arvs- och gåvoskatterna

Interpellationsdebatt 27 maj 2002

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 119 Finansminister Bosse Rin (S)

Fru talman! Stefan Hagfeldt har frågat näringsmi- nister Björn Rosengren vad han avser att göra för att förändra de s.k. 3:12-reglerna. Per Westerberg har frågat näringsminister Björn Rosengren vad han avser att göra för att förändra arvs- och gåvoskatterna. Han anför att det är av yt- tersta vikt att de skattemässiga villkoren för genera- tionsskiften i familjeföretag åtgärdas snabbt. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationerna. Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att se över de regler som gäller för beskattning av utdelning från och kapitalvinst vid försäljning av andelar i fåmansföretag samt de särskilda regler i arvs- och gåvoskattelagstiftningen som gäller vid arv och gåva av företag, den s.k. 3:12-utredningen (Fi 1999:12). Uppdraget ska vara avslutat senast den 31 maj 2002. Regeringen kommer att ta ställning till förslagen efter sedvanlig remissbehandling.

Anf. 120 Stefan Hagfeldt (M)

Fru talman! Min fråga till näringsministern, som nu besvaras av finansministern, gällde hur 3:12- reglerna ska ändras för att Sverige ska få ett bra före- tagsklimat. Svaret från finansministern är att regeringen har tillkallat en särskild utredare för att se över dessa regler. Av svaret framgår tydligt att finansministern inte vill ta någon debatt om de här frågorna i dag. Att en utredning tillsatts är ingen nyhet, och det tar jag också upp i min interpellation. Det som oroar är att nu har nästan hela fyraårsperioden gått, och de småföretagare som drabbats av dessa regler är minst sagt upprörda. På grund av regeringens senfärdighet har några t.o.m. drabbats av konkurs och arbetslöshet i stället för att kunna bidra till sysselsättningen. Det har talats om ett näringsklimat i världsklass, men förhållandet visade sig i det här fallet bli det motsatta. Sedan oktober 1994 har de socialdemokratiska re- geringarna tillsatt 993 olika utredningar. 114 av dessa har varit inom Näringsdepartementets område. Fler och fler företagare kritiserar regeringen för att de begraver viktiga frågor i utredningar i stället för att snabbt lösa problemen. Principen som den socialde- mokratiska regeringen står bakom, att missgynna små företag, är minst sagt olycklig i det svenska skattesy- stemet. Varför ska de små företagen ha större risk i skattehänseende än de stora företagen? Fru talman! I Dagens Industri från den 24 maj framförs det att utredningen kommer att bli en besvi- kelse för företagarna. Enligt tidningen träffades ut- redningen för sitt sista möte i fredags. Betänkandet väntas överlämnas till finansministern den 18 juni. Sedan går väl utredningen ut på remiss, vilket natur- ligtvis innebär att inga beslut kommer att fattas förrän tidigast efter valet. Enligt Dagens Industri kommer utredningen att föreslå att fåmansbolag även i fortsättningen ska diskrimineras jämfört med ägande av aktier i börsfö- retag. Skattekrav avvisas. Näringslivets krav på en radikal skattesänkning som tar hänsyn till den stora risk som fåmansbolagsägarna tar avvisas av utred- ningen - allt enligt Dagens Industri. Fru talman! Utredningsbetänkandet kommer även att behandla frågan om generationsskiften i fåmans- bolag. I dag hindrar den höga skatten ofta den yngre generationen att ta över familjeföretaget, som i stället måste säljas till externa ägare. Även om finansministern inte vill kommentera vad som läckt från utredningen, måste väl regeringen ändå ha en uppfattning i de här frågorna. Var löftet om ett näringsklimat i världsklass bara tomma ord?

Anf. 121 Petra Gardos (M)

