Äldreomsorgslyftet

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för interpellationen som jag har fått från Anna-Belle Strömberg. Interpellanten har frågat mig varför jag och regeringen inte vill både förlänga och utöka Äldreomsorgslyftet. Anna-Belle Strömberg har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att kommuner och utbildningsanordnare ska klara kompetensförsörjningen och höja kompetensen inom äldreomsorgen långsiktigt.

Personalen i äldreomsorgen är dess viktigaste resurs, och en väl fungerande personal- och kompetensförsörjning är helt klart en nyckelfråga för utvecklingen i äldreomsorgen. Det är avgörande för kvaliteten och säkerheten i äldreomsorgen att personalen har rätt kompetens för att utföra arbetsuppgifterna.

Från och med den 1 juli 2023 - om bara några veckor - är undersköterska en skyddad yrkestitel, vilket också innebär att kompetensen för yrkesgruppen säkerställs och att detta sannolikt kommer att bidra till bättre vård och omsorg för äldre.

Uppgiften att stärka kompetensförsörjningen i välfärden är komplex och kräver insatser inom många olika politikområden. Det handlar exempelvis om att vara en attraktiv arbetsgivare, erbjuda olika karriärvägar för inte minst våra viktiga undersköterskor, hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv och attrahera fler till vård- och omsorgsyrket.

Personal- och kompetensförsörjningen kan emellertid inte lösas enbart med mer resurser eller fler medarbetare. Potential finns också i förändrade arbetssätt, digitalisering och övrig effektivisering, vilket behöver tas till vara. Ny teknik kan inte minst minska arbetsbördan så att fler orkar arbeta längre.

Varje kommun ansvarar i dag i egenskap av huvudman för äldreomsorgen, och frågor om bemanning och kompetensutveckling är ett arbetsgivaransvar. Regeringen ser samtidigt ett behov av att stödja kommunerna i arbetet med att möta utmaningar i äldreomsorgen.

Som framgår av höstens budgetproposition (prop. 2022/23:1) fortsätter det så kallade Äldreomsorgslyftet under hela 2023. Det löper ju ut 2023 och avslutas inte i aktiv mening.

Därutöver anslås 4 miljarder kronor i statsbidrag till kommunerna för att säkerställa en god vård och omsorg för äldre personer. Medlen får användas utifrån lokala behov i syfte att möjliggöra förbättringar och utveckling av verksamheten, till exempel förbättringar av arbetsmiljö, något som är oerhört viktigt, arbetsvillkor samt kompetensutveckling.

Ytterligare 3 miljarder kronor går till att minska antalet timanställningar och till en satsning på utökad bemanning och kompetens för såväl sjuksköterskor som läkare inom äldreomsorgen. Resurser tillförs även kommunsektorn genom det generella statsbidraget för 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt oss blicka framåt. Arbetet med budgetpropositionen för 2024 pågår inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma i sedvanlig ordning med sina förslag och prioriteringar, inte minst för det viktiga välfärdsområdet.

Regeringen arbetar dessutom löpande med att följa upp Äldreomsorgslyftet och andra statsbidrag för att säkerställa att statliga medel används ändamålsenligt och effektivt.

När jag förberedde svaret hade jag bjudit in SKR och Kommunal till ett gemensamt möte med mig för att diskutera Äldreomsorgslyftet och den utvärdering som gjorts av Socialstyrelsen. När jag nu lämnar mitt svar här i kammaren kan jag berätta att mötet skedde i förmiddags. Vårt utvärderingsmöte var väldigt bra och konstruktivt.

Det är dock viktigt att poängtera att ingen enskild åtgärd löser allt, men genom att arbeta tillsammans kan man göra väldigt stor skillnad för kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen och livskvaliteten för våra äldre. Staten, kommunerna och regionerna behöver även fortsättningsvis arbeta tillsammans för att långsiktigt stärka tillgången till kompetens inom äldreomsorgen i hela Sverige.

Herr talman! Jag tackar statsrådet Anna Tenje för svaret. Jag delar statsrådets uppfattning att personalen är äldreomsorgens viktigaste resurs och att kvalitet, säkerhet, rätt kompetens och karriärvägar är av största vikt i äldreomsorgen.

