arvs- och gåvoskatterna
Interpellationsdebatt 27 maj 2002
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenFinansminister Bosse Rin (S)
- Hoppa till i videospelarenStefan Hagfeldt (M)
- Hoppa till i videospelarenPetra Gardos (M)
- Hoppa till i videospelarenFinansminister Bosse Rin (S)
- Hoppa till i videospelarenStefan Hagfeldt (M)
- Hoppa till i videospelarenPetra Gardos (M)
- Hoppa till i videospelarenFinansminister Bosse Rin (S)
- Hoppa till i videospelarenStefan Hagfeldt (M)
- Hoppa till i videospelarenFinansminister Bosse Rin (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 9
Anf. 119 Finansminister Bosse Rin (S)
Fru talman! Stefan Hagfeldt har frågat näringsmi-
nister Björn Rosengren vad han avser att göra för att
förändra de s.k. 3:12-reglerna.
Per Westerberg har frågat näringsminister Björn
Rosengren vad han avser att göra för att förändra
arvs- och gåvoskatterna. Han anför att det är av yt-
tersta vikt att de skattemässiga villkoren för genera-
tionsskiften i familjeföretag åtgärdas snabbt.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är
jag som ska svara på interpellationerna.
Regeringen har tillkallat en särskild utredare för
att se över de regler som gäller för beskattning av
utdelning från och kapitalvinst vid försäljning av
andelar i fåmansföretag samt de särskilda regler i
arvs- och gåvoskattelagstiftningen som gäller vid arv
och gåva av företag, den s.k. 3:12-utredningen (Fi
1999:12). Uppdraget ska vara avslutat senast den
31 maj 2002. Regeringen kommer att ta ställning till
förslagen efter sedvanlig remissbehandling.
Anf. 120 Stefan Hagfeldt (M)
Fru talman! Min fråga till näringsministern, som
nu besvaras av finansministern, gällde hur 3:12-
reglerna ska ändras för att Sverige ska få ett bra före-
tagsklimat.
Svaret från finansministern är att regeringen har
tillkallat en särskild utredare för att se över dessa
regler. Av svaret framgår tydligt att finansministern
inte vill ta någon debatt om de här frågorna i dag.
Att en utredning tillsatts är ingen nyhet, och det
tar jag också upp i min interpellation. Det som oroar
är att nu har nästan hela fyraårsperioden gått, och de
småföretagare som drabbats av dessa regler är minst
sagt upprörda. På grund av regeringens senfärdighet
har några t.o.m. drabbats av konkurs och arbetslöshet
i stället för att kunna bidra till sysselsättningen. Det
har talats om ett näringsklimat i världsklass, men
förhållandet visade sig i det här fallet bli det motsatta.
Sedan oktober 1994 har de socialdemokratiska re-
geringarna tillsatt 993 olika utredningar. 114 av dessa
har varit inom Näringsdepartementets område. Fler
och fler företagare kritiserar regeringen för att de
begraver viktiga frågor i utredningar i stället för att
snabbt lösa problemen. Principen som den socialde-
mokratiska regeringen står bakom, att missgynna små
företag, är minst sagt olycklig i det svenska skattesy-
stemet. Varför ska de små företagen ha större risk i
skattehänseende än de stora företagen?
Fru talman! I Dagens Industri från den 24 maj
framförs det att utredningen kommer att bli en besvi-
kelse för företagarna. Enligt tidningen träffades ut-
redningen för sitt sista möte i fredags. Betänkandet
väntas överlämnas till finansministern den 18 juni.
Sedan går väl utredningen ut på remiss, vilket natur-
ligtvis innebär att inga beslut kommer att fattas förrän
tidigast efter valet.
Enligt Dagens Industri kommer utredningen att
föreslå att fåmansbolag även i fortsättningen ska
diskrimineras jämfört med ägande av aktier i börsfö-
retag. Skattekrav avvisas. Näringslivets krav på en
radikal skattesänkning som tar hänsyn till den stora
risk som fåmansbolagsägarna tar avvisas av utred-
ningen - allt enligt Dagens Industri.
Fru talman! Utredningsbetänkandet kommer även
att behandla frågan om generationsskiften i fåmans-
bolag. I dag hindrar den höga skatten ofta den yngre
generationen att ta över familjeföretaget, som i stället
måste säljas till externa ägare.
Även om finansministern inte vill kommentera
vad som läckt från utredningen, måste väl regeringen
ändå ha en uppfattning i de här frågorna. Var löftet
om ett näringsklimat i världsklass bara tomma ord?
Anf. 121 Petra Gardos (M)
Fru talman! I sitt svar tar finansministern på några
väldigt få rader upp problemet med arvs- och gåvo-
skatterna.
Regeringen ger sken av att problemet inte finns
och hänvisar återigen till en liten utredning. Utred-
ningar i all ära, de är naturligtvis viktiga och ett bra
sätt för regeringen att skaffa sig ett beslutsunderlag.
Men, och detta men är ett viktigt men, en regering
måste också visa ledarskap och handlingskraft.
De problem som dessa skatter medför överstiger
vida de summor som de drar in till statskassan. Därför
bör de absolut avskaffas.
