Ålands betydelse för det svensk-finska försvarssamarbetet

Herr talman! Hans Wallmark har frågat mig om det försämrade säkerhetsläget i Östersjön och hur det påverkar Ålands säkerhet och behovet av ett utökat svensk-finskt försvarssamarbete kring försvaret av Åland.

Inledningsvis vill jag påminna om att den ryska aggressionen mot Ukraina, Rysslands illegala annektering av Krim och Sevastopol men också Rysslands agerande i närområdet har försämrat den säkerhetspolitiska situationen i Europa. Ryssland gör stora satsningar på sin militära förmåga och har visat att man är beredd att använda den för att uppnå sina politiska mål, även när det innebär brott mot internationella folkrättsliga principer. Detta påverkar den säkerhetspolitiska situationen både i vårt närområde och i Europa som helhet. Regeringen betonar fortsatt vikten av europeisk och transatlantisk enighet, stöd till Ukraina samt en tydlig och principfast politik för att bemöta Ryssland.

Svar på interpellationer

Låt mig i detta sammanhang också påminna om att Åland är en autonomi under finsk suveränitet men enligt internationella avtal sedan 1856 en demilitariserad zon och även neutraliserat sedan 1921. Sverige värnar om Ålandsöarnas speciella status och den demilitariseringsregim som reglerat området i mer än 150 år. Att Åland är demilitariserat innebär att militära styrkor, anläggningar och befästningar inte får förekomma. Neutraliseringen av Åland innebär att inga krigshandlingar får äga rum inom Åland. Finland är förpliktat att garantera att denna status upprätthålls. Har ett angrepp trots allt riktats mot Åland eller genom öarna mot fasta Finland har Finland inte bara rätt utan även skyldighet att försvara Ålands neutralisering.

Ryssland har under den senaste tiden visat att det inte respekterar ingångna internationella avtal. Rysslands aggression mot Ukraina bryter i grunden mot den europeiska säkerhetsordningen, såsom den kodifierats i Helsingforsslutakten och Parisstadgan, liksom mot andra relevanta internationella och bilaterala avtal.

Sverige och Finland har en likartad säkerhetspolitisk utgångspunkt. Samarbetet med Finland är redan i dag omfattande. Ett ytterligare fördjupat bilateralt försvarssamarbete är av särskild vikt och har blivit än viktigare mot bakgrund av händelseutvecklingen i vårt närområde. Regeringen ser stora möjligheter till ett långtgående samarbete med Finland inom alla stridskrafter och andra områden, såsom säker kommunikation mellan länderna. Försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige omfattar även operativ planering och förberedelser för ett gemensamt användande av civila och militära resurser bortom fredstida förhållanden. Exempel på detta kan vara hävdandet av respektive lands territoriella integritet eller utövande av rätten till självförsvar enligt artikel 51 i FN:s stadga. Sådan planering bör vara ett komplement till men skilt från respektive lands nationella planering. Samarbetet innebär en möjlighet till gemensamt agerande, men inte några utfästelser. Under förutsättning att nödvändiga politiska beslut fattas kan länderna agera gemensamt. Samarbetet syftar ytterst till att upprätthålla säkerheten i Östersjöområdet.

Genom att skapa en handlingsfrihet att agera gemensamt höjs tröskeln för incidenter och angrepp, vilket i sin tur bidrar till ökad stabilitet. Regeringen avser att i närtid tillsätta en utredning med uppgift att se över de rättsliga förutsättningarna för fördjupade försvarssamarbeten, bland annat det svensk-finska samarbetet.

Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra. Hot mot fred och säkerhet avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar herr försvarsministern! Jag kommer med ett antal argument men också några blandade skrifter för att illustrera interpellationen och svaret. Det handlar om Ålandsöarna - en säkerhetsrisk?, en bok nyligen utgiven på Åland, dagens Svenska Dagbladet samt Självstyrelser i Norden i ett fredsperspektiv, en skrift om självstyrelsesystemen i Norden utgiven av Nordiska rådet och Ålands fredsinstitut. Mer om det om en stund, herr talman.