Herr talman! Mitt syfte med dagens interpellationsdebatt är att argumentera och att påvisa hur viktigt Äldreomsorgslyftet är för Västernorrlands län. I Dagens Samhälle den 27 april skriver partiföreträdare för Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet från Kommunförbundet i Västernorrland en debattartikel där man är mycket orolig över att regeringen inte har presenterat någon finansiering av Äldreomsorgslyftet för 2023.

I Västernorrland är det totalt 440 personer som genomgår utbildning finansierad av Äldreomsorgslyftet för att bli undersköterskor. Anställda och vikarier får möjlighet att utbilda sig i lyftteknik, nutrition, demens, välfärdsteknik, språk, handledning och stärkande av chefsrollen.

Äldreomsorgslyftet har möjliggjort för Örnsköldsviks kommun att vidareutbilda 68 personer. I Sundsvall är det 130, i Kramfors 120, i Ånge 10, i Timrå 26, i Sollefteå 24 och i Härnösand 62 personer. Det är små och medelstora kommuner i Västernorrland.

Det här är ett bra första steg, men det behövs många fler. Behovet av utbildad personal till välfärden är stort både här och nu och de kommande åren. Enligt SKR:s prognoser kommer det att behövas cirka 14 000 nya undersköterskor och vårdbiträden per år de kommande tio åren. Behovet är enormt, och det här oroar våra lokala beslutsfattare. Kommuner och utbildningssamordnare behöver långsiktighet när det gäller satsningarna på utbildning.

Herr talman! Jag beklagar att svaret på mina frågor är att regeringen i sedvanlig ordning återkommer med sina förslag och prioriteringar i budgetpropositionen för 2024 och att man arbetar löpande med att följa upp Äldreomsorgslyftet. År 2023 finns satsningen. Men om man påbörjar en ny utbildning under 2023 måste man ju veta att man kan avsluta utbildningen. Det kommer man att göra under 2024, eftersom utbildningen är minst ett och ett halvt år lång. Om regeringen inte ger besked för mer än 2023 måste man avsluta utbildningarna i år, och man sätter då inte igång några nya. Jag hoppas att statsrådet har nåtts av alla de röster som höjs i Västernorrland och runt om i landet om att man måste få förutsättningar för långsiktig planering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Därför måste jag än en gång fråga statsrådet om hon och regeringen avser att förlänga Äldreomsorgslyftet efter årets slut eller inte.

Herr talman! Även jag får tacka statsrådet för svaret, men jag tackar också min partikamrat Anna-Belle Strömberg för interpellationen och möjligheten att debattera frågan.

Vi har i dag haft sommaravslutning i riksdagen. Sommaren är alltså här. Det är många kommuner som fortfarande kämpar med att få ihop sina sommarscheman inom äldreomsorgen. Statsrådet blir nog inte förvånad om jag säger att det hade varit utmärkt om vi kunnat få lite tydligare besked inför framtiden än det som framgår av interpellationssvaret. Precis som Anna-Belle Strömberg nämnde skrev i april 2023 politiska företrädare för vårt hemlän Västernorrland en debattartikel med rubriken "Behåll ett statligt finansierat äldreomsorgslyft". Undertecknarna var socialdemokrater, centerpartister och moderater.

Kommunerna kämpar med kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Lyftet var en viktig del i att underlätta denna och höja kvaliteten. Men nu väljer regeringen att avveckla Äldreomsorgslyftet - så skulle i alla fall jag vilja uttrycka det. I statsrådets svar betonas att kommunen är huvudman för äldreomsorgen. Det stämmer förvisso, men det är väl att göra det lite lätt för sig eftersom staten, regionerna och kommunerna är betydligt mer beroende av varandra än så. Det finns lagar och regler som påverkar, men även demografin och synen på hur hela landet ska leva.

Det har under andra interpellationsdebatter kopplats tillbaka till en partiledardebatt. Jag skulle också vilja göra det. I en partiledardebatt förra veckan menade ett av regeringens ledande statsråd att kommunerna nu behöver göra tuffa prioriteringar. Om jag minns rätt ställde vederbörande skolor mot badhus.

