Arbetsgivaravgifter

Fru talman! Larry Söder har frågat mig hur jag planerar att agera för att förhindra att företagens skattebörda leder till att jobben flyttar härifrån och om jag är beredd att ta initiativ till att sätta press på företagen att synliggöra arbetsgivaravgifterna för arbetstagarna.

Sverige är en liten, öppen ekonomi i en global omvärld. Förutsättningar för svenska företag att växa och expandera på en internationellt konkurrensutsatt marknad är betydande för sysselsättning, tillväxt och det svenska välfärdssamhället. Det är ett flertal olika faktorer som påverkar företagens investeringsbeslut och företagsklimatet i landet. Regeringens näringspolitik syftar till att göra det enklare för företag att utveckla och driva sin verksamhet.

Svensk ekonomi är stark. Tillväxten har stabiliserats på en av de allra högsta nivåerna i Europa. Sedan den här regeringen tillträdde har 150 000 fler människor ett jobb att gå till, och arbetslösheten har pressats ned under 7 procent. Flera internationella undersökningar visar på att företagen i Sverige har mycket goda förutsättningar och ramvillkor i förhållande till omvärlden. Enligt till exempel the World Competitiveness Scoreboard hamnade Sverige på en femteplacering förra året, vilket är en förbättring med fyra placeringar från året innan. Enligt Världsbankens Doing Business Index, som mäter hur lätt det är att starta, driva och lägga ned företag, hamnade Sverige på en åttonde plats förra året, vilket är en förbättring med tre placeringar från året innan. Och enligt affärstidningen Forbes har Sverige det bästa företagsklimatet i världen.

Regeringen arbetar även för att stötta svensk industris utveckling. I ett bredare perspektiv ser vi nu ett trendbrott med ökade investeringar och fler företag som väljer att flytta hem produktion till Sverige. Teknikföretagen rapporterade även att man under 2015 anställde fler personer i Sverige än i omvärlden. Regeringen har presenterat en första handlingsplan för Smart industri med 45 konkreta åtgärder för att främja denna utveckling.

Regeringen har nyligen tagit fram en flygstrategi. Ett fokusområde inom ramen för strategin är rättvisa villkor och sund konkurrens inom flygbranschen. Regeringen driver ett arbete inom EU och ICAO för en förbättrad lagstiftning, enhetlig tillämpning och samverkan mellan medlemsländerna. Sverige rår inte över vare sig kollektivavtalsvillkoren eller skattesatser i andra länder. När det gäller verksamhet utanför Sverige är det genom att driva på för bättre villkor på internationell nivå som vi kan jobba mot dåliga arbetsvillkor och jämna ut konkurrensförutsättningarna.

Jag delar uppfattningen om att synlighet och transparens i skattesystemet är viktigt och att det är en fördel om medborgarna är medvetna om hur skatteuttaget ser ut och vad skatterna används till.

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Jag lyfte fram frågan om kostnaderna för att anställa eftersom vi ganska ofta läser om företag som flyttar hela eller delar av verksamheten utomlands. Det jag senast läste om var SAS, vilket medförde att jag skrev själva interpellationen. SAS som är ett av staten delvis ägt bolag väljer att flytta en del av sin verksamhet utomlands. Statligt delvis ägda bolag borde väl om några kunna stå emot att flytta jobben utomlands, anser jag. Allt som oftast anges kostnaderna för att ha anställda som orsak, vilket även SAS gjorde i sin redogörelse. Sverige har i jämförelse med snittet i OECD en mycket hög arbetsgivaravgift, vilket får dessa tråkiga konsekvenser som vi nu ser i fallet med SAS.

Förutom det helt uppenbara att jobb försvinner utomlands finns det undersökningar som visar att svenska medborgare har dålig koll på hur högt skatteuttaget är. Det medför lägre legitimitet för det skattesystem vi har och att debatten om skatter och nivåer på skatteuttaget blir snedvriden. Det borde vara uppenbart att vi behöver visa detta för anställda även på lönebesked för att få ökad kunskap kring den delen av skatteuttaget.

Jag är glad att ministern lyfter fram att man ska harmonisera reglerna i Europa, vilket jag tror är nödvändigt för svenska företags fortlevnad och utveckling. Läxa nummer ett borde då vara att man inte skapar nya egna regler som bara drabbar den svenska arbetskraften. Det är då helt fel väg att skapa en speciell skatt som till exempel flygskatten i Sverige. Det är en skatt som redan har kritiserats från många håll och som leder till att jobb flyttas från Sverige, vilket jag menar att den gör. Vi är i Sverige oerhört duktiga på att skapa egna skatter som lägger bördan på företag än mer än på deras konkurrenter i Europa.

