Antalet arbetslösa i Sverige

Fru talman! Mattias Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att långtidsarbetslösheten inte ska bita sig fast på dagens höga nivåer.

Under 2020 tillförde regeringen medel för att fler arbetslösa ska få stöd att komma i arbete. I enlighet med budgetpropositionen, som gäller från årsskiftet, har över 100 miljarder kronor tillförts 2021 för att återstarta ekonomin, samtidigt som långsiktiga reformer ska bidra till att lösa samhällsproblemen. Sammantaget bedöms reformerna medföra att arbetslösheten blir drygt 1,3 procentenheter lägre jämfört med om förslagen inte genomförs. Det motsvarar cirka 75 000 fler jobb.

Satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken uppgår till över 9 miljarder kronor 2021. Arbetsförmedlingen förstärks med 1 miljard kronor för att möta den ökande arbetslösheten samt för att säkerställa en ändamålsenlig lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Över 2 miljarder kronor satsas för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb. Regeringen arbetar för att etableringsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa ska införas under 2021, i enlighet med parternas förslag.

Många arbetslösa saknar den kompetens som behövs för att etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt finns kompetensbrist i många viktiga yrken. Fler behöver fylla på sin kompetens eller lära sig ett bristyrke. Regeringen fortsätter att sträva efter att fler arbetslösa med utbildningsbehov ska studera.

Avslutningsvis vill jag säga att det är en tuff tid nu, men ljusare tider kommer. Vi behövs alla på arbetsmarknaden för att bygga Sverige starkt.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret, trots att jag blir något beklämd över svaret på min fråga om vilka åtgärder som regeringen avser att vidta för att långtidsarbetslösheten inte ska bita sig fast på dagens höga nivåer.

Vi vet alla att före coronakrisen dominerade utrikes födda och kortutbildade bland de arbetslösa. Men under nuvarande kris har även inrikes födda och personer med gymnasieutbildning drabbats av arbetslöshet i betydande utsträckning.

Utvecklingen innebär att etableringsproblematiken fördjupas samtidigt som behovet av omställning för dem som nu förlorat sin anställning ökar. Under pandemin har de arbetslösa blivit 100 000 fler. Arbetslöshetssiffrorna i dag är de högsta sedan 1997, och de ökar i rask takt. En snabbt stigande arbetslöshet leder ofta till högre långtidsarbetslöshet när de som redan före krisen var arbetslösa hamnar längst bak i kön. 175 000 som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen i dag har varit det i över tolv månader. Det är 24 000 fler än förra året.

En längre tids arbetslöshet försämrar chanserna att få ett nytt jobb. En hög långtidsarbetslöshet försämrar matchningen på arbetsmarknaden och fördröjer återgången till en mer normal arbetslöshetsnivå.

Vad är då regeringens åtgärder för att möta detta? Jo, arbetsmarknadsministern säger i sitt svar att regeringen arbetar för att etableringsjobb införs under 2021 i enlighet med parternas förslag.

Den socialdemokratiska regeringens brist på politik för de långtidsarbetslösa är ingenting annat än ett enormt svek.

Även om efterfrågan på arbetskraft återkommer relativt snabbt efter en kris är det långt ifrån säkert att detta sker i samma sektorer som drabbats hårdast nu. Det innebär att många löntagare behöver ställa om till nya jobb. I en kris som denna är den akuta utmaningen att rädda företag och jobb. Men bortom den akuta fasen finns flera utmaningar som regeringen i dag inte verkar ha någon politik för.

För det första riskerar matchningen på arbetsmarknaden att försämras. Många som har blivit arbetslösa under krisen har egenskaper som normalt gör att de har relativt goda chanser att hitta ett nytt jobb. De är yngre, inrikes födda och har gymnasieutbildning. Men strukturomvandlingen kan bidra till att deras alternativa arbetsmarknader och yrken där deras kompetens är gångbar ofta också är beskurna.