I min hemkommun Kramfors är vi vana att göra tuffa prioriteringar. 85 procent av kommunens budget går till skola, äldreomsorg och välfärd. En hel del av det andra är kollektivtrafik, va och liknande. Kramfors kämpar, liksom många andra landsbygdskommuner, med kompetensförsörjningen och med att få pengarna att räcka till, så att man kan ha skolor och badhus för att möjliggöra simundervisning och meningsfulla fritidsaktiviteter.

Inom äldreomsorgen kämpar man med att rekrytera personal och med att finansiera till exempel kompetensutveckling. Här kommer Äldreomsorgslyftet in. Precis som Anna-Belle Strömberg tidigare lyfte har Äldreomsorgslyftet i min kommun möjliggjort att 120 personer kunnat höja sin kompetens. 120 personer i en kommun med cirka 2 000 anställda - det hade inte varit möjligt utan den föregående socialdemokratiska regeringens satsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inte bara Kramfors utan även många andra kommuner i Västernorrland och Sverige vet precis vad det innebär att göra tuffa prioriteringar. Man kämpar med skatteunderlaget och demografin. Trots begränsade resurser ska medborgarna få offentlig service av god kvalitet.

Utifrån att jag efterlyste lite tydligare besked blir min fråga till statsrådet följande: Kommer statsrådet och i förlängningen regeringen att klara av att göra tuffa prioriteringar och se till att förstärka Äldreomsorgslyftet i stället för att till exempel sänka skatterna för de rikaste?

Herr talman! Många kommuner säger att den stora utmaningen inför framtiden är kompetensförsörjningen. Nu tror jag visserligen att de flesta också säger att resurserna är en stor utmaning inför framtiden eftersom de inte får tillräckliga resurser för att klara välfärdens utmaningar i framtiden.

Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen har varit en stor fråga under ganska lång tid. Jag minns det för att jag själv har varit kommunalråd med ansvar för äldreomsorgen. Redan då kämpade vi med insatser för att få fler att jobba inom äldreomsorgen.

De som går gymnasieutbildningen är inte tillräckligt många. Skulle vi bara förlita oss på dem som går omvårdnadsprogrammet skulle vi inte klara äldreomsorgen i Sverige i dag. Väldigt många utbildar sig också inom vuxenutbildningen. Men nu dras de resurserna ned. Både resurserna till välfärden och resurserna till vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser dras ju ned nu. Då blir Äldreomsorgslyftet än viktigare för att vi ska kunna klara äldreomsorgen framöver.

Vi är många som brinner för äldreomsorgen och tycker att den är oerhört viktig. Har man kämpat ett helt liv ska man självklart också få en trygg äldreomsorg av god kvalitet. Precis som statsrådet sa är äldreomsorgen ingenting utan sin personal, som är väldigt viktig.

Den S-ledda regeringen införde Äldreomsorgslyftet för att kunna klara av utmaningen med kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. Det är inte alla satsningar som faller i god jord hos kommuner och regioner, men just den här satsningen har gjort det. Kommunerna säger att detta verkligen gör skillnad. Jag har inte hört någon säga något annat - man talar väldigt gott om detta.

Ibland har jag hört från andra statsråd att pengarna inte används fullt ut och att detta skulle innebära att man inte behöver Äldreomsorgslyftet. Jag tror att detta är helt fel. När man inför en sådan här satsning tar det tid för kommunerna att komma igång med den, och det innebär ibland att man inte kan utbilda så många som man hade önskat.

Det krävs alltså tid för att få igång en sådan här satsning och få den att verka fullt ut. Men det krävs också långsiktighet - att man vet att detta är något man kan jobba med framöver.

Vår oro, som min partikamrat Anna-Belle har formulerat så bra i sin interpellation, är inte bara tagen ur luften, utan den är allvarligt menad. Vi är oroliga för kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen och har mött många andra som också är det. När man ser att pengarna till Äldreomsorgslyftet är borta från 2024 och framåt oroar det alltså.