Fru talman! I sitt svar tar finansministern på några väldigt få rader upp problemet med arvs- och gåvo- skatterna. Regeringen ger sken av att problemet inte finns och hänvisar återigen till en liten utredning. Utred- ningar i all ära, de är naturligtvis viktiga och ett bra sätt för regeringen att skaffa sig ett beslutsunderlag. Men, och detta men är ett viktigt men, en regering måste också visa ledarskap och handlingskraft. De problem som dessa skatter medför överstiger vida de summor som de drar in till statskassan. Därför bör de absolut avskaffas. Statsrådet säger att regeringen nu ska vänta på sedvanlig remissbehandling, som det så fint heter. Synd bara att detta innebär att frågan om arvs- och gåvoskatterna på sätt som vi vet sopas under mattan inför valet i höst. Jag anser att det är viktiga politiska frågor som verkligen bör lyftas fram och diskuteras - detta speciellt inför valet, eftersom det är det bästa sättet för medborgarna att kunna bilda sig en uppfatt- ning om de olika alternativ som står till buds i valet. Att då bara hänvisa till en utredning utan att över huvud taget säga något om regeringens inställning är milt uttryckt otillfredsställande. Jag ska återge några exempel. Ministern behöver inte gå in i sak och diskutera enskilda fall utan kan bara ta till sig vad folk i gemen anser. Pengar i Sverige - varför då? Detta är en skamfläck för Sverige, tyvärr inte den enda. Då jag under min levnad tjänar pengar betalar jag inkomstskatt. Köper jag något betalar jag moms. Firman jag köpte något av betalar vinstskatt, arbets- givaravgift m.m., dvs. att större delen av mina pengar går till skatt. När jag lämnar jordelivet ska det jag lämnar efter mig skattas igen. Varför? Vad är det för fördelningspolitisk socialdemokratisk grundidé som detta fenomen baseras på? I praktiken är arvsskatten en skatt på skatten. Detta borde vara olagligt. Jag kan stå här och läsa citat efter citat, men det jag undrar är varför finansministern dels inte kan ta debatter, dels inte svarar på frågor som ställs.

Anf. 122 Finansminister Bosse Rin (S)

Fru talman! Tillsättandet av den s.k. 3:12- utredningen är ett uttryck för att regeringen ser att det finns en del problem på företagsskatteområdet som behöver åtgärdas. I direktiven till utredningen finns också de här problemen närmare redovisade, och dessa har interpellanterna säkert kunnat ta del av. Eftersom det är en väldigt viktig utredning för- väntar regeringen sig att utredningen kanske t.o.m. kan påvisa alternativa vägar för att lösa de problem som regeringen har tagit upp i direktiven. Det vore mig naturligtvis fjärran att innan utredningen har lagt fram sina förslag ta ställning till förslag som jag inte ens känner till. Det tror jag att interpellanterna också förstår. Därför får interpellanterna helt enkelt ha lite tålamod med att jag inte kan stå här och kommentera rykten i affärspressen om vad utredningen kommer att innehålla. Det tycker jag vore ganska oseriöst mot en utredning som har arbetat mycket noggrant och omsorgsfullt och som självfallet kommer att ha många intressanta förslag, som vi så snabbt som möj- ligt ska bereda i Regeringskansliet. Det är regeringens ambition att det naturligtvis ska resultera i förbätt- ringar för de enskilda företagen. Det är därför som vi har tillsatt utredningen som sådan. Jag tror inte att det är rätt metod att ägna sig åt att kommentera rykten, utan jag tycker att vi ska avvakta den utredning som är tillsatt och det seriösa utred- ningsarbete som har bedrivits under ett antal måna- ders tid.

Anf. 123 Stefan Hagfeldt (M)

Fru talman! Jag förstår att finansministern inte vill debattera vad som kan stå i utredningen. Men själv- klart måste väl ändå finansministern ha en egen upp- fattning i de här frågorna? Det här är ju inget nytt problem som har uppkommit det senaste året, utan under de fyra år som jag har varit med i kammaren har det varit en livlig debatt. Vad säger exempelvis finansministern till de småföretagare som drabbas av de här orättfärdiga reglerna? Jag har själv fått många uppvaktningar i de här frågorna från förtvivlade småföretagare. Jag förutsät- ter att finansministern också har varit flitigt uppvak- tad om hur hårt 3:12-reglerna drabbar småföretagar- na. På grund av tidsbrist tar jag inte här upp några konkreta fall. Jag kan bara konstatera att en hel riks- dagsperiod som sagt har gått till ända, och fortfarande drabbas småföretagare av de här diskriminerande reglerna. Vi behöver fler små företag i det här landet som också tillåts att växa. Varför inser inte regeringen detta? I stället för att motarbeta de små företagen borde självklart regeringen underlätta för dem att bedriva sin verksamhet. Löftet om ett näringsklimat i världsklass klingar verkligen falskt.

Anf. 124 Petra Gardos (M)

Fru talman! Jag vet inte om det är finansminis- terns debatteknik att gå upp i talarstolen och inte bemöta det man frågar om. Ett annat problem som i alla fall jag ser med de här utredningarna är att den utredning som statsrådet hänvisar till inte verkar leda till vare sig rejäla eller konkreta förslag. Det bidde en tumme, skriver t.ex. ett par debattörer med god insyn i utredningen i Dagens Industri den 24 maj. Fenomenet med att något stort till slut bara blir en tumme är tyvärr alltför välkänt. Som jag sade tidigare i en interpellationsdebatt är det så att under de senaste åtta år då Socialdemokraterna har suttit i regeringen har det tillsatts 993 olika utred- ningar. Med samma utgångspunkt som finansminis- tern har här i dag kan olika statsråd komma till kam- maren 993 gånger och hänvisa till utredningar och sedvanlig remissbehandling. Medan gräset växer dör kon, som det heter.

