Abisko naturvetenskapliga forskningsstation

Interpellation 2003/04:418 av Patriksson, Runar (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2004-04-05
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Anmäld: 2004-04-13
Svar fördröjt anmält: 2004-04-15
Sista svarsdatum: 2004-04-26
Besvarad: 2004-04-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 5 april
Interpellation 2003/04:418
av Runar Patriksson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om Abisko naturvetenskapliga forskningsstation

Sedan 1912 har forskare verkat vid Abisko forskningsstation främst inom ämnesområdena ekologi och geovetenskap. Stationen är placerad i en mycket intressant subarktisk miljö @ Abisko ligger 200 km norr om Polcirkeln och har den lägsta årsnederbörden i hela Sverige. Målet för stationen är främst att ge svenska och utländska forskare möjlighet till forskning i den speciella miljö som omger stationen. I begränsad mån kan studenter på grundnivå ges plats. Den kanske viktigaste forskningen som har gjorts på stationen är dokumentationen av de observationer av vind, regn, temperatur, snö, is med mera som har pågått utan avbrott sedan 1913. Den här miljöövervakningen @ monitoring - är en ovärderlig informationskälla vid studier av klimatförändringar. En annan viktig del av arbetet är deltagande i olika internationella nätverk på området.

Abisko naturvetenskapliga forskningsstation lyder under Kungliga vetenskapsakademin (KVA) och är ofta remissinstans i olika klimat- och naturvetenskapliga ärenden. Under senare år har KVA stramat åt sin budget till stor del på grund av nedgången på börsen. Detta har drabbat Abisko forskningsstation och man har nu sparkrav på sig. Stationen tar nu i större utsträckning än tidigare betalt av sina gästforskare och man försöker se över sina driftskostnader. Problemet ligger inte i att få pengar till forskningsprojekt men däremot till rena så kallade overhead-kostnader, det vill säga allmänna omkostnader och fasta utgifter.

Det finns ytterligare ett par forskningsstationer i norra Sverige men Abisko är den största (drygt 70 bäddplatser) och den enda som har öppet året runt. Prioriterade arbetsområden för forskningsstationen inför framtiden är dels att fortsätta med miljöövervakningen (mätningarna) för att studera klimatförändringar och dels att delta i de internationella nätverken. Abisko är även med i planeringen av det Internationella polaråret 2007@2008.

Liknande forskningsstationer i grannländerna finns bland annat i Kilpisjärvi (Finland), på Svalbard (Norge), samt på Grönland och de är alla statliga. Abisko naturvetenskapliga forskningsstation ligger utanför statsbudgeten vilket har inneburit en osäkerhet i finansieringen. Den miljömonitoring som bedrivs vid Abisko forskningsstation sedan 1913 kan ses som ett nationellt arv. För att säkra just denna del av verksamheten krävs enligt uppgift ca 1 miljon SEK per år.

Jag vill ställa följande fråga till utbildningsministern:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att verka för att forskningen som bedrivs vid Abisko naturvetenskapliga forskningsstation, särskilt vad gäller ekologisk och geologisk forskning, säkras för framtiden?

Debatt

(6 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2003/04:418

Webb-tv: Abisko naturvetenskapliga forskningsstation

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2003/04:103 Tisdagen den 27 aprilProtokoll 2003/04:103 5 § Svar på interpellation 2003/04:418 om Abisko naturvetenskapliga forskningsstation

Protokoll från debatten

Thomas Östros (S)

Anf. 11 Thomas Östros (S)