Jag blev faktiskt inte mindre orolig när statsrådet sa att det inte avslutas i någon aktiv mening. Antingen avslutas det eller så avslutas det inte - det kan inte finnas något mellanting. Därför behöver vi här i kammaren, men naturligtvis också kommunerna och de som arbetar inom äldreomsorgen och brinner för den, få ett besked nu. Hur blir det med Äldreomsorgslyftet? Kommer det att få fortsätta eller inte?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är många frågor från interpellanten och de ledamöter som deltar i denna debatt. Det gläder mig oerhört mycket att fler engagerar sig i denna viktiga fråga och att fler delar regeringens uppfattning att kompetensförsörjningen i allt väsentligt är den kanske allra viktigaste frågan att knäcka framöver, inte minst när det gäller äldreomsorgen. Kompetensförsörjningsbristen är stor i många olika branscher, men för egen del brinner jag för äldreomsorgen och för att hjälpa och stötta kommunerna i detta viktiga arbete.

Ledamoten Peter Hedberg var inne på att jag gör det lätt för mig. Det är nog en missuppfattning - det handlar absolut inte om att göra det lätt för sig. Men jag vill bara klargöra att vi har kommunalt självstyre, och det är kommunerna som är huvudmän och har det huvudsakliga ansvaret för just kompetensförsörjningen. Med detta sagt var jag dock också tydlig med att staten har en väldigt viktig roll att spela här.

Ledamoten Eva Lindh var inne på att hon hört statsråd säga att det faktum att pengar inte används är en anledning att avskaffa statsbidraget. Detta är en väldigt tydlig missuppfattning. Men man måste ändå vara noga med att om man har ett statsbidrag som kommunerna sedan inte kan tillgodogöra sig så att det kommer de äldre eller medarbetarna till del är det viktigt att se över statsbidraget, utvärdera det och titta på vad det var som gjorde att det inte kunde utnyttjas och ge de effekter man hade efterfrågat.

I Socialstyrelsens utvärdering av Äldreomsorgslyftet visar det sig att 31 procent av medlen användes 2020. År 2021 var det 42 procent som användes, och enligt de preliminära siffrorna för 2022 har 77 procent använts. Pandemin och den svåra situationen när det gäller kompetensförsörjning i övrigt i kommunerna har alltså uppenbarligen satt käppar i hjulet. Men 2022 och förhoppningsvis i ännu högre grad 2023 har pengarna kunnat användas i allt större utsträckning - för att göra kompetenshöjande insatser för våra medarbetare, utbilda undersköterskor och ha en specialistutbildning för sjuksköterskor, men också och framför allt för att fokusera på det viktiga ledarskapet i våra kommuner.

Med detta sagt tror jag att det är få regeringsföreträdare som har stått i talarstolen i en interpellationsdebatt och avslöjat kommande satsningar eller för den delen vad som står i budgetpropositionen. Vi kommer, precis som alla tidigare regeringar, att presentera våra prioriteringar senare i höst, när riksdagsledamöterna kommer tillbaka efter sin sommarledighet. Det tror jag är föga förvånande.

Att det inte blir några fler besked gällande Äldreomsorgslyftet än att vi återkommer efter sommaren med en eventuell fortsättning och utveckling tror jag alltså inte överraskar våra riksdagsledamöter i någon större utsträckning.

Med detta sagt vill jag ändå påpeka att kompetensförsörjningsfrågan är och förblir den viktigaste frågan att lösa framöver när det gäller att stärka svensk äldreomsorg. Detta är frågor som jag jobbar med dagligen och som jag dagligdags samarbetar om med SKR, Kommunal, privata vårdgivare och andra intressenter. I går träffade jag dessutom Ung Omsorg, som jobbar aktivt för att attrahera nya unga till yrket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar återigen statsrådet Anna Tenje för svaret. Statsrådet sa i sitt första anförande att äldreomsorgen behöver en höjd status, och det är även jag helt övertygad om. Detta arbete påbörjades under en socialdemokratisk regering. Men det räcker inte med bara höjd status, utan det behövs även fler medarbetare, välfärdsteknik och naturligtvis en skyddad yrkestitel, precis som statsrådet var inne på. Detta var ett arbete som vi socialdemokrater bedrev målmedvetet under många år.

Inte minst den skyddade yrkestiteln gör att man från statligt håll nu måste fundera på hur man kan hjälpa personer som arbetar i äldreomsorgen och inte har den kompetens som faktiskt krävs i dag. Kvinnor och män som arbetar i äldreomsorgen har oftast inte så hög inkomst och har inte möjlighet att ta tjänstledigt och plugga till undersköterska i ett och ett halvt eller ibland två år för att sedan komma tillbaka till yrket.

