Ändringar i miljöbalken

Herr talman! Jörgen Berglund har frågat mig om jag tänker ta initiativ till att ändra i miljöbalken samt göra de författningsändringar som Försvarsmakten hemställer om, och i så fall när. Vidare har han frågat om jag tänker ta initiativ till att ändra i miljöprövningsförordningen (2013:251) som Försvarsmakten hemställer om, och i så fall när.

Jörgen Berglund har även frågat om jag tycker att Försvarsmakten borde särbehandlas mer i frågor som rör miljöbalken där Försvarsmakten får olika former av lättnader med tanke på deras unika roll i samhället. Slutligen har han frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att underlätta för Försvarsmaktens verksamhet genom att påskynda tillståndsprocessen för övnings- och skjutfält.

Herr talman! I juli 2020 inkom Försvarsmakten med ett kompletterande budgetunderlag för 2021. I kompletteringen föreslår Försvarsmakten bland annat att miljöprövningsförordningen ändras på så sätt att lagring och hantering av drivmedel och andra kemiska produkter som hanteras av Försvarsmakten endast ska omfattas av anmälningsplikt, oavsett hur stora mängder som hanteras. Försvarsmakten föreslår även att mark- och miljödomstolens roll i tillståndsmål som rör Försvarsmaktens verksamhet ändras på så sätt att domstolen ska överlämna sådana mål till regeringen omedelbart, utan att samtidigt lämna ett yttrande. Försvarsmakten vill också att skyndsamhetskrav införs.

Det kompletterande budgetunderlaget bereds just nu i Regeringskansliet. Jag kommer inte att föregripa den beredningen.

Däremot vill jag betona att moderna och effektiva tillståndsprocesser är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har därför nyligen tillsatt en utredning för att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken och lämna förslag på åtgärder för att uppnå en modernare och mer effektiv prövning samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs. Utredaren ska i sitt arbete samråda med bland annat Försvarsmakten. Utredningen ska presentera sitt betänkande i december 2021.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det slutligen gäller Försvarsmaktens övnings- och skjutfält miljöprövas de i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. I miljöbalken finns en fastlagd ordning för hur miljöprövning som rör bland annat Försvarsmakten ska ske. Om ett mål hanteras av mark- och miljödomstolen ska det överlämnas tillsammans med ett yttrande till regeringen för prövning. Ärenden om övnings- och skjutfält innehåller i regel omfattande underlag med komplexa frågeställningar. Detta påverkar självklart handläggningstiden. Utgångspunkten för regeringens prövning är dock att den ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts.

Herr talman! Jag får inleda med att tacka miljö- och klimatminister Isabella Lövin för att hon i alla fall delvis svarade på en av mina frågor, men det finns ju flera. Låt mig återkomma till dem om en liten stund.

Herr talman! Att det försvars- och säkerhetspolitiska läget i världen och i Sveriges närområde fortsätter att försämras råder det knappast delade meningar om. Vi har Rysslands alltmer aggressiva uppträdande utanför sina egna gränser och inte minst genom aktiviteter som vi brukar benämna gråzonsproblematik. Ett exempel i närtid är den cyberattack som ägde rum mot det norska stortinget. Den attacken kom från Ryssland, vilket den norska regeringen har slagit fast.

Herr talman! Det försämrade omvärldsläget har också fått till följd att den svenska försvarsförmågan måste stärkas. Det tycker till och med glädjande nog Miljöpartiet, som trots allt är sprunget ur freds- och nedrustningsrörelsen. Nya pengar, ny materiel och fler övningar är exempel på vad det innebär när försvarsförmågan ska öka. Just övningsmöjligheterna är något otroligt centralt när man ska stärka försvarsförmågan. Övning är nämligen själva kärnan i att bygga starkare och dugligare krigsförband som kan lösa de absolut svåraste av uppgifter. Utan fler, längre och större övningar är ny materiel och fler värnpliktiga inte särskilt mycket att komma med.

