Återvändande IS-terrorister

Herr talman! Louise Meijer har frågat mig varför jag har dröjt med att presentera lagstiftning inför riksdagen som säkerställer att återvändande IS-terrorister ställs inför rätta.

Regeringen har genomfört en historisk utvidgning av det straffbara området för terrorismrelaterade handlingar. Det är tack vare våra lagstiftningsinitiativ som Sverige i dag har en väl utvecklad och effektiv strafflagstiftning på terrorismområdet. Så såg det inte ut när vi tillträdde 2014 efter en åtta år lång borgerlig regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På vårt initiativ har bland annat ett särskilt straffansvar för terrorismresor och mottagande av terrorismutbildning införts. Det har också blivit straffbart att finansiera en terrorist eller en terroristorganisation. Även terroristbrottet som sådant har utvidgats.

Tidigare i år beslutade regeringen om en lagrådsremiss med förslag om ett särskilt straffansvar för den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. I lagrådsremissen föreslogs också ett särskilt straffansvar för den som utan att delta i en terroristorganisation har samröre med en sådan organisation.

Lagrådet gör inte samma bedömning som den utredare vars förslag låg till grund för lagrådsremissens förslag och en majoritet av de remissinstanser som yttrade sig över utredarens förslag utan menar att förslaget innebär en begränsning av den grundlagsskyddade föreningsfriheten. Vi arbetar därför i högt tempo vidare med det andra förslaget i lagrådsremissen, som innebär att det ska vara straffbart att ha samröre med en terroristorganisation. Det kan till exempel handla om att ta befattning med utrustning eller fordon för en terroristorganisations räkning eller om att hyra ut lokaler eller mark till en sådan organisation.

Vi har också nyligen presenterat två lagförslag för att ytterligare stärka förutsättningarna för att bekämpa brottslighet kopplad till terrorism. Det första förslaget innebär att Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten ska få en utökad tillgång till uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Det har stor betydelse för möjligheten att bedriva underrättelseverksamhet avseende internationell terrorism.

Det andra förslaget gäller nya regler om datalagring för brottsbekämpande ändamål. Förslaget innebär att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen återfår ett av de viktigaste verktygen för att förhindra och utreda allvarlig brottslighet. Att de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till digitala spår är avgörande för att man ska kunna öka tryggheten och bekämpa de mest allvarliga gärningarna, som till exempel terroristbrott.

I Sverige, liksom i andra rättsstater världen över, finns en grundläggande princip som säger att ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Detta innebär att de personer som under 2013 och 2014 reste till Syrien i syfte att strida för IS inte kan dömas för att då ha genomfört en så kallad terrorismresa. Låt mig då påpeka att det var Louise Meijers eget parti som satt vid makten mellan åren 2006 och 2014.

Däremot finns det självfallet ett flertal andra brott som kan vara aktuella för dem som återvänder från striderna i Syrien. Det är till exempel terroristbrott, förberedelse till terroristbrott, rekrytering till terrorism, krigsförbrytelse, mord och våldtäkt - för att nämna några.

För oss är arbetet med att förebygga, upptäcka och lagföra handlingar kopplade till terrorism högprioriterat. På regeringens initiativ gör en utredning just nu en översyn av den straffrättsliga terrorismlagstiftningen. I uppdraget ingår bland annat att lämna förslag på straffskärpningar för alla brott som omfattas av terrorismlagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammanfattningsvis instämmer jag inte i Louise Meijers påstående om att jag har dröjt med att presentera lagstiftning inför riksdagen som säkerställer att återvändande misstänkta IS-terrorister ställs inför rätta. Det är precis just detta vi har gjort sedan vi tillträdde i oktober 2014.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Sverige ligger hela tiden steget efter när det kommer till terrorlagstiftning. Det är för mig och för de allra flesta svenskar, tror jag, helt ofattbart.

Åren 2013 och 2014 var resorna till Syrien som mest omfattande. Sverige kriminaliserade terrorresor först år 2016, det vill säga två år efter att de allra flesta åkt ned till IS.

Sedan 2014 har flera personer som anslutit sig till IS återvänt till Sverige. Säpo räknar med att det är ungefär 150 stycken. Ännu har vi inte ens en lag om deltagande och samröre på plats, en lag som effektivt kan göra att dessa personer döms.