Men att 440 personer i Västernorrland valde att göra detta beror enbart på att Äldreomsorgslyftet finns, med möjligheten att på betald arbetstid studera till vårdbiträde eller undersköterska. Det finns också möjlighet att inom ramen för Äldreomsorgslyftet stärka den första linjens chefer, vilket jag tycker är alldeles utmärkt.

Jag vet att det är oerhört komplicerat att attrahera personal till välfärden. Jag har själv ett förflutet inom äldreomsorgen; jag var under åtta år omsorgsnämndens ordförande i Örnsköldsviks kommun. I början av mitt uppdrag, för cirka 13 år sedan, fick vi arbeta hårt för att få in vikarier under semestermånaderna. I dag får man slita hårt för att få in vikarier varje dag. Dessutom inför man nu tre semesterperioder för att få ihop scheman så att de få medarbetare man har räcker. Jag vet alltså hur det är med den svårigheten. Rädslan är stor för att man ska tvingas stänga omsorgsplatser för att personal inte finns att tillgå.

Det behövs mer pengar om vi vill behålla den personal vi har och attrahera nya medarbetare. Det krävs bättre scheman, bättre löner och större inflytande. Och framför allt - ska man få till stånd bättre scheman kommer det att krävas fler medarbetare.

Herr talman! Min fråga till statsrådet är: Vilka konkreta åtgärder vidtar regeringen för att höja statusen inom välfärdsyrket och åstadkomma en bättre arbetsmiljö, bättre scheman, fler medarbetare och den utbildning som är grunden för att vi ska kunna lösa kompetensförsörjningen och kompetensbristen inom äldreomsorgen?

Herr talman! Jag kan väl inte klandras för att jag försöker få ut en budgetnyhet innan propositionen släpps - men icke!

Jag tycker att det är bra att statsrådet lyfter upp Socialstyrelsens utvärdering. Med tanke på vad statsrådet säger i sitt andra anförande verkar nyttjandegraden ha varit betydligt bättre 2022 än den var när insatsen inleddes, mycket kanske för att pandemins effekter har klingat av.

I utvärderingen tog man också upp att kommunerna i huvudsak har arbetat i linje med regeringens syfte med satsningarna men att man har kommit lite olika långt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man har också önskemål om fortsatta statliga satsningar på äldreomsorgen, bland annat gällande kompetensförsörjning. Man efterfrågar även från kommunernas sida mer långsiktiga lösningar. Man vill ha dialog med kommunerna för att detta skulle passa bättre med de lokala förutsättningarna, som har påverkat hur långt man har kunnat komma.

Utifrån det skulle jag vilja fråga vilka slutsatser statsrådet drar av utvärderingen och vad hon ser för möjligheter utifrån den.

Jag ska betona att jag väljer att lyfta frågan åt min hemkommun därför att jag har en någorlunda bra bild av hur det ser ut där. Det finns många aspekter att ta hänsyn till. Vi har haft debatter om grön omställning här, till exempel. Också den ställer oss inför stora utmaningar i länet, både genom att kommunen kanske måste konkurrera med något företag som etablerar sig och genom att fler människor förmodligen kommer att vilja flytta till oss. Då är det också fler som behöver omsorg. Utifrån detta är det här en jätteviktig fråga för min hemkommun och mitt hemlän.

Statsrådet får gärna döpa om Äldreomsorgslyftet i budgetpropositionen, låta det återuppstå eller ge det en annan konstruktion. Men jag hoppas verkligen att statsrådet menar allvar med ambitionen att trycka på kompetensförsörjning och sätta resurser bakom orden. Och jag skulle som sagt vilja höra vilka slutsatser statsrådet drar utifrån utvärderingen.

Herr talman! Personalförsörjningen inom välfärden är inte bara oroande när det gäller äldreomsorgen, utan det finns en stor utmaning inom hela välfärdens område.

Sveriges Kommuner och Regioner har räknat till 410 000 som behöver anställas de kommande åren - om man inte gör någonting, förstås. Det kan ju finnas insatser som man kan göra som underlättar. Statsrådet har själv lyft några exempel på detta.

