Arbetslösheten i Sverige

Fru talman! Jan Ericson har frågat mig vad jag ser för förklaringar till att Sverige nu för första gången sedan vi gick med i EU har högre arbetslöshet än genomsnittet i EU och vad jag avser att göra konkret för att minska arbetslösheten.

Utbrottet av covid-19 har lett till en global ekonomisk kris och till att arbetslösheten har stigit snabbt under 2020, både i Sverige och i andra länder.

Sverige har högst arbetskraftsdeltagande i EU. Arbetskraftsdeltagandet har, till skillnad från i många andra länder, bibehållits på en hög nivå under krisen. Det är ett viktigt skäl till att arbetslösheten i Sverige har ökat i relation till många andra länder. I Sverige är vi många som söker jobb. Det är bra. Men det gör också att arbetslösheten blir hög.

Vi är också många som arbetar i Sverige. Även sysselsättningsgraden är därför på en hög nivå i ett internationellt perspektiv. På lång sikt bidrar ett högt arbetskraftsdeltagande till ännu högre sysselsättning.

Det stämmer att Sverige tappade placeringar i relation till övriga länder vid jämförelser av arbetslöshetens utveckling mellan 2013 och 2018. Men samtidigt minskade arbetslösheten i Sverige under samma period från 8,0 procent till 6,3 procent, enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar.

Regeringen har vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska konsekvenserna av pandemin för jobb och företag. Genom stöd vid korttidsarbete har hundratusentals löntagare hittills undgått risken att bli av med jobbet, och företagen har kunnat behålla viktig arbetskraft.

Svensk ekonomi återhämtade sig starkare än väntat under hösten 2020 och inledningen av 2021, vilket regeringens åtgärder har bidragit till. Ökningen av arbetslösheten dämpades under andra halvåret 2020, och arbetslöshetsprognosen har reviderats ned i varierande grad av såväl regeringen och Konjunkturinstitutet som Arbetsförmedlingen jämfört med tidigare bedömningar.

I enlighet med budgetpropositionen för 2021 har över 100 miljarder kronor tillförts för att återstarta ekonomin samtidigt som långsiktiga reformer ska bidra till att lösa samhällsproblemen. Sammantaget bedöms reformerna medföra att arbetslösheten blir drygt 1,3 procentenheter lägre jämfört med om förslagen inte genomförs. Det motsvarar cirka 75 000 fler jobb.

Satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken uppgår till över 9 miljarder kronor 2021. Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag förstärks med cirka 1 miljard kronor för att möta den ökande arbetslösheten samt för att säkerställa en ändamålsenlig lokal närvaro och likvärdig service i hela landet.

Över 2 miljarder kronor satsas för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb. Regeringen arbetar för att införa etableringsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa, i enlighet med parternas förslag. Reformeringen av Arbetsförmedlingen fortsätter för att förbättra effektiviteten i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Att vaccineringen fortskrider ger hopp om 2021, både när det gäller människors hälsa och den ekonomiska utvecklingen. Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen är dock stor och beror till stor del på hur smittspridning och vaccinering utvecklas framöver i Sverige och i omvärlden. Regeringen fortsätter att följa utvecklingen på arbetsmarknaden noga.

Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret! Men tyvärr blir det bara ett pinsamt upprepande av regeringens nya, något vilseledande, mantra för att försöka förvilla i debatten.

Polen, Tjeckien, Nederländerna, Ungern, Malta, Tyskland, Slovenien, Bulgarien, Rumänien, Österrike, Belgien, Irland, Danmark, Portugal, Luxemburg, Estland, Kroatien, Cypern, Slovakien, Frankrike, Finland, Lettland och Litauen - detta är 23 EU-länder som har en sak gemensamt. De har alla lägre arbetslöshet än Sverige. Hur kunde det bli så?

Fru talman! Jag vill påminna igen om att Stefan Löfven inför valet 2014 lovade att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Efter att han vunnit valet sa han lite kaxigt: Utvärdera oss på jobben!

Så låt oss göra det: År 2014 låg Sverige, som jag sa förut, på 11:e plats bland EU:s länder när det gällde arbetslöshet. År 2019 låg Sverige på 22:a plats trots att vi under åren 2014-2019 hade en stark högkonjunktur. I 25 av 27 EU-länder minskade arbetslösheten mellan 2014 och 2019. I endast tre länder ökade den, och Sverige var det land där den ökade mest mellan 2014 och 2019.