Herr talman! Runar Patriksson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att forskningen som bedrivs vid Abisko naturvetenskapliga forskningsstation, särskilt vad gäller ekologisk och geologisk forskning, säkras för framtiden. Biologisk och geovetenskaplig forskning är viktig för förståelsen av det biologiska kretsloppet och hur människan påverkar naturen. I denna forskning är möjligheten att bedriva fältstudier en viktig komponent. Ekologiska och geovetenskapliga fältstudier görs på flera forskningsstationer i landet, varav Abisko är en. Abisko naturvetenskapliga forskningsstation bedriver en viktig verksamhet som möjliggör för forskare att utföra vetenskapliga undersökningar i den subarktiska miljön i fjällkedjan. Stationen har drivits av Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, sedan 1935. Staten ger stöd till KVA genom ett årligt bidrag. KVA fördelar sedan sina sammantagna resurser till både Abiskostationen och andra forskningsanläggningar som tillhör Vetenskapsakademien. Under 2003 höjdes det statliga bidraget med 1 miljon kronor och uppgår i år, 2004, till närmare 32 miljoner kronor. Men staten ger även på andra sätt stöd till forskning inom ekologi och geovetenskap. Förutom det direkta statliga anslaget till universitet och högskolor ges forskningsmedel från framför allt Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Vetenskapsrådet fördelar totalt närmare 2,5 miljarder kronor för grundforskning inom alla områden varav 162,5 miljoner kronor 2004 ges till forskning inom ekologi och geovetenskap. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, med en budget om mer än 500 miljoner kronor 2004, ger mer än 30 miljoner kronor till forskning inom ekologi. Forskningsråden fördelar medel efter en kvalitetsbedömning av inkomna ansökningar gjord av aktiva forskare. Storleken på bidragen till enskilda områden är därmed beroende av kvaliteten på de inkomna ansökningarna. Genom Umeå universitet finansieras dessutom miljöforskningen i Kiruna med 5 miljoner kronor årligen, varav det i Abisko verksamma Climate Impact Research Centre är en viktig del. Genom statens bidrag till Kungl. Vetenskapsakademien och forskningsstöd från Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt lärosäten med forskning inom berörda områden, ges ett omfattande stöd till den forskning inom ekologi och geovetenskap som bland annat bedrivs vid Abisko naturvetenskapliga forskningsstation.

Runar Patriksson (Fp)

Anf. 12 Runar Patriksson (Fp)

Herr talman! Ja, det blir lite av samma procedur igen. I det arktiska arbetet inom Nordiska rådet är ju också Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation ett viktigt inslag. Det är ju så att när vi jobbar politiskt måste vi sätta oss in i de områden som vi jobbar med. Och våra nordiska vänner i det arktiska arbetet eller våra vänner från Kanada och Ryssland är väldigt noga med att tala om sina fördelar, sina forskningsstationer och sina universitet som bidrar till verksamheten. Det som jag har saknat lite är möjligheten att lyfta fram viktiga svenska funktioner i arbetet. Det är därför jag har lyft in de här två frågorna i dag i kammaren och upp till utbildningsministern, för att vi verkligen ska ta fram de projekt och de institutioner som finns i Sverige och som har en kapacitet, en kunskap och en historia som inte får glömmas bort. Det betyder att jag tog med mig Eva Brolin på internationella kansliet och besökte Abisko under en arbetsdag för att se vad som förekommer där eftersom vi hade haft det här uppe till diskussion flera gånger i parlamentarikergruppen. Det fanns människor i det häradet som påstår att det är kritiskt med forskningsstationen i Abisko, även om det inte är kritiskt när det gäller tillgång till lokaler, natur och utsikt - det är vackert där uppe, helt fantastiskt, speciellt på hösten! Det var lite vintrigt när vi var där, och vackert var det då också. Det var två vackra dagar! Men det man blir så fäst vid när man kommer dit, och som jag tror att utbildningsministern måste ta till sig ordentligt, är just den forskning som är snart hundra år, herr talman, där man varje dag skriver ned alla data som behövs för forskning om både väder, vind och den natur som finns runtomkring. Är det något som jag tror och hoppas på att den regering som vi nu har inte tar lätt på så är det den arktiska miljön. På varje möte vi har med Arktiska rådet visas vi en bildserie om hur utvecklingen är i Arktis och hur viktigt det är att forskare lär sig hur miljön utvecklas i det arktiska området. Ska man gå någonstans och vara någonstans och forska på utveckling av arktiskt arbete ur miljösynpunkt och geologisk synpunkt, ja, då måste man till Abisko och läsa alla forskningsresultat som finns från varje dag under hundra år. Det jag är orolig för är det här: Det låter som många miljoner, och Kungl. Vetenskapsakademien har ansvaret, men vad gäller den monitoring som innebär miljöövervakning varje dag är jag orolig för att om inte den svenska regeringen tar ansvaret för den så kan den dö bort. Det vore en katastrof. Det är vad min lilla fråga gäller. Finns det möjligheter för regeringen att ge ett extra stöd med öronmärkta pengar till Abiskos forskningsstation just för miljöövervakningsarbetet? Det är vad det först och främst handlar om.

