Ansvarig myndighet för vätgas

Herr talman! har frågat mig om jag avser att ge ansvariga myndigheter nya uppdrag för att säkerställa vätgasens roll i 2030-kravet i förnybartdirektivet och om jag avser att peka ut en statlig myndighet som ansvarig för en utbyggnad av vätgasinfrastruktur till industrin.

Den 29 maj 2024 beslutade riksdagen om en ny långsiktig inriktning för energipolitiken (prop. 2023/24:105). Propositionen innehåller två riksdagsbundna mål: ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål. Planeringsmålet innebär att det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och möjliggöra den gröna omställningen. Regeringen ser för närvarande att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar till 2045, bland annat för att möta industrins energibehov för vätgassatsningar. Användningen av vätgas i Sverige förväntas öka kraftigt i framtiden, inte minst genom de planerade stora industrisatsningarna i norra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I den energipolitiska inriktningspropositionen anger regeringen även den politiska inriktningen när det gäller vätgas. Regeringen bedömer att fossilfri vätgas kommer att utgöra en viktig del av Sveriges framtida energisystem. Vätgasen kommer att vara en förutsättning för utfasning av fossila bränslen i industrin och kommer att vara viktig för att minska utsläppen från bland annat tunga transporter. Svensk produktion av fossilfri vätgas förutsätter en stor utbyggnad av fossilfri elproduktion. Regeringen anger även fyra viktiga principer som bör vägleda statliga insatser på området.

Regeringen gav i mars 2023 Energimyndigheten i uppdrag att samordna arbetet med vätgas i Sverige. Uppdraget syftar till att stärka samarbetet mellan nationella myndigheter och bidra med analys och diskussion i samhället om strategiska vägval för Sverige som vätgasnation. Detta inkluderar att tydliggöra roller och ansvar på vätgasområdet, ta fram nationella råd och rekommendationer för hantering av vätgas och vätgasledningar samt se över ekonomiska styrmedel som finns på området. Energimyndigheten redovisade den 26 mars 2024 en delrapport i uppdraget. Denna rapport bereds för närvarande i Regeringskansliet.

För att bland annat analysera och säkerställa vätgasens roll i att möta 2030-kravet i förnybartdirektivet har regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att utifrån befintliga och aviserade styrmedel beräkna och lämna ett förslag på en prognos av Sveriges måluppfyllelse vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor och för Sveriges förutsättningar att öka andelen förnybar energi i värme- och kylsektorn.

Utbyggnaden av vätgas och dess infrastruktur bör integreras på ett effektivt sätt i elsystemet. Regeringen har därför gett Affärsverket svenska kraftnät som ansvarig för transmissionsnätet för el i uppdrag att föreslå hur el- och vätgasinfrastruktur kan samplaneras för att möjliggöra den pågående nyindustrialiseringen i Norrbottens och Västerbottens län, där vätgasanvändningen förväntas öka kraftigt i framtiden. Uppdraget är en viktig insats i regeringens strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län.

Sammanfattningsvis pågår många statliga insatser för att underlätta för utvecklingen av vätgas i Sverige. Regeringen har lagt fram en politisk inriktning för statliga insatser på vätgasområdet baserat på fyra principer, som bör följas upp så att de kan justeras utifrån förändrade förutsättningar och behov.

Herr talman! Jag tackar energi- och näringsministern för ett fylligt och långt svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig börja med att Ukraina försvarar allas vår frihet. I 1 000 dagar har man jobbat och stridit för sin egen existens. Just nu lagar man sina energisystem, som skjuts sönder varje dag. Detta är viktigt att ha med sig.

Europa byggde ett beroende av rysk gas, vilket sabbade energisystemet inte bara i Tyskland utan i stora delar av EU. Om vi tror att vi framgent kan vara beroende av Ryssland, Iran, Saudiarabien och för den delen Kina, för jordartsmetaller och lite annat, och om vi tror att den nya presidenten i USA kommer att underlätta för oss tror vi nog fel. Vi behöver bygga hållbara energisystem här hos oss. Då är vätgasen en viktig del, och vätgasen är givetvis beroende av ett fungerande elsystem.

Precis som 2030-målet pekar ut i förnybartdirektivet ställs krav på att bygga ut. Just nu har vi det som förkortas TSO, transmissionsnätsoperatörerna för vätgas, och i Sverige är det privat. Frågeställningen utifrån statsrådets svar blir: Borde inte staten hålla i taktpinnen?