Jag tänkte angripa försvarsministerns svar utifrån tre utgångspunkter. Det gäller för det första den nya normalbild som etablerats i Östersjöområdet, för det andra lite grann om de svensk-finska förhållandena, som också faller över på detta med Åland, och avslutningsvis Åland som ett gott exempel internationellt när det gäller att hantera svårartade konflikter och slitningar mellan olika länder. Jag tycker att vi oftare borde framhäva Åland i ett fredsperspektiv.

Den nya normalbilden tecknar försvarsministern i sitt svar. Jag delar den i allt väsentligt. Allt tyder på att det blir sämre snarare än bättre i Östersjöområdet. Vi ser det i form av incidenter, propagandakrig och provokationer. Det är i ljuset av det man ska se den förnyade debatt som förs i de här länderna och de satsningar som görs. I likhet med mig och Moderaterna, herr talman, har försvarsministern ingått en försvarsuppgörelse som ligger till grund för det försvarsbeslut som börjar gälla från 2016 och som innebär vad alla beskriver som ett trendbrott. Det är klart att vi reagerar på det vi ser, och det vi ser kommer vi sannolikt att få se under en överskådlig tid. Det blir snarare sämre än bättre - jag vill än en gång understryka det.

I sammanhanget gjorde den finska relativt nyligen utsedda försvarsministern Niinistö ett utspel om Åland. Jag var själv, herr talman, i Mariehamn för en vecka sedan och förstår att man nog också ska se det utspelet och den diskussion som har förts utifrån ett slags finländskt inrikespolitiskt perspektiv, men ändå ska fästa uppmärksamheten på det.

När vi tittar på Östersjön och säkerhetsläget tror jag att det är viktigt att vi tittar på alla de öar vi har där. Tre exempel är Åland, Gotland och Bornholm. Den sistnämnda ön är kanske alltför lite diskuterad utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv och vad gäller den möjlighet/risk man kan ha när det gäller att säkra södra Östersjön.

Jag tycker att det svar försvarsministern avgivit är bra såtillvida att han slår fast att det inte bara är Finlands rätt utan även Finlands skyldighet att försvara Åland och dess neutralisering. Det är också bra att vi från Sveriges parlament erkänner att vi är en av traktatparterna. Vi har också skyldigheter i förhållande till Ålands befolkning. Jag tänker inte minst på språkfrågan. Åland är tillerkänt att vara en svenskspråkig del av Republiken Finland.

När det sedan gäller de svensk-finska förhållandena och svensk-finska samarbeten tycker jag i grunden att det vi gör är bra. Försvarsminister Peter Hultqvist har fortsatt linjen från sin företrädare Karin Enström. Vi ska fördjupa detta. Men jag vill understryka att jag för min egen del inte ser det som en ersättning eller ett alternativ till ett långsiktigt svenskt Natomedlemskap utan som ett komplement. Därför, herr talman, är det också intressant att läsa dagens Svenska Dagbladet, där Finlands utrikesminister Timo Soini betonar att den nya finska regeringen i grunden inte för närvarande är för ett finskt Natomedlemskap, men att man inte utesluter det. Det finns en option.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I det läget skulle jag också gärna vilja höra en del av försvarsminister Peter Hultqvists synpunkter på hur detta påverkar de svensk-finska relationerna. Vi kan inte bli kvar på perrongen om Finland skulle bli Natomedlem.

Herr talman! Är kärnan i denna debatt Åland, eller är kärnan i debatten Nato? Det är en frågeställning som jag har med anledning av att jag utgår ifrån interpellationen och sedan funderar på det som Wallmark nu sa.

Låt mig säga så här: Vi bedriver en planeringsverksamhet operativt även bortom fredstida förhållanden och tittar på vad vi gör i ett läge av kris. Vad denna typ av planering och idéer handlar om kan vi inte gå in på offentligt, för det är kvalificerat hemligt material. Jag bara noterar att det är ett arbete som pågår.

Vi måste på något vis agera så att vi är förberedda på olika typer av krisscenarier i Östersjön. Jag tror att vi kan hantera dem bättre om vi är förberedda tillsammans med andra, exempelvis Finland, än om vi bara är förberedda för oss själva.

Hur varje lands åtaganden i kärnan ser ut regleras i internationell folkrätt. Vi har en skyldighet att kunna värna vår suveränitet och vårt territorium. Det är det som styr hela vårt tänkande i sammanhanget.