Thomas Östros (S)

Anf. 13 Thomas Östros (S)

Herr talman! Också jag har varit där flera gånger och även i egenskap av utbildningsminister. Det är en väldigt fin verksamhet och väldigt fint belägna lokaler, det måste man säga. Nu är det Kungl. Vetenskapsakademien och inte regeringen som bedriver verksamhet där. Däremot stöder vi varje år KVA med resurser, och vi förväntar oss att de driver verksamheten i Abisko. Regeringen har inte sparat på Kungl. Vetenskapsakademien. Vi har tvärtom ökat våra anslag. Däremot har de haft ekonomiska problem beroende på annat. Jag skulle tro att till exempel börsnedgången har påverkat också KVA. Jag utgår från att de värnar den fina verksamheten i Abisko. Jag menar att det inte är behov av något förstatligande av en verksamhet som har klarat sig väldigt väl i KVA:s hägn under mycket lång tid. Den statistikinsamling som pågår har till och med pågått i 101 år. Jag hoppas att den pågår lika länge till. Men det är inte en rimlig ordning i en kvalitetsdriven forskning, som söker resurser för forskningsprojekt i skarp konkurrens med andra forskare, att varje gång det sviktar på något ställe är regeringen som ska gripa in och ge den forskargruppen ett särskilt stöd som inte ska utsättas för konkurrens. Jag utgår från att KVA driver anläggningen så att de lockar till sig de bästa av forskare och att de är framgångsrika i att söka de stora resurser som finns på vetenskapsråd och Formas och att de använder de fasta resurser vi ger varje år till KVA till att värna verksamheten.

Runar Patriksson (Fp)

Anf. 14 Runar Patriksson (Fp)

Herr talman! Det kan nog vara så att forskningen har förändrats på det viset att man i dag tar mer betalt. Det fick vi lära oss när vi var där. Men stödet till stationen har dragits ned ordentligt från någonstans i närheten av 9 miljoner till 5 miljoner. Det gör att det är tufft att driva verksamheten. Det är forskningsdelen och utbildningsdelen som prioriteras och som man kan ta betalt för. Den del som jag som arktisk-parlamentarisk ledamot vill tala med ministern om, och som miljonen som jag skrev om handlar om, är vad som skulle behövas för just miljöövervakningssidan och som jag förhandlat och frågat om. Jag vill än en gång påstå att det handlar om ordet monitoring , eller miljöövervakning. Jag ställer frågan till regeringen om det inte borde vara så att Sverige gör som andra länder i Norden med liknande stationer, som är helt statligt drivna, och tar ett stort ansvar. Den delen är beräknad av de experter som jag har talat med vid stationen som är kunniga om verksamheten i Abisko. Det ligger på runt miljonen per år. Det är den delen jag frågar om. Vore det inte möjligt att ur forskningsmedel eller någon annan penningpung ta fram 1 miljon för att verkligen vara övertygad om att miljöövervakningssidan inte går förlorad? Skulle vi få ett brott i insamlingen av det faktaunderlag som finns i Abisko skulle det vara mycket olyckligt. Herr talman! Vi hade förut en debatt om Luleå. Detta skapar mycket arbete för ungdomar som vill studera. Det är precis som utbildningsministern sade. Luleå har en egen verksamhet där som kanske omfattar ca 5 miljoner, som utbildningsministern också sade. Det är verksamhet som man driver själv på Abiskos forskningsstation. Det gör också många andra från andra länder. Det tas fram ideliga projekt. Frågan är än en gång: Finns det någon möjlighet att pröva möjligheten att med ett öronmärkt bidrag se till att monitoring , miljöövervakningen, garanteras? Jag tror att miljöministern om hon skulle sitta här skulle säga att den är mycket viktig. Den är viktig för Sveriges ansvar, miljön i Arktis och för forskningen.