Sverige är ständigt steget efter. Andra länder har en mer vaken inställning. I Storbritannien döms IS-återvändare till fängelse och kan dessutom fråntas sitt brittiska medborgarskap. Likaså kan IS-terroristers medborgarskap dras in i Danmark och i Nederländerna. I Finland, Belgien och Tyskland planeras lagförslag för att göra detta möjligt. I Norge är deltagande i eller samröre med terroristorganisation kriminaliserat. Norska säkerhetspolisen uppger att drygt hälften av dem som återvänt till Norge sitter frihetsberövade. I Danmark är det möjligt att döma människor för främjande av, anstiftande av eller medhjälp till terrorbrott. Detta har gjort att de flesta återvändare fällts. I Frankrike döms som regel alla återvändare till fängelse. Det spelar ingen roll om de stridit för IS eller om de bara deltagit i någon hjälpfunktion, exempelvis som IS-fru.

Hur är det då i Sverige? Jo, här kallas återvändarna till ett frivilligt samtal med Säpo.

Regeringen tillsatte en utredning i maj 2017 för att utreda ett införande av kriminalisering av deltagande i och samröre med terrororganisation. Utredningen var klar redan i december 2017. Sedan blev utredningen liggande i en byrålåda på Regeringskansliet, som jag förstår det. Först över ett år senare skickades förslaget till Lagrådet, och nu säger Lagrådet att den lagtekniska lösning som regeringen valt inte håller.

150 personer har återvänt från IS. Minst 100 till förväntas komma tillbaka förr eller senare. Fortfarande har vi ingen lagstiftning på plats som effektivt kan straffa dessa människor.

Min fråga till statsrådet Morgan Johansson, som varit ansvarigt statsråd sedan 2014, är därför: Varför dröjde regeringen med att lämna en lagrådsremiss angående att kriminalisera deltagande i och samröre med terrororganisationer i över ett års tid?

Herr talman! Som Louise Meijer påpekar i sin interpellation startade kriget i Syrien 2011. Antalet som reste från Sverige till konfliktområdet peakade 2013 och 2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I valrörelsen 2014 sa Moderaterna att de skulle förbjuda och kriminalisera dessa terrorismresor. Sedan förlorade de valet. När jag klev in genom dörrarna på Justitiedepartementet frågade jag tjänstemännen: Vad har de gjort hittills? Har det vidtagits några som helst åtgärder för att kriminalisera terrorismresorna? Tjänstemännen fick titta ned i golvet och säga: Nej, det har det inte.

Det var inte deras fel. Det var helt enkelt så att den politiska ledningen, min företrädare Beatrice Ask under ledning av Fredrik Reinfeldt, inte hade gett några som helst uppdrag för att kriminalisera detta. Inga utredningsdirektiv, inga utredningar och ingen lagstiftningsprocess över huvud taget startade. Jag fick börja från början då, hösten 2014, trots att det som sagt hade rests som värst 2013 och 2014.

Vad har vi då gjort under den här perioden? Terrorismresorna är kriminaliserade sedan 2016; det stämmer. Det var en effekt av den process som jag drog igång 2014. Det tar ett par år att ta fram lagstiftning.

Vi har kriminaliserat att ta emot utbildning. Tidigare var det bara kriminellt att ge terrorismutbildning; det var inte förbjudet att ta emot den. När jag tillträdde var det alltså i princip straffritt att åka utomlands och utbilda sig till terrorist, och den dåvarande regeringen hade inte gjort någonting åt det. Men nu är det kriminaliserat att också ta emot utbildning.

Dessutom har vi utvidgat rubriceringen för terrorfinansieringsbrottet. Det har pågått en rättegång i Solna som har handlat om terrorismfinansiering. Det är just den lagstiftning som vi införde 2016 som nu prövas. Nu behöver man inte visa att någon har finansierat ett enskilt terroristbrott; det räcker att man kan visa att någon har finansierat en organisation. Vi har alltså utvidgat denna brottsrubricering.