När det sedan gäller enskilda länders säkerhetspolitiska val har vi från regeringen varit oerhört tydliga i regeringsdeklarationen med att Natomedlemskap inte är aktuellt. Det är inte aktuellt från regeringens sida att driva en linje att ansöka om ett Natomedlemskap. Vi har valt en samarbetslinje i förhållande till Nato precis som den har skisserats först i Försvarsberedningens rapport och sedan i inriktningspropositionens beslut. Det är någonting som är styrande för vårt agerande, och det är någonting som också 75 procent av riksdagen står bakom utifrån det beslut som är fattat. Jag anser därför att vi har en stark parlamentarisk grund för det agerande vi har. Vi är inte beredda att vidta åtgärder som ändrar en utvecklad och invand säkerhetsordning för vår del av Europa. Det bygger också på att vi inte ska göra förändringar som sätter press på andra länder att i någon mening förändra sin position.

Jag har egentligen inget behov av att kommentera finsk inrikespolitik och hur de ser på olika saker. Det jag kan säga är i alla fall att vi för en kontinuerlig dialog mellan svensk och finsk regering och att vi har en utmärkt och oerhört bra relation. Vi anstränger oss på båda håll för att agera gemensamt i internationella forum. Jag bedömer att vi, båda länderna, står på en fast och solid säkerhetspolitisk grund där vi har ungefär samma grundsyn på saker och ting. Det är ungefär den kommentar jag har och vill ge i sammanhanget.

Utifrån att Wallmark, jag, regeringen och oppositionen - jag vet inte om det är hela eller delar av den i dag - har olika syn på Natofrågan vet jag inte hur långt vi egentligen kommer i debatten. Vi har vår ståndpunkt tydligt deklarerad. Wallmark har sin ståndpunkt tydligt deklarerad. Sedan har vi ett inriktningsbeslut, och det är det vi håller på att verkställa nu. Det innefattar bland annat ett utvecklat samarbete inom ramen för Natos partnerskap, ett utvecklat samarbete inom den transatlantiska länken, en bred övningsverksamhet med andra länder, användande av EU:s och OSSE:s resurser och sammanhållning i Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Försvarsministern har alldeles rätt i att försvarsministern och Socialdemokraterna i likhet med undertecknad och Moderaterna har rätt kända ståndpunkter i frågan om Nato. Däremot, herr talman, är jag tillräckligt idealistisk för att tro att samtalet, dialogen och fakta kan leda till att man kan förändra sig och få upp nya perspektiv. Min förhoppning är att kunna bibringa försvarsministern och Socialdemokraterna en del nya perspektiv - därav också interpellationen.

Historia hänger samman med nutid, som hänger samman med framtid. Den diskussion som nu har startat i Finland angående Åland kan ses i ljuset av den illegala annekteringen av Krim. Jag måste dessutom säga att jag tycker att det är bra att försvarsministern är otroligt tydlig med att det är en illegal annektering och ett brott mot folkrätten. Åland kom att demilitariseras som ett resultat av det gamla Krimkriget 1856. Det finns en parallell mellan den tidens diskussion och vår samtidsdiskussion.

När man bläddrar i gamla skrifter ser man samtidigt hur det under sent 30-tal planerades mellan Sverige och Finland för att man i händelse av ett krig eller stridigheter i Östersjöområdet skulle kunna göra något. Bland annat finns i den bok från Åland som jag nämnde dokument som visar på hemliga planer som var ingångna mellan den svenska och den finska generalstaben över hur man skulle kunna militarisera Åland i händelse av en konflikt.

Det är det, herr talman, som jag tycker är så intressant när det gäller svensk säkerhetspolitik. Under så många år har vi haft just hemliga promemorior och dolda allianser. Min förhoppning, herr talman och även försvarsministern, är att vi ska synliggöra detta och därmed också våga föra en diskussion. Det är därför det finns en koppling mellan Ålandsdiskussionen och en Natodiskussion.

Precis som försvarsministern säger i sitt svar pågår nu ett försvarssamarbete mellan Finland och Sverige som omfattar även operativ planering och förberedelser för ett gemensamt användande av civila och militära resurser bortom fredstida förhållanden. Exakt hur långt och vad som ligger bakom detta "bortom" kan man fundera på och spekulera i. Jag har full respekt för att allt inte kan offentliggöras härifrån riksdagens talarstol.