Men trots allt - även om jag också är positiv till välfärdsteknik och andra insatser som man kan göra för att underlätta för personal och boende - kan inte en digital robot eller något annat hålla handen när den äldre känner oro. Det krävs personal.

Jag är verkligen orolig för hur detta ska lösas framöver. Det dras ned på pengar till kommuner och regioner, vilket gör det svårare för dem att hantera frågorna själva. Det dras även ned på vuxenutbildning och arbetsmarknad, som jag nämnde tidigare, vilket också gör det svårare.

Man kan inte säga att man gör satsningar på vuxenutbildning och arbetsmarknad när man tar bort en stor pott ur budgeten och sedan ger tillbaka hälften. Det är inte en satsning.

Jag är alltså orolig, och det går faktiskt att ge ett besked. Det är intressant, för det är många statsråd som på senare tid som säger: Tidigare regeringar gav inte heller besked om hur det skulle bli framöver! Det är inte i så många andra frågor när det gäller positiva saker som man hänvisar till den tidigare regeringen. Men när det gäller detta gör man det. Det är faktiskt inte sant, för man kan lägga in saker långsiktigt i budgeten för att visa att man kan göra en satsning. Det beskedet hoppas vi att statsrådet kan ge nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tänkte att jag skulle börja med Anna-Belle Strömbergs frågor om vilka satsningar vi gör utöver detta för att säkra upp kompetensförsörjningsfrågorna. Jag delar helt och fullt interpellantens bedömning av hur viktigt detta är och hur viktigt det är att man jobbar brett.

Jag var inne lite grann på detta i mitt interpellationssvar. Det handlar om att vara en attraktiv arbetsgivare, och där tror jag att det i mångt och mycket handlar om satsningar på ett aktivt ledarskap som inkluderar och där personalen i övrigt känner ett stort inflytande och en delaktighet.

Det bidrar också till min andra punkt, när det gäller att behålla personal. Att man tillsammans skapar en bättre arbetsmiljö kan dessutom göra att alla de som i dag jobbar deltid kan orka och mäkta med att gå upp och jobba en utökad deltid eller, för den delen, förhoppningsvis även en heltid.

Det skulle göra en enorm skillnad när det gäller kompetensförsörjningsfrågan. Om fler jobbade mer och orkade jobba några timmar till skulle man inte bara kunna fylla luckorna med kompetent och erfaren personal; det skulle dessutom bidra oerhört positivt till medarbetarna själva, inte minst till deras framtida pension. Det här brinner jag definitivt för.

Sedan gäller det också att attrahera nya. Då behöver man sprida de goda exemplen och se till detta fantastiskt viktiga arbete.

Avslutningsvis: I mitt tidigare inlägg nämnde jag att jag träffade Ung Omsorg i går. De bedriver verksamhet där de anställer unga personer - så unga att de går i sjuan, åttan och nian - för att göra vissa timmar på helgerna inom äldreomsorgen. Det handlar dels om att sätta guldkant på tillvaron för de äldre, dels om att få ett extrajobb och tjäna lite extra pengar. Men det handlar framför allt om att få upp vårdintresset hos dessa ungdomar så att de i större utsträckning kan tänka sig att gå en vård- och omsorgsutbildning när de sedan börjar i gymnasiet.

Regeringen har definitivt inte legat på latsidan när det gäller äldreomsorgen. Vi har fortsatt det viktiga arbetet - där vill jag ändå ge kredd till den tidigare regeringen - när det gäller skyddade yrkestitlar. Jag gör exakt samma bedömning: Detta är en oerhört viktig reform för att höja status och för att man ska få på pränt det man är utbildad för.

Det gör arbetet med differentiering av arbetsuppgifter så mycket enklare, inte minst när det gäller våra viktiga undersköterskor. Man gör det man är utbildad för, och man kan få delegation från sjuksköterska för att göra ett utökat arbete. Vårdbiträdena har andra arbetsuppgifter och kan komplettera undersköterskornas viktiga arbete.

Det handlar också om fast omsorgskontakt inom hemtjänst. Det tror jag är oerhört viktigt, inte minst för att se till att äldre inte hamnar mellan stolarna. Men det handlar också om att ge ett bättre stöd, inte minst till anhöriga.

