Arbetslöshetsmålet

Fru talman! har frågat mig varför målet om EU:s lägsta arbetslöshet tagits bort i budgeten.

Arbetslöshetsmålet verkade under förra mandatperioden som en styråra för regeringens politik. Under denna period minskade arbetslösheten med över 1 ½ procentenhet, och ungdomsarbetslösheten minskade med drygt 5 procentenheter. Sysselsättningen ökade med över 300 000 personer, varav 200 000 var utrikes födda. Samtidigt ökade antalet arbetade timmar kontinuerligt. Hela jobbtillväxten kom till i reguljära jobb, inte genom subventionerade anställningar.

I dag kan vi konstatera att den svenska arbetsmarknaden är fortsatt stark trots en avmattning under första halvåret 2019. Sysselsättningsgraden är historiskt sett hög bland både kvinnor och män, och nivån är den högsta i EU bland kvinnor. Inget annat EU-land har en större andel av sin befolkning i arbetskraften. Etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden har gått allt snabbare under de senaste åren.

I den av riksdagen beslutade budgeten för 2019 minskades utrymmet för aktiv arbetsmarknadspolitik betydligt. Mot denna bakgrund föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2020 ett antal åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken som dämpar de tidigare aviserade resursneddragningarna och som ger bättre förutsättningar för goda resultat.

Totalt föreslår regeringen satsningar på nästan 1,3 miljarder kronor för att fler ska rustas för arbete, bättre integration och en fortsättning av utbyggnaden av Kunskapslyftet. Individer ska få möjlighet att skaffa sig kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsgivarnas kompetensförsörjning ska underlättas. Fler ska kunna starta och driva företag, och näringslivets konkurrenskraft ska stärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En väl utformad aktiv arbetsmarknadspolitik bidrar till att fler kan komma i jobb. Arbete är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Låt oss börja med att konstatera att vi delar synen på vikten av att alla människor i vårt land har ett arbete. Det är så att säga grunden både för den egna försörjningen och för den gemensamma välfärden.

Det var dock så att Socialdemokraternas viktigaste löfte var att år 2020 ha EU:s lägsta arbetslöshet. Statsminister Stefan Löfven sa att all politik skulle vägas mot just detta enskilda mål och att allt skulle göras för att uppnå det. Nu har Sverige sedan 2014, då den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen tog över, rasat från plats 10 till plats 22 bland EU:s 28 medlemsländer när det gäller just arbetslösheten. I den senaste budgeten var målet helt och hållet borttaget, trots att det alltså var det viktigaste målet av de alla och att allt skulle styra mot just det.

Fru talman! Det är mot den bakgrunden jag har frågat statsrådet varför regeringen har tagit bort målet om EU:s lägsta arbetslöshet ur budgeten. Svaret, om jag förstår det rätt, är att målet har fungerat som en styråra under de första fem sex år som den här regeringen har suttit vid makten.

När regeringen tog över var Sverige som sagt ett av världens, eller åtminstone Europas, bästa länder på det här området - som regeringen själv sa var det viktigaste området. Efter fem år har vi gått från att vara ett av de bästa länderna till att bli ett av de sämsta länderna, relativt sett, när det gäller att hantera arbetslösheten. Därför är min fundering i detta, fru talman: Det måste ju ha varit den sämsta styråran någonsin om man har gått från att vara ett av de bästa länderna till att bli ett av de sämsta länderna på det man säger är det allra viktigaste av allt man vill åstadkomma. Man har rasat från plats 10 till plats 22 av EU:s 28 medlemsländer.

Fru talman! Jag är inte säker på att statsrådet ens kan räkna upp de få länder inom EU-28 som faktiskt har lyckats sämre än den regering hon själv företräder. Det är väldigt få länder, men jag tror inte ens att den här regeringen kan nämna vilka de är. Jag kan dock ha fel. Det är alltså tre av EU:s 28 medlemsländer som har lyckats sämre än vad Sverige har gjort sedan den här regeringen tog över.

Det skulle vara lätt att tro, fru talman, att regeringen har tagit bort målet eftersom man har misslyckats fullständigt med det man själv sa var det allra viktigaste man skulle göra om man fick regeringsmakten. Det skulle vara lätt att tro att man tagit bort målet därför att man har misslyckats med det. Men nu är ju inte jag sådan, utan jag tror givetvis på ministern och regeringen om man säger att man har tagit bort det av andra skäl - även om det kanske känns lite märkligt.

Ministern kanske kan svara på frågan om hon tycker att hennes regering har lyckats med det mål som man satte upp som det enskilt viktigaste om man fick överta regeringsmakten för sex år sedan. Hur tycker ministern att man har lyckats med det relativa målet att vara bäst i Europa?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi har en väldigt stark arbetsmarknad i Sverige. Precis som jag sa i mitt inlägg inledningsvis ligger vi extremt högt till exempel när det gäller kvinnors sysselsättning och arbetskraftsdeltagande; jag tror faktiskt att vi ligger i topp där.