Sedan kom pandemin, som ökade arbetslösheten i de flesta länder. Men även under pandemin har Sverige alltså varit bland de sämsta på att hålla nere arbetslösheten. Under år 2020 var det bara fyra länder i EU som hade en sämre utveckling på arbetsmarknaden än Sverige, och Sverige halkade då ned till plats 23 av 27 länder.

Nu har vi fått de senaste siffrorna från Eurostat. Sverige har nu halkat ned ytterligare en placering till plats 24. Bara Grekland, Spanien och Italien hade högre arbetslöshet än Sverige i mars i år. Det mest anmärkningsvärda är kanske ändå att sedan Sverige gick med i EU har vi alltid haft lägre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Nu har vi för första gången högre arbetslöshet än genomsnittet.

En svensk regerings uppgift måste vara att i högkonjunktur lyckas få fler i arbete än andra länder lyckas med och i lågkonjunktur och kris få en mindre ökning av arbetslösheten än andra. Så fungerade det under alliansregeringens tid, då Sverige alltid låg på övre halvan i EU när det gällde arbetslöshet. Och så fungerade det även under regeringarna före Alliansen, oavsett politisk färg. Sverige lyckades oftast bättre än andra, och det stärkte vår konkurrenskraft och våra statsfinanser. Men nu har något hänt. Den svenska regeringen underpresterar i både högkonjunktur, lågkonjunktur och kris.

Regeringens nya mantra är alltså att den höga arbetslösheten i Sverige jämfört med andra länder beror på att i andra länder har människor gett upp, slutat söka jobb och lämnat arbetsmarknaden. Då sjunker arbetslösheten. Bara i Sverige fortsätter människor att söka jobb, och därför bör vi egentligen närmast se den höga svenska arbetslösheten som något positivt.

Det här kan vara det mest pinsamma försök att bortförklara hög arbetslöshet som någonsin har uttalats från en svensk regering.

Först och främst har ju de flesta EU-länder någon form av arbetslöshetsförsäkring eller andra trygghetssystem, och i vart fall i norra och västra Europa är reglerna ofta ganska lika de svenska. Man måste normalt sett vara aktivt arbetssökande för att få ersättning. Påståendet att människor skulle ha gett upp och slutat söka jobb i alla länder utom Sverige faller på sin egen orimlighet. Om man gjorde så skulle man i många fall mista sin ekonomiska försörjning. Jag har inte heller sett något statistiskt underlag eller några andra bevis eller rapporter över huvud taget för det som regeringen påstår.

Min första fråga är: Vem var det som borrade i detta när det gäller EU som arbetsmarknadsministern tidigare nämnde?

Min andra fråga är: Vilka rapporter och underlag åberopar arbetsmarknadsministern för påståendet att de arbetslösa i nästan alla länder i EU utom Sverige plötsligt har slutat söka jobb och att man därmed har fått ned arbetslösheten till lägre nivåer än i Sverige? Finns det några siffror bakom dessa påståenden från regeringen, eller hittar man på?

Slutligen: I vilka länder har man inte kunnat anmäla sig som arbetslös? Vilka länder var detta?

Fru talman! Det är väl i och för sig inte så märkvärdigt att tänka sig att när många länder hade en lockdown under förra våren och människor inte ens kunde ta sig ut från sina bostäder blev det väldigt svårt att anmäla sig som arbetssökande om det inte fanns digitala tjänster, som i Sverige.

Fru talman! Jag vill dock passa på att verkligen seriöst titta på vad det är som har hänt. Det vi ser är att det under föregående mandatperiod fördes en ekonomisk politik som vände budgetunderskott till stora överskott. Det är också detta som har lagt grunden till att vi stod väl rustade när pandemin kom. Det är därför vi har kunnat vidta väldigt kraftfulla åtgärder för att rädda jobb och företag i Sverige och för att stärka löntagarnas ekonomiska trygghet, bland annat i form av en tillfälligt förbättrad arbetslöshetsförsäkring under ett par år. Det här är såklart centralt för vårt land.

Vi gick in i krisen med 350 000 fler sysselsatta jämfört med när regeringen tillträdde 2014, varav 250 000 var utrikes födda. Sverige har högst arbetskraftsdeltagande i EU, och det är på ungefär samma nivå som före krisen. Arbetskraftsdeltagandet är som sagt ett viktigt skäl till att arbetslösheten i Sverige har ökat i relation till många andra länder.