För det andra ställer omvandlingen stora krav på löntagarnas omställningsförmåga. Eftersom denna kris drabbar många branscher samtidigt blir utmaningarna för omställningen extra stora.

Fru talman! Frågan kvarstår: Är det införande av etableringsjobb som är regeringens stora hopp för att långtidsarbetslösheten inte ska bita sig fast på dessa höga nivåer?

Fru talman! Jag tackar Mattias Karlsson för detta.

När det gäller etableringsjobben är de bara ett av många exempel på de viktiga insatser som vi gör just nu. Jag vill också inledningsvis säga att jag delar den problembild som lyfts fram här. Vi hade redan innan pandemin stora utmaningar med matchningen - att de som inte har ett arbete har helt andra typer av kunskaper och kvalifikationer än de som arbetsgivarna har behov av. Det innebär att även människor mitt i yrkeslivet som har ett arbete också behöver kunna ställa om för att tillgodose de behov som arbetsgivarna har.

Detta handlar alltså om att se till att få bättre möjligheter att fylla på med nya kunskaper och ny kompetens genom ett helt yrkesliv, så att vi kan tillgodose de nya behov som finns i vårt näringsliv. Inte minst uppe i den del av Sverige där Mattias Karlsson och jag själv kommer från sker enorma investeringar och nysatsningar som också kommer att kräva rätt kompetens för att ta till vara på den tillväxtpotential som ligger där. Det handlar om tusentals nya jobb. Detta är otroligt spännande och viktigt. Detta är en del av problematiken.

Det som jag ser att vi behöver göra där är att få mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken och mer jobbfokus i utbildningspolitiken, så att vi väver ihop det och drar nytta av politiken på ett ännu bättre sätt. Där har regeringen gjort en hel del. Men jag ser också att mer arbete återstår att göra.

När det gäller de personer som står långt från arbetsmarknaden vill jag också framföra att jag ser samma problembild som interpellanten, att vi har stora grupper av människor som redan innan pandemin hade det tufft på arbetsmarknaden. Det är klart att de riskerar att hamna ännu längre bak i kön nu. Det är därför som det är så viktigt att vi just genomför insatser som ser till att långtidsarbetslösheten inte tillåts bita sig fast. Här ser vi risk för en ökande långtidsarbetslöshet. Väldigt mycket kommer att handla om hur vi förmår att trycka tillbaka smittspridningen och att vi får vaccinet på plats så att vi kan börja lätta på restriktionerna och på det sättet också få igång jobben. Jag vill alltså instämma i det som är denna problembild.

När det gäller regeringens styrning har vi gjort en hel del. Vi styr via vår myndighet Arbetsförmedlingen, där vi har satt tydliga mål om att andelen som övergår till reguljär utbildning måste öka särskilt bland dem som saknar gymnasial utbildning eller har behov av omställning för att möta kompetensbehoven på arbetsmarknaden. Vi har också som mål att andelen inskrivna utan aktivitet i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för unga, och särskilt de som saknar gymnasieutbildning, ska minska. Vi har gett en hel del olika typer av uppdrag som jag gärna kan återkomma till i mitt nästa inlägg.

Men här handlar det om att se till att människor har rätt utbildning. Vi vet att ungefär en tredjedel av dem som är arbetslösa saknar gymnasieutbildning. Jag brukar säga att själva gymnasieutbildningen är inträdesbiljetten till den svenska arbetsmarknaden. Men jag återkommer väldigt gärna till detta i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Trots regeringens löfte om att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet hade vi redan före krisen tvärtom EU:s femte högsta arbetslöshet. Sverige var också det enda land där arbetslösheten ökade från hösten 2014 fram till dess att coronakrisen bröt ut. Redan före coronakrisen hade Sverige en av EU:s högsta arbetslöshetsnivåer. Långtidsarbetslösheten var rekordhög, och arbetslösheten bland invandrade högst i EU. I denna stund är arbetslösheten den högsta på ett kvarts sekel. Ungdomsarbetslösheten är den högsta på hundra år. Även långtidsarbetslösheten och arbetslösheten bland invandrade är rekordhög.