Vi tog bort det här målet därför att de politiska förutsättningarna såg helt annorlunda ut 2014. Efter valet 2018 tillkom i stället januariavtalet, och där finns inte det här målet med. Om man tittar på vilka resultat som levererades under den förra mandatperioden ser man, som jag också beskrev, att det är över 300 000 fler i sysselsättning. Det må ju vara ett väldigt bra resultat.

När det gäller svensk arbetsmarknad i dag finns det en tydlighet i regeringens ambitioner, nämligen att säkerställa att de som står längst från arbetsmarknaden också får det stöd de behöver. När vi i dag tittar på svensk arbetsmarknad ser vi att de allra flesta har ett arbete att gå till. Det riktigt stora problemet på svensk arbetsmarknad är bristen på rätt kompetens. Arbetsgivare skriker efter arbetskraft i både offentlig sektor och privat sektor. Samtidigt har vi en grupp som är arbetslösa och som verkligen behöver rustas och matchas inte bara mot nya jobb utan för att kunna kliva in i arbete. Där har vi en tydlig prioritering för Arbetsförmedlingens arbete - att se till att matcha och rusta de personerna för att ge dem möjligheten att kliva in på svensk arbetsmarknad.

Jag är också väldigt stolt över vad regeringen gör inför budgeten 2020, där vi tillför resurser om nästan 1,3 miljarder i ett jobbpaket. Så sent som i går mötte jag själv en av de kvinnor i Sverige som genom en extratjänst hade klivit in i varaktig sysselsättning.

Det är viktigt att vi, oavsett vilka mål som sätts, har ett aktivt arbete för att se till att ge människor möjlighet till arbete och egen försörjning. Det är så vi bygger Sverige starkt.

Fru talman! Som jag började mitt förra inlägg med att säga har jag och ministern samma uppfattning om just vikten av att människor har ett eget arbete. Det ger nämligen egen försörjning, det ger trygghet i den egna ekonomin och det ökar jämställdheten. Sverige har under den senare hälften av 1900-talet och början av 2000-talet varit ett av de bättre länderna på just det området, och det har skapat ett väldigt jämlikt samhälle. Allt detta är vi överens om - vikten av att ha ett arbete.

Det kanske är just för att detta är en så viktig fråga som Stefan Löfven innan han blev statsminister sa att det var den viktigaste frågan för den regering han ville bilda. Det är också därför jag vill ta upp det här i kammaren i dag, fru talman. Man tog nämligen över ett Sverige som låg på plats 10 bland EU:s 28 medlemsländer, och detta var det enskilt viktigaste målet. Nu har man rasat till plats 22, och efter att man gjorde det har man tagit bort målet. Jag tycker faktiskt att det känns lite konstigt att man har tagit bort målet just när det har gått så himla dåligt, fru talman.

Sedan säger ministern att hon är ganska nöjd med resultatet när det gäller arbetsmarknaden. Vi har haft global högkonjunktur, och den har givetvis även Sverige tagit del av. Men faktum är ändå att det bara finns 3 länder bland EU:s 28 medlemsländer som har lyckats sämre än Sverige med att ta till vara högkonjunkturen.

Förr eller senare vänder en högkonjunktur ned i lågkonjunktur, och då är vi sämre rustade. Vi har ett sämre utgångsläge än i princip alla andra länder inom Europeiska unionen. Det är ju detta som är problemet - just för att det är en så viktig fråga. Det lägger nämligen grunden för en egen ekonomi att ha ett arbete, och det lägger grunden för den gemensamma välfärd vi vill ha med skola, sjukvård och äldreomsorg. Det är arbetet för den enskilde som är grunden för allt detta, och det är därför debatten är så pass viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga är därför återigen, fru talman: Tycker ministern att hon har lyckats bra när vi är det tredje sämsta landet inom Europeiska unionen på att ta till vara högkonjunkturen? Det handlar inte om absoluta tal utan om relativa tal. Det var nämligen det som var regeringens eget mål. Regeringen har slutat prata i relativa termer och pratar nu bara i absoluta tal. Ja, det har blivit bra på arbetsmarknaden i Sverige jämfört med tidigare - på grund av den globala högkonjunkturen. Men vi är ju bland de sämsta länderna inom Europeiska unionen på att faktiskt nyttja den globala högkonjunkturen.

Låt mig bara, för den som lyssnar och som kanske inte är fullt insatt i alla dessa delar, göra en enkel liknelse. Om man cyklar ett cykellopp i Alperna går det ibland väldigt mycket upp och ibland väldigt mycket ned. Det är inte komplicerat; det går lite, lite snabbare i utförsbacke - det tror jag att de flesta förstår - och det går lite trögare i uppförsbacke. Men poängen är att man i ett sådant lopp i Alperna jämför cyklisterna med varandra när de cyklar i uppförsbacke, och man jämför dem med varandra i nedförsbacke. Det är precis som i hög- och lågkonjunktur globalt sett.

