Arlandas framtid

Fru talman! Jessika Roswall har ställt frågor till mig om Arlandas framtid.

I januari 2017 presenterade regeringen En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem. I flygstrategin anges bland annat att ett Arlandaråd i dialog och samverkan ska ta fram förslag och en färdplan för Arlanda samt att flygets klimatpåverkan ska minska.

Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars, och sedan den nuvarande regeringen tillträdde har rådet inte haft några möten. Hanteringen av Arlandarådets arbete är inte klar.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret, även om jag kanske inte tycker att det var så mycket till svar på de frågor jag ställde. Jag tänkte upprepa dem här.

Avser ministern att presentera Arlandarapportens slutsatser inom en snar framtid? Innebär konflikten med Miljöpartiet, som vi har sett i ett antal tidningar, att planerna för en utbyggnad av Arlanda kommer att stoppas, och vad avser ministern att göra för att föra frågan vidare? Dessa tre frågor vill jag ha svar på. Svaret som vi nyss hörde är lite svårtolkat.

Precis som regeringen skriver i sin flygstrategi har ju flyget en stor betydelse för Sverige och för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft. Det spelar helt enkelt en stor roll.

Sverige är ett avlångt land med långa avstånd. Vi ligger där vi ligger, det vill säga i norra Europas utkant. Vi är ett exportberoende land, och vi samarbetar med länder över hela världen. Flyget är nödvändigt för väldigt många - för att få våra regioner att hålla ihop, för att få regional tillväxt och för att få människor att kunna leva och bo över hela landet.

Jag tycker också att det är viktigt att vi hela tiden påminner oss om att vi inte får ställa transportslag mot varandra. Vi behöver tala om hela resan, och där har flyget en stor betydelse.

Om jag förstod saken rätt togs flygstrategin fram för att se till att få ett mer hållbart flyg. Det var vad man sa, och man behövde ha en plan för det. Det tycker jag är bra. Jag tycker också att det är bra att strategin talar särskilt om Arlanda, som har en särskild betydelse. Det står också i strategin att Arlanda är en viktig flygplats för hela Sverige, precis som jag har sagt - för export, tillväxt, regional samhörighet och så vidare. Arlanda har helt enkelt en viktig roll i tillväxtmotorn.

I strategin säger man även att kapaciteten på Arlanda behöver byggas ut. Man tillsatte ett Arlandaråd som skulle dra upp en plan för hur Arlanda skulle utvecklas. Även detta tycker jag är bra, men det verkar ha gått i stå. Därför har jag, och även andra, ställt skriftliga frågor till statsrådet och frågat vad som händer.

Jag har inte hört särskilt mycket. Därför hade jag de tre frågor som jag nyss ställde. Jag kan ställa dem igen:

Vad avser ministern att göra med rapporten? När ska den presenteras? Innebär konflikten med Miljöpartiet att utvecklingen på Arlanda stoppas, och hur avser ministern att gå vidare med frågan om Arlanda? Detta var de tre frågor jag vill ha svar på i dag, vilket jag inte tyckte att jag fick alldeles nyss.

Fru talman! Tack, Jessika Roswall, för engagemanget!

Jag tror att vi delar uppfattningen att flyget har en mycket stor betydelse för Sverige. Vi är ett litet, exportberoende land. För oss är det viktigt att komma ut på världens marknader för att kunna sälja svenska transporter, produkter och tjänster.

Flyget behövs också eftersom vi är ett avlångt land. Boende i Västerbottens inland eller i Norrbottens inland, inte minst i de fem kommuner där flygplatser eller flyglinjer lades ned efter Nextjets konkurs, blev smärtsamt och tydligt medvetna om hur viktigt flyget är.

Jag fick, från regeringens sida, redan inom 48 timmar stå och redovisa hur vi skulle säkerställa att flyget kunde komma upp i luften igen. Det var viktigt både för de boende i Vilhelmina, Arvidsjaur eller Gällivare och för företagen i regionerna.