Vi tog dessutom initiativ till två blocköverskridande överenskommelser med ett stort antal förslag under förra mandatperioden, 2015 och 2017. Moderaterna var med i dessa samtal. Vi var överens i varje steg som vi skulle ta och om vilka steg vi skulle ta. Det var 2017 som vi gick fram med detta utvidgande så att vi också skulle ta med deltagandebrott och samröresbrott. En utredare blev sedan tillsatt för att klara detta.

Vi har dessutom kraftigt förstärkt resurserna till både Säkerhetspolisen och polisen. Vi har starkare lagstiftning nu än vad vi någonsin har haft på terrorismområdet, och vi har mer resurser som anvisas till detta än någonsin tidigare.

På väg fram till riksdagen är nu en ny lagstiftning om datalagring. Det innebär att man i ökad utsträckning kan ta reda på vem som har ringt till vem, vid vilka tillfällen och var man då befann sig. Denna lagstiftning är på väg fram. Vi är också på väg fram med en ny lagstiftning om signalspaning, så att man kan fortsätta att inhämta information från FRA även efter det att man har öppnat en förundersökning. Det är också oerhört viktigt. Vi är även på väg fram med ett nytt hemligt tvångsmedel: hemlig dataavläsning. Det ligger på bordet.

Vi jobbar dessutom med frågan om deltagande- och samröresbrottet. Som jag säger i mitt svar försöker vi nu hitta en väg som gör att vi lever upp till kraven i regeringsformen. Jag är justitieminister, och jag tänker följa grundlagen. Vi kan inte lägga ett förslag på riksdagens bord som bryter mot grundlagen. Men vi har tagit initiativ till samtal, bland annat med Moderaterna, för att se hur vi gemensamt kan hitta en väg framåt. Jag hoppas att vi kommer att vara konstruktiva också i denna process.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Morgan Johansson säger i sitt svar på min interpellation att Sverige i dag har en väl utvecklad och effektiv strafflagstiftning på terrorismområdet. Jag undrar om han verkligen menar det han säger. När IS-återvändare kommer till Sverige kallas de till ett frivilligt samtal med Säpo - ett frivilligt samtal med Säpo!

Jag förstår att Morgan Johansson gärna pratar om Alliansens tid i regeringen; det brukar han göra. Men det var för mer än två mandatperioder sedan. Jag förstår också att Morgan Johansson är stolt över de reformer han faktiskt har genomfört. Men det är för lite och för sent.

Förslaget om datalagring var klart i oktober 2017. Förslaget om signalspaning var klart i augusti 2018. När det gäller förslaget om hemlig dataavläsning var utredningen klar i november 2017, men ännu har inget lagförslag presenterats.

Flera av de åtgärder som Moderaterna och regeringen kom överens om både 2015 och 2017 är fortfarande inte genomförda. Man kan inte beskriva det på något annat sätt än att regeringen har dröjt med effektiv lagstiftning på området.

Jag måste därför fråga statsrådet: Är han nöjd med hur långt Sverige har kommit hittills när det kommer till effektiv lagstiftning mot terrorism?

Herr talman! Ingen regering har stärkt terroristlagstiftningen på samma grundläggande sätt som vi har gjort under vår mandatperiod. Ingen har tagit lika många initiativ, och ingen har satt av lika mycket resurser till terrorismbekämpning som vi har gjort. Ingen har tidigare lyckats sluta så många och omfattande blocköverskridande överenskommelser om vad vi ska göra som vi gjorde under förra mandatperioden.

Det är klart att man aldrig kan vara nöjd när man vet att saker och ting ska fortsätta. Men man måste också ta saker och ting i sin ordning, och man måste se till att få fram lagstiftning som faktiskt fungerar.

Nu tycker Louise Meijer att det har tagit alltför lång tid att få ut lagförslagen på remiss och att ta fram en lagrådsremiss. Då glömmer hon bort att denna kammare avsatte oss som regering direkt efter valet i september. I praktiken gick hela hösten åt till regeringsbildningsfrågeställningen, och vi kunde inte ta några initiativ under denna period. Det är så det fungerar.

Men så fort regeringsknuten var upplöst och vi var tillbaka i regeringsställning igen kunde vi se till att färdigställa förslagen, och nu kan vi gå först till Lagrådet och sedan till riksdagen. Jag hade naturligtvis mycket hellre suttit kvar och inte blivit avsatt som minister i höstas. Då hade vi inte tappat den här tiden, men så blev det till slut. Nu gäller det att se till att fortsatt ha högsta fart. Vi kommer som sagt inom kort med ett omarbetat förslag när det gäller samröresbrottet.