Aldrig tidigare har förutsättningarna för grupper som står långt från arbetsmarknaden varit lika svåra redan innan en kris slog till. Trots den långvariga högkonjunktur som rådde innan krisen bröt ut lyckades regeringen inte bryta det stora utanförskap och bidragsberoende som många människor befunnit sig i under en lång period.

Men även de krisåtgärder som har vidtagits i pandemins spår är otillräckliga. Arbetsmarknadsministern beskrev i sitt tidigare inlägg att det inte bara var etableringsjobb som fanns i verktygslådan. Men det finns ju inga propositioner. Det finns inga förslag som har landat på riksdagens bord som har till syfte att pressa ned den arbetslöshet som vi nu ser.

Jag måste säga att jag är oerhört förvånad över hur passivt regeringen lämnar de arbetslösa helt åt sitt eget öde. Detta handlar om människor som inte tas till vara och som inte har en egen lön. Men det handlar också om en hög arbetslöshet som får konsekvenser för vår gemensamma välfärd. Vilken politik man driver får alltså konsekvenser. Och jag tycker att det är oerhört provocerande att regeringen inte lyckas presentera några förslag som bryter den negativa spiral vi är inne i just nu.

Krisbekämpningens akuta fas handlade om att minimera skadeverkningar för företag och anställda, men för många kommer denna kris att bli långt mer långvarig än själva smittspridningen. Därför behöver regeringen även ha siktet inställt på att bekämpa krisens långsiktiga negativa konsekvenser. Jag vill nog gå så pass långt som att hävda att arbetslösheten beror mer på socialdemokratin än på pandemin.

Fru talman! Det var ett magstarkt uttalande här avslutningsvis.

Jag vill upplysa om att vi är mitt i en mycket allvarligt pandemi som inte bara berör liv och hälsa utan också har slagit mycket hårt mot ekonomin och jobben. Jag talade med ILO:s generaldirektör, som beskrev att 500 miljoner jobb har försvunnit från arbetsmarknaden runt om i världen. Många människor drabbas av att ha förlorat sitt jobb. Många av de insatser som regeringen gjorde under förra året - och många av dem gjordes i bred politisk enighet, vilket jag välkomnar - hade till syfte just att rädda jobb och företag. Bara genom den reform med korttidsarbete som infördes, och som i dag omfattar någonstans runt 600 000 personer, har vi kunnat rädda många jobb i Sverige.

Jag tycker som sagt att det var ett något magstarkt uttalande.

Jag vill också påpeka att man ska vara lite försiktig när man tittar på statistik. Vi har fortsatt ett högt arbetskraftsdeltagande - högst i Europa - och vi har den högsta sysselsättningsnivån i Europa. Det betyder inte att jag är nöjd eller tycker att vi inte ska göra mer; vi ska självklart, varje dag i veckan, kämpa för att ge rätt förutsättningar till dem som har blivit av med sitt arbete och för att ge goda villkor till de företag vi har runt om i vårt land så att de kan behålla personer i jobb och även börja växa. Det viktiga här är förstås att vi kan bekämpa pandemin och börja lätta upp restriktionerna igen.

Jag vill också göra ett tillägg till mitt tidigare inlägg, för jag tycker att detta är ett viktigt tillfälle för mig att berätta om de viktiga insatser vi gör.

Utöver det jag tidigare nämnde har vi gett en hel del olika, särskilda uppdrag till Arbetsförmedlingen gällande målgrupper som riskerar långtidsarbetslöshet. Det gäller bland annat ungdomar, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och personer som är sjukskrivna.

Vi har också gett ett särskilt uppdrag att öka övergångarna till reguljära studier. Arbetsförmedlingen ska öka antalet anvisningar att söka reguljär utbildning. Detta gäller arbetssökande som bedöms ha behov av utbildning - där det är en förutsättning för att personen ska kunna komma in på arbetsmarknaden, få ett arbete och behålla ett arbete. Det riktar sig särskilt till dem som saknar gymnasial utbildning.