Anf. 125 Finansminister Bosse Rin (S)

Fru talman! För den som vill ha en seriös behand- ling av olika ämnen är det ju en vanlig gång att när man väl har tillsatt en utredning bör man avvakta utredarens rapporter, betänkanden och förslag innan man dömer dem - och framför allt dömer ut dem som interpellanterna gör här. Det vore mig fjärran att kommentera en utredningsfas, ett utredningsarbete som är väldigt seriöst, på grund av rykten såsom interpellanterna kräver. Jag tycker inte att det verkar särskilt seriöst från interpellanternas sida. Det verkar mera vara ett politiskt propagandaspel, och jag inlåter mig inte i detta.

Anf. 126 Stefan Hagfeldt (M)

Fru talman! Det är ju faktiskt så att det har kom- mit mängder av utredningar. Det har också visat sig att många av de här utredningarna inte har lett till någonting. Att jag tar upp den här frågan i dag är för att den naturligtvis är angelägen för alla de småföre- tagare som drabbas av 3:12-reglerna. Nu har det fak- tiskt gått en hel valperiod och finansministern har inte gjort något åt detta - eller näringsministern, ska jag säga, som jag faktiskt väckte den här interpellationen till. Det var också näringsministern som faktiskt gick ut och lovade detta fina klimat i världsklass. Det är väl någonting som vi gemensamt, finans- ministern och alla vi ledamöter i riksdagen, bör jobba för, att underlätta för småföretagarna att få ett bra näringsklimat. Vi behöver mängder av nya, små fö- retag som också växer och utvecklas positivt. Det ska inte motarbetas av krångliga 3:12-lagar.

Anf. 127 Finansminister Bosse Rin (S)

Fru talman! Det har förvisso tillsatts många utred- ningar. De allra flesta har också resulterat i proposi- tioner här i kammaren. Det har fattats många goda beslut i anslutning till dessa förslag. Dessutom har regeringen tagit en rad egna initiativ som inte har föregåtts av utredningar. Jag kan redovisa ett par sådana som haft stor betydelse för de mindre företa- gen. Regeringen har vid två tillfällen förbättrat de mindre företagens möjligheter att använda vinstmedel för framtida investeringar. Vi sänkte vid det första tillfället skattesatsen. Vid det andra tillfället såg vi till att företagen också fick en längre period på sig att föra över pengar till de fonder som man kan använda för framtida investeringar. På så vis har vi möjliggjort för de mindre företagen att kunna utjämna sina resul- tat under längre perioder. De här förslagen tillkom utan att någon utredning hade bedrivits på området. Men jag kan redovisa att det också på många andra områden, där det har före- kommit utredningar, har lämnats sådana förslag till riksdagen. Jag tycker att det är en viktig del i vår parlamentariska demokrati att vi i vanlig ordning när vi upptäcker problem ser om dessa är av sådan art att de omedelbart går att åtgärda eller om de är mer komplicerade och kräver utredningar. När vi får ut- redningar måste vi också ha lite tålamod och vänta på att de lämnar sina rapporter och får erforderlig be- handling på ett sjyst sätt. Sedan kan regeringen åter- komma med sina förslag. Det är ofta så med näringslivets krav på förenk- lingar att det inte handlar om förenklingar utan i stäl- let om att kräva sänkt skatt. Jag har respekt för sådana krav, men jag tror att de hela tiden måste vägas mot andra krav på skattesänkningar. Jag vill påminna interpellanten om att den här regeringen under man- datperioden har sänkt skatterna med 60 miljarder kronor, inte enbart för fysiska personer utan även för juridiska personer. Vi sänkte exempelvis skatterna för investmentbolagen så sent som vid årsskiftet. Det hade stor betydelse också för småföretagens möjlig- heter att få kapital.

den 26 april

Interpellation 2001/02:459

av Per Westerberg (m) till näringsminister Björn Rosengren om arvs- och gåvoskatterna

Sverige har i dag relativt få medelstora företag. En av orsakerna till detta är utformningen av arvs- och gåvoskatterna. Familjeföretag får ofta arvs- och gåvoskatteproblem vid generationsskiften, och det är de som tar över företagen som får de största problemen. Vi moderater vill slå vakt om familjeföretagen och underlätta generationsskiften. Vi anser det vara av yttersta vikt att de skattemässiga villkoren för generationsskiften i familjeföretag åtgärdas snabbt.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till näringministern:

Vad avser statsrådet göra för att förändra arvs- och gåvoskatten?