Thomas Östros (S)

Anf. 15 Thomas Östros (S)

Herr talman! Nu närmar vi oss regeringskretsen också. Först var det tjänstemännen som var med dig, och nu är också en del av statsråden med dig. Vi får väl se om Runar Patriksson strängt taget har majoritet vid regeringssammanträdet. Det är roligt att Runar Patriksson har noterat att regeringen på olika sätt är den som verkligen stöder verksamheten uppe i den arktiska regionen. Vi gör det via resurser till våra universitet i Luleå och Umeå som har verksamhet där. Vi gör det genom att vi också ger 32 miljoner kronor till Kungl. Vetenskapsakademien. Det ska naturligtvis också rymma skötseln och driften av forskningsstationen i Abisko. Däremot är jag inte intresserad av att ta över verksamheten till regeringsbeslut. Det är en kvalitet och en styrka att en oberoende vetenskaplig akademi som är starkt engagerad i de frågor som rör forskningen som bedrivs i Abisko är den som håller i detta. Det är ett kvalitetstecken. Jag hoppas att Runar Patriksson framöver när han gör resor, tittar i budgeten och konstaterar vilka insatser vi gör, bidrar till att marknadsföra Sveriges insatser på det sätt som sig bör i kontakter med de övriga länderna i det arktiska samarbetet. Det kännetecknar ofta oss att vi håller våra insatser lite nere. Vi ska snarare lyfta fram dem som efterföljansvärda och som någonting för andra att lära sig av. Vi är duktiga, vi gör mycket och vi har mycket att bidra med. Jag räknar med att Runar Patriksson kommer att göra det framöver. Jag vill också avslutningsvis notera att jag för att svara på båda dessa senaste interpellationer har sökt mig till Folkpartiets budget för att se om det där finns några sådana resurser. Det har visat sig att det inte finns. Ett engagemang som är personligt välkomnar jag mycket. Låt oss fortsätta att resonera om hur vi kan fortsätta att stärka forskningen däruppe. Men inte heller Folkpartiet har avsatt några nya resurser till detta.

Runar Patriksson (Fp)

Anf. 16 Runar Patriksson (Fp)

Herr talman! Jag sade redan från början att vi kanske inte behövde politisera debatten så. Men jag vet att utbildningsministern har för avsikt att göra det varje gång. Jag har diskuterat detta med Ulf Nilsson, som deltog i debatten tidigare. Det var kanske en miss av mig att inte tidigare tagit upp det i vår skuggbudget. Jag har inte haft uppdraget med det arktiska arbetet så väldigt länge. Men jag har det nu, är engagerad och tror på det. Jag ska marknadsföra Sveriges del av det arktiska arbetet. Det därför jag har ställt de två interpellationer som debatteras i dag. Jag tror att det kommer att lyfta det arbetet också i andra länder. Nu kan vi rapportera till det arktiska mötet att vi har haft den här debatten om de svenska engagemangen. Jag är helt övertygad om att mina möjligheter att tala positivt om den svenska utbildningsministern - som jag mycket gärna gör - hade varit ännu bättre om vi på nästa möte kunnat säga: Vi fick svaret att Sverige nu ska formalisera sitt arbete i University of The Arctic, ta sitt ansvar för monitoring, miljöövervakningen, och öronmärka pengar till Abisko. Det tror jag hade varit en ännu bättre möjlighet för mig att tala positivt om den svenska utbildningsministern. Men jag ska göra det så väl jag kan utifrån de svar jag nu har fått. Jag tycker ändå att vi har haft en ganska bra debatt. Kanske det bästa har varit att debatten har skett i kammaren så att frågorna har lyfts till den här nivån. Jag tackar för debatten och hoppas på ett positivt arbete i regeringen i frågorna som tas upp i de två interpellationerna.

Intressenter

Frågeställare

Runar PatrikssonFP

Besvarad av

Thomas ÖstrosSocialdemokraterna