Ministern lyfter fram att flera internationella undersökningar visar att företagen i Sverige har mycket goda förutsättningar och ramvillkor i förhållande till omvärlden. Det är naturligtvis jättebra.

Men jag är också orolig för alla de företag som aldrig ser dagens ljus på grund av rädslan att misslyckas. Global Entrepreneurship Monitor visar att 35 procent av dem i åldersgruppen 18-64 år i Sverige som har ansett sig ha en definierad affärsmöjlighet har valt att avstå från att skapa ett företag på grund av rädslan att misslyckas. Här behöver vi vidta åtgärder bland annat för att företrädaransvaret inte ska stå i vägen - något som regeringen dröjer med trots att det finns ett tillkännagivande från riksdagen från 2015. Det är beklagligt.

Även de nya förslagen om 3:12-reglerna gör att fler småföretag blir oroliga inför framtiden. Kanske väljer några småföretag att avstå satsningarna och avstå från att starta eget på grund av osäkerheten när det gäller de nya 3:12-reglerna. Även här är regeringen företagen svaret skyldig.

Vi har en del att göra, som ministern märker, för att underlätta för företagen och företagarna. Det borde vi kunna enas om för att skapa fler jobb och fler som bidrar till den gemensamma välfärden.

Eftersom regeringen vill harmonisera reglerna över Europa och eftersom Sverige har en hög arbetsgivaravgift frågar jag ministern om vi kan förvänta oss ett förslag som innebär en sänkning av arbetsgivaravgiften för att harmonisera med övriga Europa.

Fru talman! Tack, Larry Söder, för en viktig debatt om Sveriges konkurrenskraft! Jag kan inledningsvis konstatera att det sedan valet har skapats 96 000 nya jobb i privat sektor i Sverige. På något sätt driver alltså tillväxten jobbtillväxten i Sverige. När det gäller hur Sverige rankas gentemot andra länder har rankningarna alltid fördelar och nackdelar. Man kan alltså vrida och vända på dessa index, men generellt sett ligger Sverige bra till i indexrankningarna nästan oavsett vilken rankning man väljer. Det är positivt.

Poängen med resonemanget är att detta borde synas i investeringarna. Gör det då det? Låt oss se på förra årets investeringar, till exempel i industrin. Där investerades 65 miljarder kronor i Sverige 2016. Det är den största investeringen i industrin sedan finanskrisen, vilket är positivt. Det innebär att när det sker investeringar räddas också framtidens jobb, för då sker en effektivisering och en modernisering av industrin som skapar förutsättningar framöver. Låt oss sedan se på utländska direktinvesteringar - det som andra länder gör i investeringar i Sverige. De flödade in och ökade från 52 till 168 miljarder 2016. Sverige är alltså attraktivt för investeringar, och det är jag glad för.

Behöver vi fortsätta att jobba med detta? Ja, det behöver vi göra. I detta konjunkturläge kan man fundera på vilka investeringar som är viktigast att göra för att företagen nu inte ska bromsa in. Jag reser mycket i landet, och min analys är att frågan om kompetensförsörjning är den viktigaste frågan runt om i Sverige både i industrin och i många andra näringar. Man har svårt att hitta rätt folk. Här krävs offentliga investeringar i utbildningssystem, omställning och en bättre arbetsförmedling som kan matcha de behov som finns på arbetsmarknaden. Det är en investering där vi måste ta in skattepengar för att finansiera för företagen.

Det andra som bromsar ekonomisk utveckling på många platser i Sverige är brist på infrastruktur. Vi har underinvesterat i infrastruktur under ganska många år. Vi ser det inte minst på järnvägen, som har tappat konkurrenskraft. Vi ökar nu investeringarna i järnvägsunderhållet med någonstans runt 40 procent för att man ska kunna lita på att tågen går i tid och som de ska. Det är viktigt för industrin.

Det handlar också om bostadsbyggandet, som är en tillväxthämsko för många delar av Sverige just nu. Det gäller inte bara de största städerna, utan ganska många orter i Sverige. Om de inte lyckas med en ökad bostadsproduktion kommer tillväxten att hämmas, och näringslivet kommer inte att utvecklas.

Regeringen gör stora investeringar på just dessa områden. Jag tror att man måste se att Sverige har ett konkurrenskraftigt skatteklimat för företagande. Däremot har vi relativt höga skatter på inkomster. Det är så vi har valt att göra i Sverige för att kunna finansiera en i princip gratis sjukvård, en utbildning som är fri och en universitetsutbildning som är fri men också stora offentliga insatser som måste till just nu. Det är en balansgång. Jag hoppas att Kristdemokraterna också är med på att diskutera hur vi utvecklar vår offentliga välfärd, för också där har det underinvesterats under många år.