Jag är visserligen från Västerbotten och tycker att det är viktigt att statsrådet pekar ut Västerbotten och Norrbotten, men det handlar om en omställning även för industrin i resten av landet. Ska vi inte se till att till exempel kemiindustrin på västkusten får tillgång till vätgas, som förhoppningsvis kan produceras med havsvind? Då behövs det ett nät.

Många förväntar sig att regeringen ska peka ut en inriktning. Många står och väntar och vill investera i det här. De tror på den gröna omställningen och att vätgasen är viktig. Men det segar ju lite på Regeringskansliet. Det är i alla fall någonting som går lite trögt.

På statsrådets svar låter det som om man ändå är på väg och att man ger uppdrag till myndigheterna och till Svenska kraftnät. Men låt oss gå hela vägen! Ge Svenska kraftnät i uppdrag att vara huvudansvarig myndighet för utbyggnaden av ett vätgasnät i Sverige!

Herr talman! Jag börjar i ena änden och återkommer om de mer specifika frågorna. Isak From och jag brukar ha samsyn kring ganska många frågor som är viktiga för Sverige AB. Vi pratar inte så mycket om vätgas som vi borde i det här landet. Nu när tillfälle ges vill jag prata om de fyra principer som är styrande för det arbetet.

För det första ska användningen av fossilfri vätgas bidra till omställningen av fossilberoende energisystem och industriprocesser. Den ska gagna Sverige. Det finns en del sätt att bygga ut vätgassystem som bara kommer att gagna andra länder. Det tror jag vore oklokt i det här läget.

För det andra ska vätgasanvändningen fokusera på samhällsekonomiskt nyttiga tillämpningar där mer resurseffektiva och kostnadseffektiva alternativ saknas. Vi ska alltså inte trycka in den bara för att det går.

För det tredje ska vätgasproduktionen integreras effektivt med el- och värmesystemen och bidra till en trygg energiförsörjning i Sverige. Här finns potential att lösa vindkraftens stora problem. Vindkraften kan ju stå för el, och det hyfsat snabbt, men har väldigt svårt att leverera effekt - det vill säga ge jämn försörjning av el året runt, vilket gör att vi kan ansluta fler hushåll och industrier. Det kan bli intressant att takta dem tillsammans.

För det fjärde ska vätgasinfrastruktur byggas ut på ett sätt som underlättar klimatomställningen och värnar Sveriges konkurrenskraftiga energipriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag går över till frågan om inte regeringen bara kan peka med hela handen. Det är sällan jag får recensionen att jag är otydlig, och jag tycker att vi pekar ganska tydligt med hela handen här också. Men innan vi har ett vettigt underlag är det oklokt att bara på känn säga var det ska landa. Jag kan ha teorier om vad som kommer att vara mest lämpligt och inte, men jag vill ha underlaget på plats först.

Energimyndigheten har fått i uppdrag att samordna arbetet med vätgas i Sverige. I dag har vi fått understruket att vi inte ska tjafsa om det förgångna, men jag var lite förvånad över att man inte kommit längre med vätgasfrågorna och vätgasstrategin när jag klev in på Regeringskansliet. Nu har Energimyndigheten i alla fall fått uppdraget, och Svenska kraftnät har fått i uppdrag att lämna förslag på hur el- och vätgasinfrastruktur kan samplaneras i Norrbottens län. Därför tror jag att vi har mer att utgå från nu när det gäller att navigera och sätta ned fötterna ännu tydligare.

Herr talman! Statsrådet säger att rapporten från Energimyndigheten bereds i Regeringskansliet. Det är nog ganska många som förväntar sig att den beredningen taktar på lite, för att använda statsrådets uttryck.

Herr talman! Jag besökte Storuman i går. Jag träffade i huvudsak Vattenfall för att titta på deras återuppbyggnad av pumpkraftverket i Blaiken. Fullt utbyggt kan det tillsammans med befintlig vindkraft leverera lika mycket som ett helt nytt kärnkraftverk.

Samtidigt undrar fler intressenter om det ska byggas en vätgasanläggning i anslutning till de vindkraftsparker som antingen redan finns eller planeras att anläggas. De vill ju ha långsiktiga spelregler. De står där med börsen och säger att de tror på detta. Men då krävs också en handlingskraftig regering som säger att vätgasen kommer att vara en bidragande del i Sveriges energiförsörjning. Då krävs att någon kan och vill vara ansvarig för nätet, men just nu finns det bara en privat aktör.