Statsrådet säger att regeringen nu ska vänta på
sedvanlig remissbehandling, som det så fint heter.
Synd bara att detta innebär att frågan om arvs- och
gåvoskatterna på sätt som vi vet sopas under mattan
inför valet i höst. Jag anser att det är viktiga politiska
frågor som verkligen bör lyftas fram och diskuteras -
detta speciellt inför valet, eftersom det är det bästa
sättet för medborgarna att kunna bilda sig en uppfatt-
ning om de olika alternativ som står till buds i valet.
Att då bara hänvisa till en utredning utan att över
huvud taget säga något om regeringens inställning är
milt uttryckt otillfredsställande.
Jag ska återge några exempel. Ministern behöver
inte gå in i sak och diskutera enskilda fall utan kan
bara ta till sig vad folk i gemen anser.
Pengar i Sverige - varför då?
Detta är en skamfläck för Sverige, tyvärr inte den
enda.
Då jag under min levnad tjänar pengar betalar jag
inkomstskatt. Köper jag något betalar jag moms.
Firman jag köpte något av betalar vinstskatt, arbets-
givaravgift m.m., dvs. att större delen av mina pengar
går till skatt. När jag lämnar jordelivet ska det jag
lämnar efter mig skattas igen. Varför? Vad är det för
fördelningspolitisk socialdemokratisk grundidé som
detta fenomen baseras på? I praktiken är arvsskatten
en skatt på skatten. Detta borde vara olagligt.
Jag kan stå här och läsa citat efter citat, men det
jag undrar är varför finansministern dels inte kan ta
debatter, dels inte svarar på frågor som ställs.
Anf. 122 Finansminister Bosse Rin (S)
Fru talman! Tillsättandet av den s.k. 3:12-
utredningen är ett uttryck för att regeringen ser att det
finns en del problem på företagsskatteområdet som
behöver åtgärdas. I direktiven till utredningen finns
också de här problemen närmare redovisade, och
dessa har interpellanterna säkert kunnat ta del av.
Eftersom det är en väldigt viktig utredning för-
väntar regeringen sig att utredningen kanske t.o.m.
kan påvisa alternativa vägar för att lösa de problem
som regeringen har tagit upp i direktiven. Det vore
mig naturligtvis fjärran att innan utredningen har lagt
fram sina förslag ta ställning till förslag som jag inte
ens känner till. Det tror jag att interpellanterna också
förstår. Därför får interpellanterna helt enkelt ha lite
tålamod med att jag inte kan stå här och kommentera
rykten i affärspressen om vad utredningen kommer
att innehålla. Det tycker jag vore ganska oseriöst mot
en utredning som har arbetat mycket noggrant och
omsorgsfullt och som självfallet kommer att ha
många intressanta förslag, som vi så snabbt som möj-
ligt ska bereda i Regeringskansliet. Det är regeringens
ambition att det naturligtvis ska resultera i förbätt-
ringar för de enskilda företagen. Det är därför som vi
har tillsatt utredningen som sådan.
Jag tror inte att det är rätt metod att ägna sig åt att
kommentera rykten, utan jag tycker att vi ska avvakta
den utredning som är tillsatt och det seriösa utred-
ningsarbete som har bedrivits under ett antal måna-
ders tid.
Anf. 123 Stefan Hagfeldt (M)
Fru talman! Jag förstår att finansministern inte vill
debattera vad som kan stå i utredningen. Men själv-
klart måste väl ändå finansministern ha en egen upp-
fattning i de här frågorna? Det här är ju inget nytt
problem som har uppkommit det senaste året, utan
under de fyra år som jag har varit med i kammaren
har det varit en livlig debatt. Vad säger exempelvis
finansministern till de småföretagare som drabbas av
de här orättfärdiga reglerna?
Jag har själv fått många uppvaktningar i de här
frågorna från förtvivlade småföretagare. Jag förutsät-
ter att finansministern också har varit flitigt uppvak-
tad om hur hårt 3:12-reglerna drabbar småföretagar-
na.
På grund av tidsbrist tar jag inte här upp några
konkreta fall. Jag kan bara konstatera att en hel riks-
dagsperiod som sagt har gått till ända, och fortfarande
drabbas småföretagare av de här diskriminerande
reglerna.
Vi behöver fler små företag i det här landet som
också tillåts att växa. Varför inser inte regeringen
detta? I stället för att motarbeta de små företagen
borde självklart regeringen underlätta för dem att
bedriva sin verksamhet. Löftet om ett näringsklimat i
världsklass klingar verkligen falskt.
Anf. 124 Petra Gardos (M)
Fru talman! Jag vet inte om det är finansminis-
terns debatteknik att gå upp i talarstolen och inte
bemöta det man frågar om.
Ett annat problem som i alla fall jag ser med de
här utredningarna är att den utredning som statsrådet
hänvisar till inte verkar leda till vare sig rejäla eller
konkreta förslag. Det bidde en tumme, skriver t.ex. ett
par debattörer med god insyn i utredningen i Dagens
Industri den 24 maj. Fenomenet med att något stort
till slut bara blir en tumme är tyvärr alltför välkänt.
