Åtgärder för att fler ska få aktivitetsersättning

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 9 april 2021

Interpellation: Åtgärder för att fler ska få aktivitetsersättning

Interpellation 2020/21:589 av Lars Beckman (M)

Interpellation 2020/21:589 Åtgärder för att fler ska få aktivitetsersättning

av Lars Beckman (M)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Antalet personer som tvingas söka försörjningsstöd från socialtjänsten – trots att de har en funktionsnedsättning och deltar i daglig verksamhet – har ökat. Det visar tidigare framtagna siffror som Socialstyrelsen tog fram på uppdrag av SVT. En ny rapport visar att 40 procent tvingades söka försörjningsstöd för att få pengar till mat och hyra.

De personer som berörs har en funktionsnedsättning. Deras läkare och Arbetsförmedlingen har bedömt att de inte kan klara ett vanligt arbete. Samma slutsats har kommunens handläggare gjort. Därför får de här personerna i stället en sysselsättning som kallas daglig verksamhet. Ersättningen kommer från Försäkringskassan – men allt fler förlorar den ersättningen när myndigheten gör en omprövning. Den här situationen drabbade över tusen personer med en funktionsnedsättning 2019. I en tidigare interpellationsdebatt (interpellation 2019/20:123) har statsrådet Shekarabi sagt att situationen inte är acceptabel och att regeringen skulle åtgärda situationen. I den senaste interpellationsdebatten sa statsrådet samma sak: ”Nej, det är inte lämpligt eller acceptabelt att unga personer med funktionsnedsättning och utan arbetsförmåga hänvisas till försörjningsstöd. Det är helt oacceptabelt. Det var inte det som var tanken med socialförsäkringen.”

Många unga vuxna som nekas aktivitetsersättning från Försäkringskassan får inte jobb eller insatser hos Arbetsförmedlingen – som det är tänkt. En stor grupp tvingas i stället söka försörjningsstöd hos socialtjänsten, enligt en ny rapport. Och var femte som nekades aktivitetsersättning hamnade hos Kronofogden. Flera uppgifter i rapporten är alarmerande:

  • 40 procent tvingades söka ekonomiskt bistånd från socialtjänsten för att ha råd med mat och hyra.
  • 20 procent fick skulder som hamnade hos Kronofogden.

Tanken är att personer med en funktionsnedsättning ska fångas upp av antingen Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, men rapporten visar alltså att en stor grupp hamnar mellan stolarna – och därmed blir utan inkomst. I stället tvingas kommunerna då hjälpa de här personerna med försörjningen.

”Vi har kunnat se att det är få som har arbete och inkomståret efter avslagsbeslutet. Det är 7 av 10 som bara har låga inkomster eller saknar inkomster helt. Vi har sett att det är få som studerar”, säger författaren av rapporten till SVT. Rapporten handlar om personer mellan 20 och 24 år som söker aktivitetsersättning, men nekas av Försäkringskassan.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

  1. Vilka slutsatser drar statsrådet av den kraftiga ökningen av personer som nu erhåller försörjningsstöd i stället för ersättning från Försäkringskassan enligt beskrivningen ovan?
  2. Har statsrådet någon plan på att ge ett uppdrag i regleringsbrevet till Försäkringskassan för att åtgärda situationen?
  3. Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att personer som har daglig verksamhet ska erhålla aktivitetsersättning från Försäkringskassan och inte hänvisas till försörjningsstöd?
  4. Vilka brister ser statsrådet i dagens regelverk, och vilka åtgärder planerar statsrådet för?
  5. Vad kommer statsrådet att göra konkret med anledning av den rapport som visar att 40 procent av de som får indragen aktivitetsersättning hänvisas till försörjningsstöd för sin inkomst?