När det gäller de andra delarna fattade regeringen i förra veckan beslut om en proposition om välfärdsteknik. Jag tror definitivt inte, Eva Lindh, att en robot kan ersätta en person. Men tekniken kan komplettera undersköterskornas viktiga arbete. Den kan göra att en läkemedelsrobot de facto delar ut medicinen så att en undersköterska kan tillbringa mer tid med en annan äldre och hinna hålla handen.

Det handlar också om en ny demensstrategi och om en utredning om språkkrav. Det är en av våra stora utmaningar vid sidan av kompetensförsörjningen, det vill säga att man kanske inte bara har fel utbildning utan dessutom inte behärskar det svenska språket. Det handlar om en utredning om anhörigsatsning och hur vi på ett bättre sätt kan stärka och stödja våra anhörigvårdare i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar givetvis också om att fortsätta att utveckla och stötta när det gäller kompetensförsörjningsfrågorna.

Herr talman! Tack återigen, Anna Tenje, för svaret och för en viktig interpellationsdebatt!

Jag hoppas att jag och mina partikamrater Peter Hedberg och Eva Lindh har lyckats både debattera, argumentera och även signalera oron och hur viktigt det är att fortsätta den kanske bästa satsning som finns för att få fler undersköterskor på plats.

Det här är inte någonting som bara jag, utan även Kommunförbundet i Västernorrland och hela Kommunsverige samt även fackförbundet Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner, säger. Eftersom SKR är den absolut största arbetsgivaren borde den oro som också de signalerar väga tungt.

Vi socialdemokrater har i vår budgetmotion varit tydliga med att denna reform är viktig och att vi ser positiva effekter av den. I vår motion har vi också skrivit att den ska hålla på till 2026. Det ger precis det verktyg som kommunerna behöver för att få en bra framförhållning och att kunna planera och fördela, vilket ger en enorm trygghet i verksamheten.

Vi vet också att Äldreomsorgslyftet har levererat. Under 2020-2022 har 25 000 personer påbörjat en utbildning.

Just nu sliter alla kommuner i Sverige med att rekrytera utbildad personal. För många kommuner är det ett väldigt svårt läge. Därför behöver regeringen agera nu och ge ett svar - ett tydligt svar!

Med det vill jag tacka statsrådet, presidiet och ledamöterna för en god interpellationsdebatt och önska en trevlig sommar.

(Applåder)

Herr talman! Jag inser att jag inte svarade på ledamoten Peter Hedbergs frågor om vilka slutsatser jag drar av den analys som Socialstyrelsen har gjort av Äldreomsorgslyftet. Jag tänkte bara kort beröra det, för det är ändå lite viktigt.

Tyvärr släpar ju siffrorna, så utvärderingen ger inte jättemycket vid handen givet att siffror för 2022 inte riktigt finns med och definitivt inte för 2023. Med det sagt har kommunerna ändå definitivt jobbat i linje med intentionerna. Det har fungerat väl, skulle jag vilja påstå. Pandemin satte många käppar i hjulen i början, och det har varit komplicerat för vissa kommuner givet att man haft svårt att hitta vikarier som kunnat ersätta under den tid man haft annan utbildning igång.

Det finns ändå viktiga saker som man skulle kunna förbättra om man väljer att fortsätta utveckla detta ännu mer. Vissa kommuner har beslutat att pengarna bara ska riktas mot verksamheter i egen regi, vilket innebär att om man har privata vårdgivare eller privat hemtjänst har dessa inte fått möjlighet att vidareutbilda sin personal.

För mig är det ganska ohållbart. För mig handlar det inte om mina barn och andras ungar, eller i det här fallet våra äldre och andras - ja, vad man nu skulle kalla det. Meningen är att detta ska komma alla medarbetare till del som jobbar med äldreomsorg. Det ska komma alla äldre till del oavsett om man valt att jobba på ett fristående äldreboende eller för del delen valt att bo på ett särskilt boende som drivs i fristående regi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns andra saker man kan titta på i de här frågorna. Det gäller utbildningsplatser. Detta måste gå hand i hand. Det måste finnas utbildningsplatser, samtidigt som man ger resurser till det hela.

Det finns alltså många olika slutsatser att dra utifrån Socialstyrelsens rapport.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.