Vi tycker att en statlig aktör bör ha huvudansvaret - inte bara i norra Sverige. Kemiindustrin på västkusten vill investera. Gruvteknikföretagen i Sandviken vill investera och ser vätgas som en viktig del. På flera håll i landet anser man att en vätgasstrategi är betydelsefull.

Det kan vara så att Sverige varit lite senfärdigt. Andra länder har ju gått långt före. Sverige är nästan det sista EU-landet som inte har någon vätgasstrategi. Det ger såklart en signal till dem som vill investera. Jag måste fråga statsrådet om de ska investera i det här landet eller lägga pengarna någon annanstans. Vi tycker att de ska lägga dem här.

Herr talman! Det korta svaret är: Välkomna till Sverige med era vätgasinvesteringar!

Det krävdes ett maktskifte och en borgerlig regering för att få fram huvudprinciperna. Isak From frågade om vätgasen är viktig och vilka signaler som sänds. Ja, vilka signaler sändes egentligen under de åtta år man inte hade några principer för vätgasen? Vi har i alla fall beslutat om sådana liksom om två uppdrag till myndigheter, som nu jobbar med detta.

Uppdragen tuffar på och kan vara helt avgörande för att städa upp i Sveriges enormt stora effektproblem, som varje månad gör att Sverige går miste om hundratals eller tusentals arbetstillfällen i framför allt elområde 3 och 4. Det beror på att vi har el men samtidigt stor effektbrist som resultat av hur man har navigerat i energifrågorna i stort. Vätgasen kan bli en väldigt viktig del i att lösa det problemet och gå hand i hand med till exempel vindkraften. Det här är alltså en prioriterad fråga för regeringen, och jag är glad över att vi kan peka med hela handen utifrån detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tycker att det är lite fascinerande att man vågar säga att staten ska styra och äga allt, innan vi har fått underlaget på plats.

Herr talman! Energimyndigheten är i sin rapport till regeringen väldigt tydlig med att det krävs ett tydligt regelverk och att en utbyggd vätgasinfrastruktur skulle skapa både flexibilitet och ekonomisk hållbarhet i energisystemet. Vi är ju väl medvetna om att flera av vindkraftsföretagen inte fullt ut har haft ekonomisk hållbarhet i sina kalkyler. Det krävs att man kan producera till exempel vätgas till industrin när det är låga priser.

Jag tror inte att jättemånga fordon framgent kommer att drivas fram av vätgas, även om branschen själv säger att ungefär 30 procent av den tunga trafiken efter 2050 inte kommer att gå på el. Där kan vätgas vara en del.

Vad gäller fabrikanterna säger både BMW och Toyota att vätgas är en del av framtiden. Men om vätgas på riktigt ska bli en del av framtiden kommer det att krävas att fungerande nät och tankstationer finns på plats efter 2030. Det skulle vara en fördel om vi också hade ett fungerande statligt nät på plats då. Det skulle skicka signalen att vi tror på investeringar i vätgas. Många förväntar sig alltså att beredningen som sker på Regeringskansliet tar fart.

Herr talman! Jag vill börja med att säga tack till Isak From för interpellationen.

Regeringen har tagit fram mer än 50 åtgärder för att säkra Sveriges energiförsörjning på akut, kort, medellång och längre sikt. De 50 åtgärderna handlar primärt om nu fram till 2030. Vi har ett akut läge nu, och då kan vi inte vänta på den kärnkraft som vi behöver men som kommer att komma mycket längre fram.

I enlighet med den energipolitiska propositionens fyra principer för vätgas fortsätter regeringen också med fler insatser för att underlätta utvecklingen av vätgas i Sverige. Det är en viktig fråga för oss.

Omfattande medel har också tillförts för att bygga ut kompetens och infrastruktur för produktion och konsumtion av vätgas. Jag tänker till exempel på utökade medel till EI för ny reglering av el- och gasnät.

Vi har ökat energiforskningsanslaget med 200 miljoner utöver de 1,6 miljarder som redan fanns. Klimatklivet har vi också plussat på liksom Industriklivet och laddinfrastrukturen för tung trafik, inklusive tankstationer för vätgas. Detta både förlängdes och utökades i de tidigare budgetpropositionerna.

Det här är en viktig fråga, och jag tycker att vi håller ett högt tempo i dag. Jag ser fram emot att vi ska kunna återkomma med ytterligare åtgärder för vätgas.

Jag vill tacka för en interpellationsdebatt som visar att det finns en stor förståelse brett, från höger till vänster, för behovet av mer effekt för att vår tunga industri ska kunna göra sin omställning. Jag antar utmaningen att öka tempot för att möjliggöra detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.