Flyget är viktigt. Det är därför vi har trafikplikt, och det är också därför vi har omfattande stöd till de regionala flygplatserna. På samma sätt är det internationella affärsflyget viktigt, och där spelar Arlanda en stor roll.

Det finns naturligtvis delar i landet där vi ser att vi med bra utveckling av järnvägssystem och annat kan ersätta flygresor. Mellan Stockholm och Göteborg föreställer jag mig att man framöver i huvudsak kommer att kunna åka tåg i stället, inte minst om vi bygger nya stambanor.

Hela arbetet med flygstrategin och Arlandarådet har handlat om att skapa förutsättningar att se vilka utmaningar som finns för den omställning som behöver göras. Till exempel tycker jag att Swedavia har arbetat konstruktivt och bra med att säkerställa att Arlanda kan bli en fossilfri flygplats i deras egen verksamhet.

Jag tror att det är så vi behöver jobba i Sverige. Jag tror att vi behöver titta på vilka möjligheter som finns att successivt se till att säkerställa att flyget klarar den omställning man behöver göra.

Just nu bereder vi frågor och arbetar med frågor om både Arlandas framtid och de regionala flygplatsernas framtid. Detta är viktigt, och jag tror att flyget självt är angeläget om att vara med på den resan. Det vittnar inte minst flygbranschens och flygaktörernas eget arbete om. Inom ramen för Svante Axelssons arbete i Fossilfritt Sverige har man tagit fram en ambitiös plan för att visa hur flyget ska klara omställningen.

Vi ser nu en minskning i antalet flygresor. Det är lite för tidigt att sia om orsakerna. Låt oss avvakta tills vi ser om det är en långsiktig trend. Men jag kan konstatera att det finns en debatt om att en del väljer andra sätt att resa. Tågåkandet ökar.

Vi har ett politiskt ansvar att både klara av omställningen och att utveckla nya resealternativ. När det gäller omställningen har regeringen tillsatt och levererat en utredning om biobränsle till flyget, Biojetutredningen, som vi nu bereder inom Regeringskansliet. Den kan skapa goda möjligheter för Sverige att åtminstone under en period klara en ökad inblandning av biobränslen och på det sättet minska flygets klimatpåverkan.

På sikt har vi också Elise, ett projekt som handlar om att utveckla elflyg i Sverige. Även om det kommer att ta sin tid är det en spännande utveckling. Det kommer att innebära att flygets klimatpåverkan definitivt kan minska - förutsatt att elen kommer från förnybar energi, naturligtvis.

Vi kommer att arbeta vidare med både flygstrategin och Arlandas och de regionala flygplatsernas roll i att upprätthålla flygets viktiga funktion och att bidra till att flyget klarar av den omställning som det, precis som alla andra transportslag, behöver göra framöver. Där hoppas jag på ett gott samarbete, inte minst med Moderaterna men också med andra partier, för det är en viktig omställning som vi gemensamt behöver göra i Sverige.

Fru talman! Nu blev det ändå en lite mer utvecklad text. Det tackar jag för, även om jag fortfarande inte riktigt hör svaren när det gäller just hur man ska gå vidare med Arlandarådets rapport.

Jag hörde nyss en debatt där fru talmannen sa att vi ska försöka hålla oss till vad interpellationerna gäller, så vi ska inte diskutera tåg nu och kanske inte heller biobränsle, även om det ligger närmare interpellationen än de andra sakerna.

Jag delar helt ministerns uppfattning kring reduktionsplikten för flygbränsle. Där vill jag ändå påminna om att allianspartierna har drivit på.

Som sagt kan jag hålla med om väldigt mycket som statsrådet säger, och jag hade gärna också hört det interpellationssvaret. Jag återkommer till den här frågan, eftersom det verkar finnas en konflikt om den i regeringen. Precis som statsrådet själv säger vill branschen, alla vi resenärer och alla som bor i det här landet ha svar.