Jag tycker också att det är viktigt att vi kommer ihåg att Sverige tog emot väldigt många asylsökande i samband med flyktingkrisen. Bland annat under 2015 var antalet asylsökande per capita i Sverige det högsta som någonsin har registrerats i ett OECD-land. Den här utvecklingen medförde självfallet utmaningar eftersom det tar tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.

Vi kan se att under förra mandatperioden, under statsminister Stefan Löfvens tid, halverades etableringstiden för nyanlända. Men samtidigt har vi nu en tuff situation på arbetsmarknaden, där många som inte är lika etablerade har drabbats hårt. Det gäller bland annat nyanlända och unga människor, och det gäller specifikt vissa branscher.

Nu är vi i ett nytt läge, där vi ser ljuspunkter. Vi ser att det är fler som går från arbetslöshet till jobb än det är som skrivs in på Arbetsförmedlingen. Det är en utveckling vi har sett under drygt två månaders tid nu.

Vi ser att vi har stor täckning när det gäller vaccin. Vi fortsätter det arbetet, och vi har kunnat börja lätta på restriktionerna. Det är klart att det här är viktigt; i takt med att vi nu lättar på restriktioner kommer det att skapas jobb, och jobb kommer att komma tillbaka.

Självklart, fru talman, agerar regeringen kraftfullt med en hel rad olika åtgärder både när det gäller att kunna återstarta ekonomin och att se till att vi får den nyindustrialisering som har påbörjats, inte minst i norra delarna av Sverige. Det handlar om alla de behov som arbetsgivarna har av att anställa och där vi från politikens sida möter upp med viktiga utbildningssatsningar.

Detta kommer att lägga grunden för att vi kan höja sysselsättningen och se till att fler människor kommer i arbete och på det sättet också säkerställa att vi kan ha en god välfärd i framtiden.

Fru talman! Jag kan konstatera att det uppenbarligen saknas underlag för det påstående som flera ministrar och hela regeringen nu går ut med när man pratar om att folk har slutat söka jobb i andra länder.

Det känns som att detta argument är så ihåligt och så skamlöst att man nästan skäms å regeringens vägnar. När det gäller påståendet att det är svårt att anmäla sig som arbetssökande under en lockdown har de flesta länder vad jag vet, åtminstone i norra och västra Europa, digitala tjänster. Och i alla EU-länder finns det telefon.

Jag har inte hittat något underlag någonstans, inte någonting, som styrker det som arbetsmarknadsministern säger och som andra ministrar har sagt. Jag skulle fortfarande vilja veta: I vilka länder var det som man inte kunde anmäla sig som arbetslös?

Jag känner arbetsmarknadsministern sedan tidigare som en klok och kunnig facklig ledare med bred kunskap om arbetsmarknaden, men jag förstår inte riktigt att hon ställer upp på det här politiska spelet. Vad ska hon och regeringen göra om den svenska arbetslösheten nu börjar falla tillbaka igen? Är det i så fall ett tecken på att svenska arbetslösa har slutat att söka jobb och har gett upp? Ska regeringen då börja beklaga att arbetslösheten går ned, när man nu framhåller att det är positivt att det är så många svenskar som söker jobb och att det därför är nästan positivt att vi har en högre arbetslöshet jämfört med andra länder? Jag tycker att det är en mycket märklig argumentation.

Fru talman! En annan aspekt på detta är att många arbetslösa svenskar inte syns i statistiken. Vi har massor av arbetsföra nyanlända som går med etableringsersättning och andra ersättningar utan att arbeta. Vi har tusentals människor i extratjänster som vi betraktar som om de är i arbete, trots att de egentligen deltar i en arbetsmarknadsåtgärd som inte ens får konkurrera med riktiga jobb. Och vi har många som arbetar så lite, ned till bara en timme i veckan, att de inte kan försörja sig själva.

Om man räknade alla arbetsföra människor i Sverige som inte kan försörja sig på sitt eget arbete skulle den svenska arbetslösheten vara skyhögt högre än de redan svaga siffror som gäller i den officiella statistiken. Är det då inte på tiden att regeringen slutar försöka förvilla och prata bort den höga svenska arbetslösheten och i stället försöka göra någonting åt den?