För att kunna öva behöver dock Försvarsmakten fler övnings- och skjutfält med gällande miljötillstånd. Att få till stånd ett miljötillstånd är både resurskrävande och tidskrävande. Hela tillståndsprocessen tar normalt mellan fem och tjugo år. Jag tycker att det är på gränsen till absurt. Att det ska råda krav på det här har jag absolut inga synpunkter på, men tiden det tar för att få ett miljötillstånd är alldeles för lång. Här bär regeringen själv ett ansvar genom att den drar benen efter sig i beslutsfattandet.

Det finns tillstånd som väntar på beslut sedan 2012. De har alltså legat hos regeringen sedan 2012. I svaret från statsrådet meddelas att prövningen ska vara snabb och effektiv. Statsrådet får gärna förklara hur åtta år är snabbt och effektivt. Det är nästan så att man tror att regeringen har tagit ett friår.

Herr talman! Det behöver inte ta så här lång tid. Försvarsmakten har till regeringen hemställt hur tillståndsprocesserna ska kunna bli snabbare och effektivare. Jag vill verkligen understryka att det inte handlar om några kravlättnader utan om processen, alltså administrationen och pappersarbetet. Det påverkar inte utsläpp, buller, fågelliv eller något annat. Det är tidsfaktorn det handlar om, och den är viktig i ljuset av det försämrade omvärldsläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försvarsmaktens ena förslag är att länsstyrelsen, som tillstånden först skickas till, ska hantera ärendena skyndsamt. I dag ligger ett ärende hos länsstyrelsen mellan tre och fem år. Skyndsamheten kan regeringen själv fatta beslut om genom en författning som säger att länsstyrelserna ska prioritera dessa ärenden. Om statsrådet nu anser att prövningarna ska vara snabba och effektiva, så som hon själv uttryckte det, undrar jag varför regeringen inte ändrar i författningen och beordrar länsstyrelserna att hantera tillståndsprövningarna från Försvarsmakten skyndsamt. Vad är motivet?

Herr talman! Tack, Jörgen Berglund, för frågan!

Låt mig börja med att understryka att ett av skälen till dagens instansordning med mark- och miljödomstolar är att de utgör en instans som är van att hantera stora och omfattande ärenden med många klaganden samt ärenden av tekniskt komplicerad natur. Skjut- och övningsfält är generellt ärenden där det finns många nära boenden och andra som har klagomål och måste höras.

Av det kompletterande budgetunderlag som Försvarsmakten inkom med framkom bland annat att myndigheten föreslår att miljöbalken ändras så att mark- och miljödomstolens yttrande inte ska inhämtas i tillståndsprocesser där Försvarsmakten ansöker om tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Ett överklagat tillståndsbeslut ska alltså gå direkt ifrån länsstyrelsens miljöprövningsdelegation till regeringen.

I dag är gången enligt miljöbalken sådan att Försvarsmakten ansöker om tillstånd hos miljöprövningsdelegationen som utreder ärendet och därefter kan besluta om tillstånd. Om det överklagas ska det gå till mark- och miljödomstolen som bereder ärendet och sedan överlämnar det till regeringen för prövning. Ett av skälen till detta är som sagt att mark- och miljödomstolar är vana att hantera dessa stora och omfattande ärenden med många klaganden.

Vi kan notera att Försvarsmakten har hemställt om detta. Som jag sa i mitt inledande svar bereds den här begäran inom Regeringskansliet, och jag kan inte föregripa processen. Jag kan ändå nämna att regeringen har tillsatt en utredning för att modernisera miljötillståndsprocesserna. Det sker inte enbart med tanke på Försvarsmakten, utan det gäller generellt och horisontellt hur man kan modernisera och snabba upp dessa processer. Detta är angeläget inte i första hand för försvaret utan för många olika verksamheter, inte minst för att vi ska klara klimatomställningen.