Med en samverkan och ett samarbete med Finland bortom det fredstida måste vi dock också ta i beaktande att Finland är ett land som har en landgräns på ungefär 1 100 kilometer mot Ryssland. Om vi då ikläder oss förpliktelser bortom det fredstida måste vi inse i det försämrade läge som vi har att det också kan få konsekvenser. Då menar jag att det är illa valt och en dålig säkerhetspolitik att inte skaffa sig återförsäkringar.

Herr talman! Jag är för att vi fördjupar samverkan och samarbete med Finland. Jag kan till och med tänka mig att vi går bortom det fredstida. Men i det steget tycker jag att det också är rimligt och logiskt att vi som land skaffar oss återförsäkringar med andra länder eftersom vi i så fall ska gå i allians och sällskap med ett land som har 1 100 kilometer landgräns mot Ryssland. Då tycker jag att steget mot Nato är logiskt.

Jag tror också att en sådan diskussion alltmer kommer att föras i Finland. Min förhoppning, herr talman, är att Sverige och Finland långsiktigt kan göra gemensam sak i frågan. Då kommer naturligtvis frågan om Åland i ett helt annat perspektiv, för då blir det inramat av länder som deltar i samma samarbete. Då tror jag också att möjligheten att långsiktigt respektera det demilitariserade Åland kommer att få mycket bättre försäkringar, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Ingångsvärdet är att vi varken från Finland eller Sverige i detta sammanhang gör förpliktelser. Vi skapar handlingsmöjligheter, optioner och förberedelser som kan utlösas om vi anser att det är nödvändigt och om det behövs. Det är handlingsfrihet vi skapar förutsättningar för.

Är Hans Wallmarks och Moderaternas ståndpunkt nu att vi direkt borde gå på att förhandla fram en försvarsallians med Finland? Är det detta du säger, eller är det här ett mer allmänt hållet och lite spekulerande resonemang?

Regeringens ståndpunkt är att vi nu ska gå vidare med att göra olika planer och scenarier, men inte gå in i förpliktelsefasen. Det har jag också uppfattat som den finska regeringens ståndpunkt.

När det gäller gamla uppgifter om vad man har gjort i förgången tid tänker jag inte kommentera det. Däremot vill jag peka på och markera att om man har planering bortom fredstida förhållanden, som man dessutom i inledningsskedet av hela processen med Finland har velat ha upp på bordet, är detta kvalificerat hemligt. Det är ingenting som jag tänker stå vare sig i riksdagen eller någon annanstans och tala om. Man får ha respekt för att den typen av planeringsarbete får ske under de former som det normalt sett hanteras under. Det måste finnas en försvarssekretess i sammanhanget.

Jag vet inte om det finns någon annan regering som har varit så öppen om samarbetena som vi har varit. Vi har talat väldigt tydligt om den transatlantiska länken. Vi har lyft upp samarbetet mellan Sverige och Finland till ytan. Vi har talat mycket om övningssamarbetet. Vi har talat om Europas viktiga roll att hålla ihop. Vi har agerat utifrån den plattform som inriktningsbeslutet har inneburit. Vi har inte hållit huvudlinjer eller inriktningar i någon mening dolda eller hemliga. Vi har sett det som en viktig del i politiken att kunna lägga detta på bordet och göra det synligt. Sedan finns det detaljer i sådana sammanhang som måste hanteras på ett sekretessmässigt sätt.

Vår idé, som riksdagen också har accepterat med bred marginal, är att genom olika typer av fördjupade samarbeten skapa ett säkerhetsnätverk kring Sverige och även stabilisera situationen i vår del av Europa. Jag menar att de aktiviteter som vi genomdriver, bland annat övningsverksamheten, har den tydliga och klara effekten. Det är en signalverkan som har effekt.

Wallmark har också rätt om de öar som vi diskuterar - Åland, Gotland och Bornholm. Det är klart att de har betydelse. Det kan vara väldigt intressant ur olika aspekter. Det är ingen tillfällighet att vi tillsammans har kommit fram till att vi ska placera två kompanier på Gotland, och att vi ska ha en övningsverksamhet där vi särskilt markerar luftvärnets roll.