Som lösningar räknar jag inte nya förslag från regeringen om att dra bort människor från arbetskraften, så att arbetslösheten försvinner i statistiken. Lösningen heter inte friår, nya ledighetsreformer, ökning av förtidspensioneringar och meningslös förvaring i olika åtgärder som vi har prövat många gånger till ingen nytta. Lösningen måste ju vara att skapa förutsättningar och drivkrafter för att få fler arbetslösa i riktiga jobb och egen försörjning.

Sedan nämner arbetsmarknadsministern asylmottagandet 2015, och visst kan vi vara helt överens om att detta har påverkat arbetslösheten ganska dramatiskt. Men det märkliga är att Socialdemokraterna inte drar någon slutsats av detta utan i stället vill öka mottagandet av asylsökande, när vi redan har snart 200 000 långtidsarbetslösa och nästan den högsta arbetslösheten i hela EU. Trots detta vill Socialdemokraterna öka asylmottagandet. Vad leder detta till?

Sedan sprids myten att etableringstiden har halverats under er regeringstid, fast det stämmer inte. Den rapport som ni lade fram har ju sågats av alla experter. Det stämmer inte att etableringstiden har halverats.

Fru talman! Om arbetsmarknadsministern har brist på idéer upprepar jag mitt erbjudande att ta del av Moderaternas omfattande politik när det gäller arbetsmarknad och inte minst integration. Med vår moderata politik skulle vi, precis som efter valet 2006, kunna göra stor skillnad på riktigt. Och Sverige behöver verkligen en ny moderatledd regering, om inte dagens regering lyssnar på goda idéer och gör riktiga saker för att få ned arbetslösheten.

Fru talman! Full sysselsättning är vårt viktigaste långsiktiga mål. Att fler människor jobbar är själva grunden för att kunna satsa på välfärden och tryggheten.

Vi kommer att göra allt för att arbetslösheten och långtidsarbetslösheten inte ska bita sig fast. När man tittar på hur det har sett ut kan vi se att det var under finanskrisen, när Jan Ericsons parti Moderaterna satt i regering, som långtidsarbetslösheten faktiskt bet sig fast på väldigt höga nivåer. Sedan regeringen Löfven tillträdde har väldigt många reformer och insatser gjorts som faktiskt underlättar för människor att komma i arbete.

Jag vill särskilt lyfta vikten av utbildning för framtidens jobb, för vi har en stor problematik när det gäller matchningen på svensk arbetsmarknad. Många företag och arbetsgivare söker med ljus och lykta efter personer med rätt kompetens för att de ska kunna utveckla sina verksamheter. Och människor som står långt från arbetsmarknaden och som är långtidsarbetslösa saknar oftast den kunskap och de erfarenheter som krävs. Det är därför som det är viktigt att vi satsar på utbildning för dem som står längst ifrån, att de får en grundläggande gymnasieutbildning och att de förkovrar sig. Men det är också viktigt att människor som är mitt i yrkeslivet får bättre förutsättningar att ställa om genom att fylla på med ny utbildning och kompetens, så att man kan ta de jobb där det är helt avgörande att ha rätt kompetens för att utveckla verksamheterna.

Jag tänker också på de stora investeringar som sker nu i norra Sverige, 1 000 miljarder i nya företag. Det är nya gröna jobb som det handlar om och vikten av att de här företagen kan få tag i rätt kompetens för att vi ska lyckas med den gröna omställningen. Det är därför som utbildningssatsningarna som sagt är viktiga.

I dag har regeringen och samarbetspartierna kunnat presentera på vilket sätt vi tar om hand partsöverenskommelsen om LAS, trygghet och omställning, som kommer att ge en ökad flexibilitet för företagen, ökad trygghet för löntagarna och bättre möjligheter att fylla på med ny kunskap och kompetens i ett helt yrkesliv. Det kommer att förbättra möjligheterna också för arbetsgivarna att hitta rätt kompetens, vilket är helt avgörande för svensk konkurrenskraft och för svensk omställningsförmåga.

När det gäller de som står långt från arbetsmarknaden, som saknar de grundläggande kunskaperna, handlar det såklart om att se till att de med utbildningsbehov studerar. Det är därför vi också har byggt ut Kunskapslyftet väldigt kraftfullt under ett antal år. Fru talman, om jag räknar de satsningar som är gjorda från det att Stefan Löfven tillträdde, under förra mandatperioden och fram till det år som vi nu är inne på motsvarar satsningarna 150 000 utbildningsplatser, och detta på alla nivåer: komvux, yrkeshögskola och högskola.