Utredningen tillsattes i augusti i år. Den har till uppgift att se över systemet för miljöprövning och lämna förslag på ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning.

Det finns flera delar i det som Försvarsmakten har hemställt om. Det handlar bland annat också om att man inte ska behöva ansöka om tillstånd utan att man bara ska anmäla till exempel lager av bränsle och kemikalier. Jag har samma svar där: Det här bereds inom Regeringskansliet, och jag kan inte föregripa processen.

Herr talman! Det blir många ord från statsrådet om utredningar, ambitioner och intentioner. Gott så. Men när allt kommer omkring är det resultat och inte prat som räknas. I ljuset av ett försämrat omvärldsläge behöver regeringen agera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av mina andra frågor rör miljöprövningsförordningen, som statsrådet nämnde. I stora drag handlar det om ett problem som uppstår när Försvarsmakten ska ansöka om tillstånd för att hantera drivmedel och kemikalier. Tillståndet ska sökas hos berörd länsstyrelse, och tillståndsförfarandet är enligt miljöbalken som huvudregel offentligt utom vad gäller de sekretessbelagda delarna. Allt detta ska kommuniceras med eventuella motparter. Om platsen där tillståndet är tänkt att gälla är sekretessbelagd blir det ett dilemma. Det blir då svårt att upprätthålla sekretessen med hänsyn till den partsinsyn som ska ske.

Som jämförelse: I plan- och bygglagen, herr talman, finns ett undantag för hemliga totalförsvarsanläggningar från bland annat bygg- och rivningslov. Då sker i stället samråd med länsstyrelsen, som i sin tur underrättar berörd kommun på lämpligt sätt - som det uttrycks - om byggnationen. Detta gör man för att upprätthålla sekretess. Med andra ord: I dag kan i Sverige Försvarsmakten bygga en hemlig anläggning med minimal insyn. Men när Försvarsmakten ska driftsätta den genom att till exempel ha drivmedel på anläggningen för tillgång till reservkraft riskerar anläggningen att röjas därför att man måste ansöka om tillstånd för förvaring av drivmedel, vilket kan ske med insyn.

Herr talman! Inte heller på denna punkt handlar det om att vi skulle sänka några miljökrav, utan det handlar återigen om processen, administrationen och pappersarbetet. Tycker verkligen Isabella Lövin att dagens regler är anpassade för det omvärldsläge vi har? Varför kan inte Försvarsmakten få omfattas av så kallad anmälningsplikt i stället för tillståndsplikt? Tycker inte miljö- och klimatministern att landets säkerhet är viktigare än att sysselsätta några extra tjänstemän på respektive länsstyrelse? Det är nämligen så, herr talman, att miljön inte skadas mer för att man gör en anmälan i stället för en ansökan.

Herr talman! Jag tackar Jörgen Berglund för frågan. I dag ser det ut så här: Om man har en verksamhet som har mindre inverkan eller är mindre farlig för miljön räcker det med en anmälan. Men är det någonting som har en större miljörisk behöver man ha ett tillstånd av MPD hos länsstyrelsen.

Som sagt bereds denna begäran från Försvarsmakten inom Regeringskansliet. Jag kan inte föregripa den processen.

Jag kan dock säga några ord om offentlighetsprincipen. Det är en grundläggande princip för det svenska statsskicket. Ett uttryck för den är möjligheten att få ta del av allmänna handlingar, den så kallade handlingsoffentligheten. Men det finns förstås bestämmelser om sekretess som begränsar rätten att ta del av allmänna handlingar. De här bestämmelserna återfinns i offentlighets- och sekretesslagen. Myndigheter, domstolar och andra, till exempel Regeringskansliet, som hanterar Försvarsmaktens ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet är väl insatta i regelverket i offentlighets- och sekretesslagen.