Vi ser också vikten av att utveckla samarbetet med Danmark. Vi kommer nu att ingå ett bilateralt avtal, ett förnyat MOU, med Danmark. Där tydliggör vi hur vi ska ta ny sats i vårt samarbete, som vi behöver utveckla. Det gäller alltså inte bara Finland. Det här har en helt annan bredd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi bör även rikta intresse mot Polen, som med sitt läge har stor betydelse som Östersjöstat.

Herr talman! Allt detta är bra: den transatlantiska länken, fördjupat samarbete mellan Sverige och Finland och fördjupat samarbete med våra nordiska grannar - Danmark nämndes nu - i likhet med den interpellation som jag ställde till försvarsministern för ett antal månader sedan om att fördjupa samarbetet med fler Östersjöländer såsom Polen och Tyskland.

Jag vill hävda att Moderaterna och Socialdemokraterna går sida vid sida där. Det finns inga nyansskillnader där. Skillnaderna uppkommer när det gäller hur man fortsätter med det långsiktiga säkerhetstänkandet. Där får vi erkänna att det såklart finns skillnader. Men min förhoppning är att argumenten och de goda slutsatserna skulle kunna påverka Socialdemokraterna och försvarsminister Peter Hultqvist.

Det är bra att vi fördjupar samarbetet med till exempel Polen, vilket nyss nämndes.

Försvarsministern påpekar att det finns sekretess. Jag har respekt för det. Det är därför vi inte vet när planerna och scenarierna, som försvarsministern nämner, övergår i förpliktelser. I alla fall vet inte jag det just nu. Därför är det centralt att påpeka att man, om man tar på sig den typen av förpliktelser, måste inse att det kan få konsekvenser. Med de förpliktelserna flyttar vi oss också närmare den ryska gränsen. Det är i det ljuset jag menar att det är klokt att föra ett resonemang om vilka återförsäkringar Sverige i så fall borde skaffa sig.

Herr talman! Det som försvarsministern avslutar sitt inlägg med är också bra. Det är ändå lite av en nyhet, kanske inte för mig men för den breda allmänheten, att det nu tillsätts utredningar av hur man helt legalt ska titta på hur det svensk-finska samarbetet ska hanteras. Det är en av de saker som borde lyftas fram, vilket har påpekats inte minst från finsk sida. Det gäller även diskussionen om förpliktelser.

Herr talman! Jag nämnde Åland. Jag tycker att Åland är ett gott exempel på en fredens ö och på hur man har hanterat svåra konflikter mellan två länder, Sverige och Finland. Därför vill jag efter debatten ge försvarsministern den bok som jag håller i min hand.

Herr talman! När det gäller just förpliktelser måste jag vara tydlig med att regeringen, som läget ser ut i dag, inte kommer att gå vidare med, låt oss säga, diskussioner om förpliktelser. Det handlar om att skapa handlingsfrihet, scenarier och optioner på ett agerande i ett eventuellt krisläge, och då fattar man besluten.

I nuläget finns det alltså ingenting sådant. Om det skulle tas sådana steg i framtiden måste det föras bredare diskussioner om det. Men det är inget aktuellt perspektiv i dag. Det är viktigt att klargöra det, så att man inte missuppfattar situationen. Vi håller inte på med några dolda förhandlingar. Vi agerar inom ramen för det som är uttalat och sagt, och det är att skapa handlingsfrihet i ett givet läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan också fundera på övriga samarbeten som vi bedriver. Det är klart att alla samarbeten där personer lär känna varandra, lär känna varandras kapaciteter, får ökad insikt om förhållandena i respektive land och vet hur man kan samarbeta i praktiken skapar förutsättningar för handlingsfrihet ifall det skulle behövas. Men det viktigaste är ändå att agera på ett sådant sätt att man bevarar stabiliteten och freden långsiktigt. För det menar jag att det krävs en hård militär svensk kärna men också de här samarbetena.

Vi socialdemokrater skiljer oss från Moderaterna genom att vi menar att stabiliteten i vår del av Europa bevaras bäst genom att vi inte ändrar våra grundläggande säkerhetspolitiska doktriner i Sverige och genom att vi inte bidrar till att sätta press på Finland från svensk sida. Moderaterna förespråkar i stället ett Natomedlemskap. Här har vi en skillnad.

Det kan också vara på det sättet att Wallmark kanske skulle påverkas av ett argument någon gång.

Överläggningen var härmed avslutad.