Utöver det har vi utökat möjligheterna för arbetssökande att studera i upp till ett år med bibehållen ekonomisk ersättning. Detta gäller när det är motiverat för att personen ska kunna få ett arbete.

Regeringen vidtar alltså en hel del olika typer av åtgärder. Som jag nämnde inledningsvis har vi också lagt fram en kraftfull budget med satsningar på över 100 miljarder, vilket beräknas ge ungefär 75 000 jobb. Inom arbetsmarknadspolitiken handlar det om 9 miljarder, med 2 miljarder extra för bland annat matchningstjänster och arbetsmarknadsutbildningar, liksom introduktionsjobb och extratjänster. Detta riktar sig självklart både till dem som är långtidsarbetslösa och till dem som riskerar långtidsarbetslöshet.

Jag kan väl också nämna att vi i april kommer med en ny reform, som handlar om intensivår för nyanlända inom ramen för etableringsprogrammet.

Fru talman! Regeringen gör alltså väldigt mycket. Jag kommer trots det aldrig att vara nöjd.

Fru talman! Den stigande arbetslösheten är Sveriges största ekonomiska och sociala problem just nu. Tidigare kriser har lärt oss att de negativa effekterna på arbetsmarknaden riskerar att bli långvariga. Sverige mötte coronakrisen i ett sämre läge jämfört med finanskrisen, eftersom vi hade en högre långtidsarbetslöshet redan innan pandemin.

Om politiken inte medverkar till att stärka arbetslösa med långa arbetslöshetstider riskerar situationen att cementeras för de mest utsatta arbetslösa. En kraftfull finans- och penningpolitik är naturligtvis nödvändig för att öka efterfrågan på arbetskraft, men det räcker inte. Jag är övertygad om att det behöver genomföras flera reformer för att underlätta etableringen för dem som var långtidsarbetslösa redan innan krisen och för att stödja dem som förlorat jobbet under krisen att ställa om. Det behövs bättre möjligheter för och tydligare krav på kortutbildade arbetslösa att delta i grundläggande utbildningar. Man bör bland annat koppla ersättning och bidrag till krav på deltagande i utbildningsinsatserna.

Sveriges statskassa hade varit 42 miljarder kronor starkare per år om Sverige hade haft samma utveckling som EU-genomsnittet när det gäller arbetslösheten. På grund av regeringens brist på arbetsmarknadspolitik riskerar de samhällsekonomiska kostnaderna för den omfattande långtidsarbetslösheten att bli mycket höga.

Fru talman! Tack för möjligheten att diskutera den mycket angelägna frågan hur vi ser till att människor inte fastnar i långtidsarbetslöshet och hur vi bryter den väldigt allvarliga utveckling vi har på svensk arbetsmarknad, Mattias Karlsson! Detta är den allvarligaste kris vi haft på arbetsmarknaden i modern tid, till följd av coronapandemin.

Om det är någon som tittar på den här debatten nu och som är arbetslös - kanske långtidsarbetslös - vill jag passa på att säga: Ge inte upp, även om du har sökt jobb länge utan resultat! Det gäller också den som är ung och kanske inte har hittat sitt första jobb ännu. Vi har ett tufft läge på svensk arbetsmarknad, men det är inte kört. Du behövs! Vi behövs alla på arbetsmarknaden för att bygga Sverige starkt.

Det finns många lediga jobb att söka, trots pandemin och trots att vi är i dessa svåra tider. Det finns till exempel inom vården, sjuksköterskor och undersköterskor, och i pedagogiskt arbete, både grundskollärare och förskollärare. Det finns inom it-arbete, som mjukvaru- och systemutvecklare, samt inom många andra viktiga yrken, som företagssäljare, lokalvård och lagerpersonal. Regeringen har tillfört medel för att kraftigt bygga ut antalet studieplatser, så om du har gått och funderat på att vidareutbilda dig till ett bristyrke är detta rätt tillfälle. Vi behöver dig!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.