I det fall någon begär ut en handling, oavsett om det är fråga om tillstånd eller anmälan, görs alltid en sekretessprövning, det vill säga en kontroll av om handlingen kan lämnas ut eller om den innehåller sekretessbelagd hemlig information. Om handlingen inte innehåller någon hemlig information kommer den skyndsamt att lämnas ut till den som begärt det. Om handlingen däremot innehåller sekretessbelagd eller hemlig information kommer den som begärt att få ut handlingen att få besked om detta. Vill personen ändå ha ut handlingen kommer det att fattas ett beslut om att handlingen inte lämnas ut. Det beslutet kan sedan överklagas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är förstås en väldigt viktig princip för Sverige. Vi står upp för offentlighetsprincipen. Samtidigt är vi väl medvetna om att vi behöver ha rikets säkerhet som högsta prioritering. Våra myndigheter är i allra högsta grad medvetna om detta när det handlar om dessa ärenden.

Jag kan alltså inte ge ett fullödigt svar, eftersom Försvarsmaktens begäran bereds inom Regeringskansliet.

Herr talman! Det sker som jag tidigare nämnt saker ganska snabbt i vår omvärld. Det oroar mig lite att statsrådet fortsätter att prata om beredning och utredningar. Min poäng är att de saker som Försvarsmakten själv har lyft fram är sådana saker som regeringen själv kan fatta beslut om. De behöver alltså inte gå någon omväg via Sveriges riksdag och ta lång tid.

Upprustningen av svensk försvarsförmåga tycks vi vara överens om. Jag betvivlar inte statsrådets ambitioner, som hon uttrycker det, och de utgångspunkter regeringen vill jobba efter. Men problemet återstår - det här tar alldeles för lång tid.

Jag förstår att statsrådet inte vill kommentera saker som bereds i Regeringskansliet. Det har jag respekt för. Men samtidigt tycker jag att man som regeringsföreträdare också kan ha en uppfattning om vilken riktning man vill gå i. Det är väldigt svårt att över huvud taget tyda om man tycker att det här är en bra idé eller inte. Det är ju nämligen så, herr talman, att det är olika intressen som vägs emot varandra.

Jag hoppas naturligtvis att regeringen skyndsamt tar tag i de här sakerna. Jag påstår att det är relativt enkla förändringar att göra. Vi kan inte ha en ordning i Sverige där vi kan bygga en anläggning som är hemlig men den sedan avslöjas när man ska få dit ett par dunkar med diesel, herr talman.

Jag får avslutningsvis, precis som nämndes tidigare - om jag nu inte hinner träffa statsrådet i ytterligare någon interpellationsdebatt om fiberbankar - önska henne lycka till i hennes framtida gärningar.

Herr talman! Jag tackar Jörgen Berglund för denna välgångsönskan. Vi får väl se om det blir fler interpellationsdebatter om fiberbankar innan dess.

När det gäller rikets säkerhet tycker jag nog att vi gemensamt ska ha en tilltro till våra myndigheter att de kan göra bedömningen av när man ska respektive inte ska få lämna ut handlingar som kan vara skadliga för rikets säkerhet. Jag har full tilltro till myndigheternas bedömningar och deras förmåga att göra detta.

Det är utan tvivel så att försvaret är viktigt i denna turbulenta tid med den hotbild som vi ser och den turbulenta omvärld som vi har. Därför är också försvaret när det gäller miljötillstånd på flera sätt särbehandlat i miljöbalken så som den ser ut nu. Till exempel har försvaret möjlighet att peka ut riksintressen för försvaret. Finns det då andra områden som också har riksintressen ska enligt miljöbalken försvarsintressena ges företräde. Det är också så att ideella föreningar som naturskyddsföreningar inte kan överklaga när Försvarsmakten begär om tillstånd i enlighet med miljöbalken. Detta är ganska tydliga undantag som görs för just Försvarsmakten för att rikets säkerhet ska kunna säkerställas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Återigen: När Regeringskansliet har berett färdigt Försvarsmaktens begäran kan vi ge ett tydligare svar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.