Just när det gäller stora och breda arbetsgivaravgiftssänkningar, som den förra regeringen prövade, tror jag inte att något borgerligt parti egentligen står bakom kraven på sådana. Det gav inte den effekt man hade hoppats på, inte minst när det gäller ungdomsarbetslösheten. Jag tror att man måste tänka till och se vad som ger effekt när man talar om konkurrenskraft.

Fru talman! Jag delar mycket av ministerns syn på hur det ser ut. Det är klart att vi hämmas av att vi inte har gjort de investeringar som behövs i landet i övrigt när det gäller bostäder, kommunikationer och sådant. Det är helt uppenbart att om vi hade haft en bättre bostadssituation och en bättre kommunikationssituation hade man kunnat flytta på sig dit jobben finns. Man skulle ha kunnat bo någonstans och ta ett jobb som kanske ligger lite längre bort. Företag kanske också skulle ha kunnat etablera sig på andra orter än just Stockholm, Göteborg och Malmö.

Likväl har vi drygt 7 procent som är arbetslösa. Jag menar att vi måste hitta andra lösningar för dessa människor än att bygga en ny järnväg eller en ny bostad. De står så långt från arbetsmarknaden att det krävs lite mer effektivitet från oss som riksdag och er som regering. Jag menar att man måste fundera på sådant som arbetsgivaravgiften och om man kan göra en harmonisering med övriga delar av Europa som gör att vi räddar en del jobb. En del företag kanske då också väljer att utveckla sitt företag mer.

Jag menar att fyra av fem nya jobb kommer i småföretag. Småföretag gödslar inte med pengar, utan de vänder på varje krona för att kunna hitta en möjlighet att anställa en till för att utveckla sitt företag. Jag tror att skatten på arbete och arbetsgivaravgiften är en del som de tittar på för att se om de har möjlighet och vågar satsa en gång till.

Jag tog upp företrädaransvaret, för jag tror att det är en hämsko för småföretagare som vill skapa och utveckla sitt företag. Jag tror att vi gemensamt skulle kunna hitta möjligheter att minska denna börda så att människor vågar satsa lite mer. Det är inte så att vi har för många människor i Sverige som vill satsa och förverkliga sin egen idé, utan vi har för få som gör detta.

Jag blir glad när ministern säger att man vill arbeta med och stötta den svenska industrin. Jag tror inte att näringslivet i dag menar att det är Sveriges riksdag och regering som skapar de nya jobben och de nya möjligheterna. På något sätt får näringslivet lösa detta på egen hand med vår hjälp som grund.

Om man skapar egna skatter i Sverige, till exempel flygskatten, menar jag att det hämmar en sådan del. Jag noterar att ministern inte alls tog upp flygskatten i sitt anförande, och jag hoppas att han kan göra det nu. Regeringen säger att man vill harmonisera över Europa när det gäller skattelagstiftningarna och vilka skatter man har. Är det då sunt att ta ut en ny skatt, en annorlunda skatt, som innebär att svenska företag får betala mer än vad andra gör?

Fru talman! Tack för fortsatt diskussion om det viktiga ämnet konkurrenskraft! Jag tror att det är helt rätt: Det är inte riksdag och regering som skapar framtidens företag eller framtidens jobb. Men vi skapar förutsättningar för tillväxt och utveckling i vårt land. Just nu ser vi att tillväxten är hög och, framför allt, att investeringarna ökar i svensk ekonomi. Investeringarna drar mycket av svensk bnp i dag. Vi ser också att de utländska direktinvesteringarna substantiellt ökar i Sverige. Det tolkar jag som att näringslivet har förtroende för utvecklingen i Sverige. Annars hade de inte gjort de här investeringarna i Sverige; då hade de gjort dem någon annanstans.

Men det är klart att vi ser bekymmer på vissa marknader. En marknad som vi ser bekymmer med är flygbranschen i Europa. Det är otroligt pressade villkor. Vi har haft situationer där det har varit en diskussion om huruvida säkerheten kan upprätthållas i alla flygbolag. Vi har haft en diskussion där det har varit svårt för vissa bolag att teckna kollektivavtal eftersom det sker en låglönekonkurrens som är väldigt aggressiv. Detta liknar lite grann den utveckling vi har sett i transportsektorn i vissa europeiska länder.

På alla dessa områden jobbar regeringen för sjysta villkor både här hemma och i Europa. Vi har en flygstrategi där de gemensamma europeiska villkoren är viktiga. Vi måste se till att lyfta villkoren i de länder som i dag pressar villkor och gör att de anställda kanske inte kan leva på sin lön om de inte får bättre villkor. Jag tror att det är en viktig europeisk diskussion, och jag hoppas att vi alla i den här kammaren är överens om att sådana slavvillkor inte är acceptabla i Europa och att vi gemensamt kan jobba för bättre villkor i flygindustrin.

