Abisko naturvetenskapliga forskningsstation
Protokoll från debatten
Anföranden: 6
Anf. 11 Thomas Östros (S)
Anf. 12 Runar Patriksson (Fp)
Anf. 13 Thomas Östros (S)
Anf. 14 Runar Patriksson (Fp)
Anf. 15 Thomas Östros (S)
Anf. 16 Runar Patriksson (Fp)
den 5 april
Interpellation 2003/04:418
av Runar Patriksson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om Abisko naturvetenskapliga forskningsstationSedan 1912 har forskare verkat vid Abisko forskningsstation främst inom ämnesområdena ekologi och geovetenskap. Stationen är placerad i en mycket intressant subarktisk miljö @ Abisko ligger 200 km norr om Polcirkeln och har den lägsta årsnederbörden i hela Sverige. Målet för stationen är främst att ge svenska och utländska forskare möjlighet till forskning i den speciella miljö som omger stationen. I begränsad mån kan studenter på grundnivå ges plats. Den kanske viktigaste forskningen som har gjorts på stationen är dokumentationen av de observationer av vind, regn, temperatur, snö, is med mera som har pågått utan avbrott sedan 1913. Den här miljöövervakningen @ monitoring - är en ovärderlig informationskälla vid studier av klimatförändringar. En annan viktig del av arbetet är deltagande i olika internationella nätverk på området.
Abisko naturvetenskapliga forskningsstation lyder under Kungliga vetenskapsakademin (KVA) och är ofta remissinstans i olika klimat- och naturvetenskapliga ärenden. Under senare år har KVA stramat åt sin budget till stor del på grund av nedgången på börsen. Detta har drabbat Abisko forskningsstation och man har nu sparkrav på sig. Stationen tar nu i större utsträckning än tidigare betalt av sina gästforskare och man försöker se över sina driftskostnader. Problemet ligger inte i att få pengar till forskningsprojekt men däremot till rena så kallade overhead-kostnader, det vill säga allmänna omkostnader och fasta utgifter.
Det finns ytterligare ett par forskningsstationer i norra Sverige men Abisko är den största (drygt 70 bäddplatser) och den enda som har öppet året runt. Prioriterade arbetsområden för forskningsstationen inför framtiden är dels att fortsätta med miljöövervakningen (mätningarna) för att studera klimatförändringar och dels att delta i de internationella nätverken. Abisko är även med i planeringen av det Internationella polaråret 2007@2008.
Liknande forskningsstationer i grannländerna finns bland annat i Kilpisjärvi (Finland), på Svalbard (Norge), samt på Grönland och de är alla statliga. Abisko naturvetenskapliga forskningsstation ligger utanför statsbudgeten vilket har inneburit en osäkerhet i finansieringen. Den miljömonitoring som bedrivs vid Abisko forskningsstation sedan 1913 kan ses som ett nationellt arv. För att säkra just denna del av verksamheten krävs enligt uppgift ca 1 miljon SEK per år.
Jag vill ställa följande fråga till utbildningsministern:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att verka för att forskningen som bedrivs vid Abisko naturvetenskapliga forskningsstation, särskilt vad gäller ekologisk och geologisk forskning, säkras för framtiden?