I flygstrategin, som jag vill återkomma till lite grann, står det att flygets roll i transportsystemet är självklar, och om det verkar vi vara överens. Därför tycker jag att det är lite obegripligt att regeringen inte kommer med något svar när det gäller Arlanda. Ett av målen i flygstrategin är ju att Arlanda ska bli Nordens ledande flygplats. Hur ska man nå dit? Jag förstår det inte riktigt själv, och jag tror att också branschen vill ha svar. Jag håller helt med statsrådet om att branschen vill vara en del av omställningen.

Under tiden då man inte kommer vidare med detta använder flygplanen mer bränsle än nödvändigt. De cirkulerar ovanför Arlanda så att de inte kommer ned vid rätt tid, och det finns inte gater att komma fram till. Det här kostar både pengar och miljö.

Jag skulle gärna vilja ha ett tydligare svar från statsrådet.

Arlandarådet skulle ha levererat sin rapport före jul. Det gjorde man inte utan fick förlängd tid till 31 mars. Men vi har fortfarande inte sett den. Jag skulle gärna vilja höra när vi kan räkna med att vi får se den strategi och plan som Arlandarådet har jobbat med.

Återigen, statsrådet: När kommer vi att få se utfallet av Arlandarådets rapport?

Fru talman! Tack, Jessica Roswall! Jag uppskattar verkligen engagemanget när det gäller biobränsle. Om det sedan var ett initiativ från Alliansen, Socialdemokraterna eller Miljöpartiet spelar faktiskt ingen roll. Det viktiga är att Sverige tar ledningen när det gäller omställningen i flyget, för vi är ett land som är beroende av flyget. Vi är ett land som samtidigt inser - och det hoppas jag är brett över partigränserna - att flyget precis som alla andra trafikslag behöver ställa om. Därför är det rätt läge när flygets aktörer nu själva lite sent men till slut ändå ser nödvändigheten av att klara en omställning, precis som fordonsindustrin och andra aktörer gjort tidigare.

Vi har kapacitet och förutsättningar i Sverige. Vi har flygindustrin på plats. Vi har bolag som är engagerade och vill hitta bra sätt. Och klimatpåverkan kan ju minskas med biojet, biobränsle och reduktionsplikt. Den kan också minskas med andra smarta sätt, till exempel smarta inflygningar. Då är flygplatsers konstruktion en del och naturligtvis även regleringen av luftrummet. Det pågår en intensiv diskussion om hur luftrummet, inte minst i Europa, framöver ska kunna regleras.

Det arbete som vi har haft i Arlandarådet, som jag har lett, har varit mycket konstruktivt. Det har varit bra inspel från väldigt många av deltagarna. Det innebär att vi har skaffat oss ett gediget och bra underlag inför de processer som nu pågår.

På samma sätt som jag är angelägen om att vi tittar på hur Arlanda utvecklas är det viktigt att vi tittar på hur de regionala flygplatserna generellt i Sverige utvecklas. Vi kunde i den tidigare interpellationsdebatten höra om den oro som finns över hur flygplatser i övriga landet ska klara detta.

Det är viktigt att vi har ett perspektiv där vi förmår att hantera intresset för internationella förbindelser ute i världen och Arlandas stora betydelse i det, eller för den delen Arlandas betydelse utifrån den utveckling som vi kan ana kommer att ske med Bromma efter avtalet 2038. Det är också viktigt att vi ser flygandet som helhet och att vi upprätthåller bra flygförbindelser i inte minst, som vi nämnde tidigare, Västerbottens eller Norrbottens inland.

Regeringen arbetar med att bereda förslagen och tittar på hur vi ska arbeta vidare enligt den flygstrategi som regeringen har beslutat om och - jag ska vara formell - den förra regeringen också har beslutat om. Det är en bra flygstrategi. Den fick mycket uppmärksamhet, och den fick positivt stöd från branschen.