Hade vi inte byggt ut utbildningssystemet så kraftfullt som vi har gjort hade situationen varit betydligt tuffare. Nu är vi väl rustade och behöver se till att människor verkligen kliver in i utbildning och passar på att använda tiden som arbetslös till att fylla på med nya kunskaper, så att man står starkare när hjulen börjar snurra igen och ekonomin börjar vända.

Fru talman! Arbetsmarknadsministern åberopar finanskrisen och att långtidsarbetslösheten ökade under finanskrisen. Ja, visst var det så. Det är inget konstigt att arbetslöshet och långtidsarbetslöshet ökar under en finanskris och inte heller under en pandemi. Men att den ökar så mycket och så dramatiskt nu är allvarligt.

Det är också allvarligt att långtidsarbetslösheten ökade under högkonjunkturen 2014-2019. Det är ett väldigt dåligt betyg till regeringen.

Jag kan bara konstatera att vi har högre långtidsarbetslöshet i dag än vad vi hade när Alliansen lämnade ifrån sig makten 2014. Det tycker jag faktiskt är allvarligt, med tanke på att den här regeringen startade sin regeringstid med fem år av mycket stark högkonjunktur. Ändå gick arbetslösheten åt fel håll.

Arbetsmarknadsministern upprepar alla satsningar man gör och alla miljarder man stoppar in, men bevisligen hjälper de inte. Ni har misslyckats i både högkonjunktur och lågkonjunktur. Era åtgärder biter inte på arbetslösheten. Det spelar ingen roll hur mycket skattepengar vi stoppar in i åtgärder som inte fungerar.

Återigen: Ni lovade faktiskt att vi skulle vara bäst i EU 2020 när det gäller arbetslöshet. Nu är vi nästan sämst. Det är bara tre länder i EU som har högre arbetslöshet än Sverige. Sverige har för första gången sedan vi gick med i EU högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Det har aldrig hänt förut.

Sedan fick jag heller inget svar från arbetsmarknadsministern på vem som utredde vad som hänt i övriga Europa och som kom fram till slutsatsen att anledningen till att arbetslösheten i Sverige är högre än i andra länder är att man har slutat söka jobb i andra länder. Arbetsmarknadsministern har inte kunnat åberopa något enda underlag på detta. Jag tycker att det är oerhört märkligt att man påstår en sak utan att kunna styrka det på något sätt alls. Och i vilka länder det är som man inte kan anmäla sig som arbetslös har jag inte heller fått svar på. Jag kan bara beklaga det.

Fru talman! Jag kan jättegärna plocka fram underlaget. Jag har powerpointbilder från en pressbriefing som jag hade. Den handlade bland annat om arbetskraftsdeltagandet och utvecklingen under förra våren, så det finns att tillgå.

Det stämmer inte, som Jan Ericson säger här, att de åtgärder som regeringen vidtar inte spelar någon roll. Vi har väldigt stark evidens för att en hel del av de satsningar som vi gör faktiskt spelar roll. Arbetsmarknadsutbildningar är ett väldigt effektivt verktyg för att matcha arbetsgivarnas behov av kompetens med människors möjlighet att studera för att därefter kunna kliva in i arbete. Yrkesutbildningarna är också effektiva. Yrkeshögskolan har väldigt goda resultat.

Även subventionerade anställningar är ett viktigt verktyg för människor som står långt från arbetsmarknaden. Det är bland annat därför som jag ser fram emot att så småningom kunna presentera etableringsjobben. Det är ett exempel på en strukturell reform där regeringen vidtar åtgärder. En arbetsgivare kommer att kunna anställa en person för runt 8 400 kronor i månaden. Det kommer att vara enkelt för arbetsgivaren att anställa, för staten kommer att fylla på.

Regeringen lägger all sin kraft på att plocka fram nya reformer för att skapa en strukturellt bättre och mer välfungerande arbetsmarknad. Detta sker både genom den partsöverenskommelse som jag berättade om tidigare i dag och genom att reformera Arbetsförmedlingen och vidta åtgärder som etableringsjobb och intensivår.

Denna debatt lär fortsätta. Det är viktigt att vi debatterar arbetslösheten och att vi ser till att bryta långtidsarbetslösheten så att den inte biter sig fast.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.