Som jag sade tidigare i en interpellationsdebatt är det
så att under de senaste åtta år då Socialdemokraterna
har suttit i regeringen har det tillsatts 993 olika utred-
ningar. Med samma utgångspunkt som finansminis-
tern har här i dag kan olika statsråd komma till kam-
maren 993 gånger och hänvisa till utredningar och
sedvanlig remissbehandling. Medan gräset växer dör
kon, som det heter.
Anf. 125 Finansminister Bosse Rin (S)
Fru talman! För den som vill ha en seriös behand-
ling av olika ämnen är det ju en vanlig gång att när
man väl har tillsatt en utredning bör man avvakta
utredarens rapporter, betänkanden och förslag innan
man dömer dem - och framför allt dömer ut dem som
interpellanterna gör här. Det vore mig fjärran att
kommentera en utredningsfas, ett utredningsarbete
som är väldigt seriöst, på grund av rykten såsom
interpellanterna kräver. Jag tycker inte att det verkar
särskilt seriöst från interpellanternas sida. Det verkar
mera vara ett politiskt propagandaspel, och jag inlåter
mig inte i detta.
Anf. 126 Stefan Hagfeldt (M)
Fru talman! Det är ju faktiskt så att det har kom-
mit mängder av utredningar. Det har också visat sig
att många av de här utredningarna inte har lett till
någonting. Att jag tar upp den här frågan i dag är för
att den naturligtvis är angelägen för alla de småföre-
tagare som drabbas av 3:12-reglerna. Nu har det fak-
tiskt gått en hel valperiod och finansministern har inte
gjort något åt detta - eller näringsministern, ska jag
säga, som jag faktiskt väckte den här interpellationen
till. Det var också näringsministern som faktiskt gick
ut och lovade detta fina klimat i världsklass.
Det är väl någonting som vi gemensamt, finans-
ministern och alla vi ledamöter i riksdagen, bör jobba
för, att underlätta för småföretagarna att få ett bra
näringsklimat. Vi behöver mängder av nya, små fö-
retag som också växer och utvecklas positivt. Det ska
inte motarbetas av krångliga 3:12-lagar.
Anf. 127 Finansminister Bosse Rin (S)
Fru talman! Det har förvisso tillsatts många utred-
ningar. De allra flesta har också resulterat i proposi-
tioner här i kammaren. Det har fattats många goda
beslut i anslutning till dessa förslag. Dessutom har
regeringen tagit en rad egna initiativ som inte har
föregåtts av utredningar. Jag kan redovisa ett par
sådana som haft stor betydelse för de mindre företa-
gen.
Regeringen har vid två tillfällen förbättrat de
mindre företagens möjligheter att använda vinstmedel
för framtida investeringar. Vi sänkte vid det första
tillfället skattesatsen. Vid det andra tillfället såg vi till
att företagen också fick en längre period på sig att
föra över pengar till de fonder som man kan använda
för framtida investeringar. På så vis har vi möjliggjort
för de mindre företagen att kunna utjämna sina resul-
tat under längre perioder.
De här förslagen tillkom utan att någon utredning
hade bedrivits på området. Men jag kan redovisa att
det också på många andra områden, där det har före-
kommit utredningar, har lämnats sådana förslag till
riksdagen. Jag tycker att det är en viktig del i vår
parlamentariska demokrati att vi i vanlig ordning när
vi upptäcker problem ser om dessa är av sådan art att
de omedelbart går att åtgärda eller om de är mer
komplicerade och kräver utredningar. När vi får ut-
redningar måste vi också ha lite tålamod och vänta på
att de lämnar sina rapporter och får erforderlig be-
handling på ett sjyst sätt. Sedan kan regeringen åter-
komma med sina förslag.
Det är ofta så med näringslivets krav på förenk-
lingar att det inte handlar om förenklingar utan i stäl-
let om att kräva sänkt skatt. Jag har respekt för sådana
krav, men jag tror att de hela tiden måste vägas mot
andra krav på skattesänkningar. Jag vill påminna
interpellanten om att den här regeringen under man-
datperioden har sänkt skatterna med 60 miljarder
kronor, inte enbart för fysiska personer utan även för
juridiska personer. Vi sänkte exempelvis skatterna för
investmentbolagen så sent som vid årsskiftet. Det
hade stor betydelse också för småföretagens möjlig-
heter att få kapital.
Interpellation 2001/02:459
av Per Westerberg (m) till näringsminister Björn Rosengren om arvs- och gåvoskatternaSverige har i dag relativt få medelstora företag. En av orsakerna till detta är utformningen av arvs- och gåvoskatterna. Familjeföretag får ofta arvs- och gåvoskatteproblem vid generationsskiften, och det är de som tar över företagen som får de största problemen. Vi moderater vill slå vakt om familjeföretagen och underlätta generationsskiften. Vi anser det vara av yttersta vikt att de skattemässiga villkoren för generationsskiften i familjeföretag åtgärdas snabbt.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till näringministern:
Vad avser statsrådet göra för att förändra arvs- och gåvoskatten?