När det gäller flygskatten har vi presenterat planerna på att presentera en flygskatt. Den är inte presenterad än. Jag tror att man måste ställa detta lite grann i ljuset av vad vi står inför som planet och i framtidsperspektiv.

Jag läste i tidningarna att det var 20 grader varmare än normalt på Arktis i år. 20 grader varmare! Det betyder att isarna smälter snabbare än någonsin. Vi måste klara att vända det här, och då är transportsektorn en mycket viktig del. Vi har till exempel föreslagit bränslebytet som möttes av jubel både av miljörörelsen och industrin och som visar på att vi kan ställa om mot mer biobränsle i tanken utan att det kostar så mycket mer genom att vi gör skattejusteringar.

Flygsektorn måste också bära mer av sina samhällsekonomiska kostnader. För en inrikesresa i Sverige handlar det om ungefär 80 kronor, enligt utredningens förslag. Jag tror att de flesta svenskar kan tänka sig att det är ganska rimligt om man flyger i Sverige att betala lite mer för att bidra till de minskade koldioxidutsläpp som vi behöver i Sverige.

Men Sverige är ett långt land. Vi behöver en flygindustri framöver, och vi behöver kunna ha transporter inte bara inom Sverige utan också till andra delar av världen. Det är viktigt för oss med de transportpolitiska målen, men vi kan heller inte göra halt helt och hållet i miljöpolitiken, för då tar vi inte vårt ansvar i vår generation för att klara världens behov i dag och i framtiden.

Fru talman! Tack så mycket för svaret, ministern! Min fråga i interpellationen handlade också om det här med transparensen när det gäller skatterna som företagen betalar och om man kan lägga information om detta på lönesedeln så att människor faktiskt ser det och vi får en debatt som bygger på riktiga fakta när det gäller skatteuttaget i Sverige.

Kristdemokraterna och regeringen har samma uppfattning, det vill säga att vi tycker att välfärden ska finansieras gemensamt och att man ska ha ett skatteuttag som är rimligt på ett eller annat sätt för att utföra det uppdrag som staten har att utföra. Men för att få en riktig debatt måste människor också vara fullt informerade om var skattetrycket ligger någonstans. Där tror jag att vi gemensamt kan komma överens om att man skulle kunna lägga den informationen på varje lönesedel så att varje vanlig arbetare kan se vad det är för skatt som företaget faktiskt betalar.

Ett problem är det som ministern tar upp, det vill säga att olika intressen står mot varandra. Miljöintresset står mot harmonisering av skatterna i Europa, och ministern tog flygskatten som ett exempel.

Man kanske kunde tänka sig att ni gömmer flygskatten i byrålådan, eftersom den liksom kilometerskatten bara är ett förslag än så länge, och funderar på ett annat förslag som är mycket bättre. Jag tror att antalet flygkilometer kanske inte minskar så mycket som ni tror, för många i de södra delarna av landet bor faktiskt närmare en flygplats som ligger i ett annat land. Då kanske man flyger därifrån i stället för att det är lite billigare.

Givetvis hjälper vi till med att se till att andra transportnät blir mycket bättre, det vill säga tågen. Dem måste vi förbättra mycket.

Jag skulle vilja höra lite grann om transparensen när det gäller skatteuttaget på lönesedeln som ministern inte har berört.

Fru talman! Ett krav på att alla arbetsgivare måste redovisa uppgifter på lönebeskedet eller vad det nu kan vara skulle innebära en administrativ kostnad för företagen som den här regeringen inte är beredd att införa. Det finns inga förbud mot att en arbetsgivare skriver på lönebeskedet hur mycket man betalar i skatt. Det finns inga förbud mot det. Men att däremot både krångla till det och öka kostnaderna för de små företagen på det här sättet har vi inte lagt fram något förslag om. Jag visste inte att Kristdemokraterna har ett sådant förslag, men det är möjligt att ni har det.

När det avslutningsvis gäller frågan om skatt och välfärd är det viktigt att om man ska vara trovärdig i fråga om välfärdsfinansieringen - öka underhållet av järnvägen, se till att satsa 10 extra miljarder till skola, sjukvård och äldreomsorg runt om i landet och att orka med de investeringar vi nu gör i bostadsbyggande - måste man också orka med att ta in skatteintäkter.

Den här debatten har väl visat att Kristdemokraterna är för alla sänkta skatter men tror att man kan ha kvar alla utgifter samtidigt. Så är det inte, och det såg vi också under åtta borgerliga regeringsår. Nu har vi ändrat kurs och prioriterar gemensamma investeringar i både välfärd och infrastruktur.

Överläggningen var härmed avslutad.