Sverige var bättre under alliansregeringen på att cykla i uppförsbacke när konjunkturen var tung. Vi var ett av Europas bästa länder. Sedan bytte vi regering, och det blev utförsbacke - en global högkonjunktur - och då har vi varit ett av de sämsta länderna. Vi ligger nästan sist i loppet nu. Tre länder har nyttjat den globala högkonjunkturen sämre än vad Sverige har gjort. Därför är min fråga, fru talman: Kan ministern verkligen stå här i kammaren och säga att hon är nöjd med hur man har nyttjat den globala högkonjunkturen? Vi är ett av de länder som varit sämst på att ta till vara högkonjunkturen.

Fru talman! Vi är uppenbart överens om att vi ska ha höga ambitioner när det gäller sysselsättningsgrad och göra allt vi kan för att pressa tillbaka arbetslösheten, och det är jag väldigt glad över.

De höga ambitionerna var väldigt tydliga när Stefan Löfven på partikongressen 2013 sa att vi skulle nå lägst arbetslöshet i EU. Det var ett förpliktande delmål, men vi skulle mot full sysselsättning.

Full sysselsättning är såklart alltid en socialdemokratisk politik. När jag tittar på den statistik som finns gällande arbetslösheten och procent av arbetskraften i EU mellan de år som nämns, 2014 och 2019, kan jag konstatera att målet har fungerat som en bra styråra. Vi har pressat ned arbetslösheten. Sedan har vissa länder i EU lyckats ännu bättre med att sänka sin arbetslöshet. Det kan man som socialdemokrat aldrig vara helt nöjd med. Självklart ska vi vara stolta över det vi levererar, men vi är aldrig nöjda förrän vi når full sysselsättning.

Som jag sa ökade under förra mandatperioden sysselsättningen med över 300 000 personer, varav 200 000 var utrikesfödda. Det är riktigt bra jobbat. Men självklart har vi alltid siktet mot full sysselsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den kritik jag framför till ministern är att Sverige kommer längre och längre bort från det mål som regeringen själv satte upp som det enskilt viktigaste.

Anledningen till att vi för debatten är givetvis att vi delar bilden av hur viktigt det är att ha låg arbetslöshet och många människor i arbete. Det är grunden, både för den egna försörjningen, som vi har sagt flera gånger, och för att kunna finansiera den välfärd vi vill ha. Då är kritiken från min sida, fru talman, att vi har lyckats sämre än i princip alla andra länder inom Europeiska unionen när det gäller att ta till vara den högkonjunktur som vi har haft globalt sett.

Precis som ministern själv säger sa Stefan Löfven att det här skulle vara det enda. Det skulle vara det viktigaste målet, som man skulle styra all politik emot. Man skulle jämföra och värdera allt utifrån det målet. Men ända sedan man fick möjligheten att göra någonting åt det har man försämrat resultaten och halkat längre och längre efter alla andra länder.

Om man pratar i relativa termer är detta som att sälja paraplyer och säga: Våra paraplyer fungerar jättebra - så länge det är solsken kommer ni inte att bli blöta. Problemet är att det inte alltid är solsken. När det regnar behöver paraplyet se till att man inte blir blöt. Den här regeringen, fru talman, säljer paraplyer som fungerar i vackert väder. De fungerar förvisso betydligt sämre än nästan alla andra paraplyer, men de fungerar åtminstone så länge det är vackert väder. Det som är det stora problemet i detta är att konjunkturen förr eller senare vänder nedåt. Då står Sverige sämre rustat än i praktiken alla andra av EU:s 28 medlemsländer när det gäller just det här målet, som statsministern själv sa var det allra viktigaste målet som allt skulle styra emot.

Är ministern verkligen nöjd med detta resultat - att man har lyckats sämre än nästan alla andra med att ta till vara den globala högkonjunkturen?

Fru talman! Vi har en mycket stark arbetsmarknad i Sverige. Sysselsättningsgraden är fortsatt historiskt hög bland både kvinnor och män. Bland kvinnor är den högst i EU. Det ska vi vara stolta över. Men det är klart att man aldrig ska vara nöjd. Vi kan alltid göra mer. Målet måste vara full sysselsättning.

För mig som socialdemokrat och arbetsmarknadsminister handlar politiken om att skapa förutsättningar för arbetsgivare att rekrytera den kompetens som de behöver för att kunna utveckla sina verksamheter samt förutsättningar för människor att få rätt jobb. Det är det som måste vara utgångspunkten för politiken. Det är också på det sättet vi skapar konkurrenskraft, tillväxt och välstånd i vårt land, och det är så vi bygger Sverige starkare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.