom ut.

Herr talman! Annika Hirvonen Falk har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att se till att misstänkta fall av människohandel med flyktingbarn utreds av polis. Hon har även frågat om jag avser att vidta åtgärder för att öka kunskapen om och förbättra kartläggningen av människohandel med flyktingbarn.

Regeringen tar människohandel och sexualbrott mot barn på största allvar. Den 22 juni i år beslutade regeringen om en ny handlingsplan till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Som ett led i detta arbete har Länsstyrelsen i Stockholms län fått i uppdrag att göra en systematisk granskning av inkomna ärenden till Polismyndigheten 2015 och 2016 gällande misstänkt människohandel med barn. Syftet är bland annat att identifiera orsakerna till att så få förundersökningar om misstänkt människohandel leder till åtal och hitta sätt att förbättra utredningsarbetet.

Vidare har 2014 års människohandelsutredning bland annat i uppdrag att utvärdera tillämpningen av bestämmelsen om människohandelsbrott och granska hur de brottsbekämpande myndigheterna utreder och i övrigt arbetar med ärenden om människohandel. Uppdraget kommer att redovisas i oktober 2016.

Ensamkommande barn är en särskilt sårbar grupp för människohandel, och många barn försvinner efter ankomsten till Sverige. För att öka kunskapen om ensamkommande barn som försvinner har regeringen gett länsstyrelserna i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av problemet. Länsstyrelserna ska också föreslå åtgärder för att förebygga att ensamkommande barn försvinner. Barnombudsmannen har fått ett kompletterande uppdrag att bidra till ökad kunskap om varför ensamkommande barn försvinner.

Det är viktigt att Polismyndigheten vidtar de åtgärder som krävs för att kunna hantera alla misstänkta brott som kommer till myndighetens kännedom. Vad gäller den här typen av brott beslutade rikspolischefen hösten 2015 att förstärka Polismyndighetens förmåga att bekämpa människohandel. Målet är att öka lagföringen genom att utveckla arbetsmetoderna, höja kompetensen, skapa en uthållig organisation för operativa insatser i hela landet och stimulera till ökad samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer. Jag fortsätter att följa Polismyndighetens arbete i denna viktiga fråga.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet Ygeman för svaret. Det är viktigt och bra att regeringen tar frågan om människohandel med barn på stort allvar, och det är viktigt att fler fall leder till åtal. Det gäller särskilt i en tid när vi ser allt fler ensamkommande barn som försvinner från Migrationsverkets boenden och där det finns skäl att misstänka att en del av dessa barn hamnar i utsatthet och utsätts för människohandel för olika ändamål.

Jag är övertygad om att den handlingsplan som regeringen har antagit kommer att ha effekt. Utvärderingar av tidigare handlingsplaner mot människohandel och prostitution har visat sig ha effekt. Men jag funderar på om modellen med handlingsplaner och tillfälliga projekt och insatser uppfyller de behov som det pekas på i de internationella utvärderingar av Sveriges arbete mot människohandel som bland annat den kartläggning som ska göras 2015-2016 är ett svar på.

Jag vill fråga statsrådet om han tror att det är tillräckligt för att även på lång sikt säkerställa kunskapsinhämtningen om läget vad gäller människohandel och särskilt människohandel med barn.

Bakgrunden till min interpellation är att det rapporterades i medierna att det i Skåne funnits ett antal fall av misstänkt människohandel som hade uppmärksammats av ansvarig samordnare från länsstyrelsen som arbetade för Malmö stad. Dessa anmälningar hade inte hanterats av polisen på det sätt som kan förväntas.

Även om det i verkligheten sällan är lika förskräckligt som det lyfts fram i medierna är det naturligtvis oroande att samverkan mellan polisen, sociala myndigheter och aktörer som är utsedda att arbeta med allvarlig brottslighet haltar så att det uppstår en känsla av att olika aktörer inte tar sin del av ansvaret. Även här tror jag att en handlingsplan som tydligt pekar ut och ger uppdrag till flera olika aktörer kan bidra till att varje aktör tar sin del av ansvaret i denna ändå väldigt komplexa problematik. Den är svår för någon enskild aktör att råda bot på.

Herr talman! Annika Hirvonen Falk frågar mig om de åtgärder som har vidtagits vad gäller handlingsplanen och de övriga åtgärder som vidtagits av olika myndigheter är tillräckliga. Mitt svar är att de är en god start. Vi kommer sannolikt att behöva vidta ytterligare åtgärder för att klara att bekämpa människohandel och ensamkommande barns speciella utsatthet.

Sedan har vi gjort en massa andra saker: Vi har infört nya ordningsregler för HVB-hem. Socialstyrelsen har beslutat om nya föreskrifter och allmänna råd. Vi hade i april 2016 en speciell kurs på polishögskolan. Det har gjorts en interaktiv utbildning om människohandel som finns på polisens intranät. Vi har förbättrat underrättelseverksamheten vid NOA, Nationella operativa avdelningen.

Det finns säkert utrymme för förbättringar både av Polismyndighetens och andra myndigheters arbete för att komma till rätta med människohandel och förbättra tryggheten och säkerheten för ensamkommande.

När det gäller det enskilda fallet i Skåne är jag även här förhindrad att svara på det. Men jag kan säga så mycket som att det pågår en utredning vid avdelningen för särskilda utredningar för att utröna om det begåtts något tjänstefel i det här fallet.

Herr talman! Jag hör kanske till den skara politiker och riksdagsledamöter som är otålig och som vill att vi ska ha löst problemen redan när vi först ser dem.

Naturligtvis är utgångspunkten att de utvärderingar som görs ska leda till åtgärder på samma sätt som såklart de utredningar om lagstiftningens utformning som nu har presenterats och som också kommer att presenteras på sikt förhoppningsvis kan få effekt. Här vill jag särskilt nämna att jag hoppas att det arbete som Sexualbrottsutredningen gör ska tas i beaktande. Jag tror att de förändringar som regeringen har aviserat vad gäller både samtyckesbestämmelse och oaktsamhetsbestämmelse kan visa sig ha betydelse även för efterfrågan när det gäller människohandel för sexuella ändamål.

Jag hoppas att vi får anledning att återkomma i olika sammanhang med lösningar på denna allvarliga problematik så att vi får stopp på den organiserade människohandeln och särskilt människohandeln med barn.

Herr talman! Jag förstår Annika Hirvonen Falks otålighet. Den kan nog även ibland drabba ledamöter av regeringen. Jag vill ändå understryka att vi har vidtagit ett antal konkreta åtgärder för att faktiskt nå en förbättring i de här fallen. Jag hoppas att vi kan återkomma i kammaren med ytterligare förslag till förbättringar vad det lider.

Överläggningen var härmed avslutad.