Inledning

Ärade ledamöter! Varmt välkomna tillbaka till riksdagen! Det känns stort att få välkomna er här på tröskeln till det fjärde riksmötet den här mandatperioden.

Vi har ännu ett mycket speciellt arbetsår bakom oss, till stor del präglat av pandemin. Även om vi visste att det inte var helt över för ett år sedan tror jag att vi var många som hoppades att en tydligare vändning var på väg. Så blev det inte. I stället fick vi ytterligare ett riksdagsår med ett reducerat antal ledamöter vid voteringar och utskottsarbete till stor del på distans. Men förhoppningsvis börjar vi nu gå tillbaka mot mer normala arbetsformer. Ett tydligt tecken på detta är att alla 349 ledamöter kommer att vara med vid riksmötets öppnande i eftermiddag.

Inledning

Jag tycker att det är angeläget att riksdagens och regeringens alla ledamöter kan vara på plats vid denna högtidliga och viktiga ceremoni, särskilt som detta är det sista öppnandet under den här mandatperioden. Däremot genomförs inget upprop nu på förmiddagen, och vi vidtar den försiktighetsåtgärden att drygt en tredjedel av ledamöterna och statsråden får sitta på läktaren under ceremonin. Formerna beslutades av mig efter diskussion med gruppledarna och de vice talmännen redan i början av augusti, alltså långt innan det blev bestämt att alla ledamöter får delta i voteringar efter riksmötets öppnande. Jag såg inget skäl att med kort varsel börja ändra i planeringen för riksmötets öppnande, så just denna speciella dag får inte alla ledamöter sitta nere på golvet här i kammaren. Men från och med riksmötets första votering sitter var och en på sin plats och röstar igen på vanligt sätt.

Även om pandemin inte är över är situationen i Sverige ändå en helt annan nu än för ett år sedan. Därför har vi - talmanspresidiet och gruppledarna - gjort bedömningen att det är möjligt att samla fler personer än förra året men ändå långt färre än ett vanligt år. Vi har försökt finna en så god balans som möjligt mellan nödvändiga säkerhetsåtgärder, riksdagsordningens bestämmelser och respekt för traditionen.

Den sedvanliga mottagningen i Sammanbindningsbanan är som bekant inställd, och det genomförs heller inte någon konsert i Konserthuset.

Festföreställningen med anledning av demokratijubileet som var planerad till i dag är flyttad till den 10 januari. Att vi valde den dagen beror på att just den 10 januari 1922 klev de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna in i riksdagen efter det historiska valet 1921. Kerstin Hesselgren tog som ensam kvinna plats i första kammaren medan Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring valdes in i andra kammaren.

Jag är glad över att vi också kommer att få hjälp att minnas dessa föregångare och förebilder genom att de får en permanent plats på Riksplan i form av en staty. Här tillkommer det att det i trapphallen i Östra riksdagshuset kommer att invigas en tavla som föreställer de här fem pionjärerna.

Statyn dröjer ett tag - den kommer att invigas nästa år - men redan i kväll vill riksdagen på dagen för riksmötets öppnande, denna demokratins högtidsdag, uppmärksamma demokratijubileet med att lysa upp Stockholmsnatten med ett ljusspel. Jag kommer att tända en fasadbelysning på Östra riksdagshuset vid en webbsänd ceremoni klockan 20. Ljusspelet kan sedan ses varje kväll till och med den 20 september.

Men demokratifirandet tar inte slut där. Vad passar väl bättre på FN:s demokratidag den 15 september än att fira med ett seminarium? I morgon anordnar riksdag och regering seminariet 100 år av demokrati - vilka lärdomar tar vi med oss? Se det gärna på riksdagen.se!

I september högtidlighåller vi inte enbart demokratins genombrott i Sverige. Vi hedrar även minnet av Dag Hammarskjöld - FN:s generalsekreterare som omkom för jämnt 60 år sedan, natten mellan den 17 och 18 september 1961. Han var, som bekant, på ett FN-uppdrag för att försöka medla fram fred i Kongo när hans flygplan kraschade nära Ndola flygplats i norra Rhodesia, nu Zambia. Den 22 september anordnar vi i riksdagen ett seminarium i samarbete med Dag Hammarskjölds Minnesfond med rubriken Tjänstemannarollen - en nationell och internationell angelägenhet.

Efter riksmötets öppnande tror jag att vi alla ser fram emot ett nytt arbetsår i riksdagen under något mer normala former. Jag har ju, som ni alla vet, tillsammans med gruppledarna slutit en ny överenskommelse om arbetsformerna under hösten, och gruppledarna har också beslutat att inte förlänga överenskommelsen om 55 närvarande ledamöter vid voteringar. Alla ledamöter kan alltså delta vid voteringarna, men vi behåller möjligheten att delta på distans vid utskottens sammanträden. Varje utskott avgör när det är motiverat att hålla fysiska sammanträden, och när man deltar fysiskt planerar vi för att det ska gå att hålla avstånd.

Vi ska däremot fortsätta hjälpas åt att hålla antalet externa besök i riksdagens hus nere. Externa åhörare vid olika arrangemang bör undvikas liksom guidade visningar och mingelsituationer.

Pandemin är inte över. Vi fortsätter att anpassa verksamheten när och om det behövs, men förhoppningsvis går vi mot ett mer normalt läge.

Ärade ledamöter! Det här har varit en mandatperiod som ingen annan. Jag tror inte att någon hade kunnat förutse de många olika, oväntade och delvis dramatiska händelser som har inträffat. Jag tänker naturligtvis i första hand på pandemin och alla dess konsekvenser men även på de två regeringsbildningarna. Och då är det ändå ett helt år kvar av mandatperioden.

Jag tror att vi alla kan se fram emot ännu ett händelserikt och spännande riksdagsår fram till valet. Vi vet i alla fall att det i början av november blir den tredje regeringsbildningen under den här mandatperioden.

Oavsett hur man ser på det politiska läget vill jag framhålla, apropå just demokratijubileet, att regeringsbildningarna inte har inneburit någon kris för demokratin. Svensk demokrati står stark, och den är värd att fira. Alla aktörer har i regeringsbildningsprocesserna använt de olika verktyg som finns i den demokratiska, parlamentariska verktygslådan. Misstroendeomröstning, beslut att inte utlysa extraval och talmansrundor - allt sådant följer av de lagar som vi har skapat för vår demokrati. Skeendet må vara turbulent i vissa stycken, men det följer demokratins spelregler.

Ärade ledamöter! Jag vill avsluta med några rader ut dikten Sommaren i Sverige av Werner Aspenström. Den skildrar på ett fint sätt vemodet och skönheten när sommaren går mot sitt slut.

Då landar på min handden förgänglighetens tankesom vi kallar trollslända.Ett gult löv lösgör sigoch faller klingande mot marken.Sommaren måste hastigt bärgas.. Ty höstennärmar sig med toppeld i asparna.

Låt mig nu önska er en fin höst och ett produktivt arbetsår. På återseende här i kammaren klockan 14!

(Applåder)