Nu finns utmaningar att möta i det förändrade flygandet. Det är ingen tvekan om det. Det är en utmaning för både flygets aktörer och andra. Jag tror att en nyckel är att visa på hur flyget faktiskt ska klara omställningen. Där kommer vi att bidra med biobränslefrågor och med andra insatser som behöver göras. I den meningen är jag optimistisk över möjligheten att komma fram till lösningar som har ett brett stöd och en bred acceptans.

Fru talman! Ja, nu finns det utmaningar, absolut. Jag glömde säga i mitt förra inlägg att jag blev glad när statsrådet i den förra interpellationsdebatten talade om ny teknik. Det tycker jag verkligen att vi ska göra även i den här. Vi träffade några i dag och talade om framtida elflygplan och så vidare. Jag tycker att det är något som vi positivt ska ta emot.

Nu har vi utmaningar. Det är därför som jag tjatar om frågan om Arlanda, för utmaningar finns här och nu för Arlanda. Det är inte efter 2038 eller 2045, utan det är nu som det är problem. I sommar stänger stora delar av Arlanda för reparationer. Det tycker vi är bra. Men jag tror att det också kommer att visa på ytterligare brister. Som jag nämnde nyss är det förseningar på Arlanda, onödigt mycket bränsle släpps ut och man hittar inte gater. Vi kan inte vänta på en kapacitetsökning.

Därför hade jag gärna velat se resultatet av Arlandarådet. Nu säger statsrådet att det har varit konstruktiva diskussioner. Jag hade gärna tagit del av dem, och det vet jag att också branschen hade behövt. Det som oroar mig nu är att vi inte vet vad som händer utan står still och stampar, och interpellationssvaret som ministern läste upp här tidigare gör mig ännu mer orolig.

Jag vill avsluta med att tacka för debatten. Men jag måste varna för att jag förmodligen återkommer ifall inte statsrådet kan tala om hur vi ska komma vidare i den här frågan.

Avslutningsvis igen är det viktigt att vi tänker på alla transportslag och inte ställer dem mot varandra. De har alla sina problem att jobba med i omställningen. Men flyget vill vara med, och då tycker jag att vi behöver titta på hur alla våra flygplatser kan bli hållbara och neutrala.

Fru talman! Tack, Jessika Roswall! Det är ett omfattande renoveringsarbete som sker i hela Infrastruktursverige, vare sig vi talar vägar eller järnvägar eller för den delen för att stärka sjöfarten. En renovering görs också när det gäller flyget. Jag vet att ombyggnationerna på Arlanda görs på förekommen anledning, för att förbättra flödena och för att få en bättre bagagehantering. Det har varit brister där som har gjort resenärerna missnöjda. Där arbetar, såvitt jag förstår, Swedavia intensivt med att förbättra Arlandas servicegrad och arbetsmiljö men också för att klara omställningen av den egna verksamheten till fossilfritt, vilket jag tycker är viktigt.

Jag kan också glädjas åt den uppslutning som fanns regionalt när vi arbetade med den nationella planen. Tidigare pekade man kanske ut sju flygplatser i regionen som helt avgörande för flygets och regionens framtid, men nu fanns en uppslutning kring Arlandas specifika betydelse.

Arlanda har en specifik betydelse, inte bara för Stockholmsregionen utan också nationellt - för affärsflyget, för våra internationella förbindelser och som en viktig nod för stora delar av inrikesflyget. Givetvis återstår det att se hur Bromma utvecklas framöver.

Det är viktigt att vi tar vara på den positiva kraften i att flygindustrin och flygets aktörer själva tar initiativ till omställning. Politiken får här arbeta tillsammans med branschen och se vilka insatser vi kan göra för att påskynda inte minst biobränsleutvecklingen - här krävs modiga beslut - och kanske på sikt elektrifieringen. Jag hoppas på den också, teknikoptimist som jag är.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.