Vi lyfter också i samtalen med de andra partierna just frågeställningen om hur föreningsfriheten ska tolkas. Det som gjorde att Lagrådet kom att ha invändningar mot vårt ursprungsförslag var bland annat formuleringen i regeringsformen 2 kap. 24 §, där föreningsfriheten slås fast. Lagrådet gör tolkningen att det inte spelar någon roll vilken verksamhet en förening ägnar sig åt; den är fortfarande skyddad av föreningsfriheten i regeringsformen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan sannerligen ifrågasätta om det är rimligt, för det innebär att oavsett om en förening ägnar sig åt att samla frimärken eller åt att spränga folk i luften är den fortfarande skyddad i regeringsformen på precis samma sätt som förening betraktad. Därför har jag öppnat upp för att göra en översyn också i denna del.

Vi tar dock det här i två delar, för om vi ska ändra regeringsformen kommer det att dröja ända fram till 2023. Fram till dess gäller det att ta fram en lagstiftning som i så stor utsträckning som möjligt kriminaliserar alla gärningar som underlättar och stärker terroristorganisationer på olika sätt. Det är därför vi nu arbetar på ett nytt lagförslag.

När vi är färdiga med det - vilket vi kommer att vara inom kort - kommer vi naturligtvis att vilja ha ett samtal med de andra partier som står bakom terroristöverenskommelserna. Moderaterna är ett av dem, och jag hoppas att vi kan fortsätta att föra en konstruktiv diskussion om hur processen ska föras framåt.

Min bestämda inriktning och uppfattning är att vi ska kriminalisera så många gärningar som möjligt som underlättar och stärker terroristorganisationer.

Herr talman! Jag ifrågasätter inte justitieministerns intentioner; jag ifrågasätter däremot hans tempo. 41 kommuner riskerar att få ta emot IS-återvändare. 4 av dessa är skånska kommuner, varav en kommun alltså är Lund. I lilla pittoreska, akademiska Lund, där både jag och justitieministern bor tillsammans med tusentals studenter och andra lundabor, kommer det alltså att finnas IS-återvändare.

Ingen som har återvänt har blivit dömd. Det enda som händer är att de kallas till ett frivilligt samtal med Säpo. Det kan väl ändå inte vara en effektiv strafflagstiftning.

Förtjänar inte Sverige bättre? Förtjänar inte Sverige och våra invånare att IS-återvändare sätts bakom lås och bom? Och om justitieministern tycker det - varför har han då inte sett till att sådan lagstiftning finns på plats?

Herr talman! Vi har redan, som jag har sagt, förstärkt terroristlagstiftningen mer än någon annan regering har gjort. Och vi har gjort det i samarbete med oppositionen, däribland Moderaterna. Frågorna om deltagandebrott och samröresbrott finns med i den senaste överenskommelsen, som vi gjorde 2017. Då tillsatte vi utredningen, och det är förslaget från just denna utredning som vi nu arbetar med.

Det är klart att jag hellre hade sett att saker och ting hade satts i rullning vid det tillfälle då det verkligen restes som allra mest. Men återigen: När jag klev in på Rosenbad i oktober 2014 fanns ingenting av detta ens påbörjat. Vi fick börja från början.

Det är en felaktig beskrivning att säga att det enda som händer är att de kallas till ett frivilligt samtal. Om det finns information som visar att det har begåtts brott utomlands syftar Säkerhetspolisens och polisens verksamhet till att väcka åtal. Det får man titta på fall för fall. Min bestämda uppfattning är att man får titta på om det finns brott i andra länder som de som har kommit tillbaka, eller de som är på väg tillbaka, kan bindas till. I det läget vet vi att svenska domstolar har en vidsträckt jurisdiktion och kan döma för brott begångna utomlands. Det har också skett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en felaktig beskrivning att säga att det enda som händer är att de kallas till ett frivilligt samtal. Det är tvärtom. Säkerhetspolisen ser mycket allvarligt på dessa frågor, och de följer individerna noga. Om de kan bindas till brott kommer också åtal att väckas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.