Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Det är roligt att vara tillbaka i riksdagen igen, och det för andra gången i dag.

Europeiska rådet träffades den 19 december förra året. Mötet handlade till största delen om kriget mot Ukraina och om EU:s fortsatta stöd till Ukraina. Vi talade också om EU:s vidare roll i världen. Det antogs inga nya slutsatser om detta, utan det hölls en bredare diskussion inför kommande möten. Migrationsfrågan var åter på dagordningen, och jag deltog också i ett separat möte i den krets av likasinnade länder som driver på här. Vi fokuserade framför allt på frågan om återvändande för dem som har fått avslag på sin asylansökan men som i dag ändå stannar kvar i EU.

Herr talman! Rysslands anfallskrig mot Ukraina var återigen huvudfrågan på Europeiska rådet, och det av helt uppenbara skäl. President Volodymyr Zelenskyj deltog den här gången på plats i Bryssel och redogjorde rätt detaljerat för sin syn på situationen på marken. Diskussionen både med och utan president Zelenskyjs deltagande präglades väldigt tydligt av det kända okända, det vill säga den faktor som vi ännu i fem dagar inte vet så mycket om. Det handlar om den nya amerikanska administrationen, som tillträder på måndag i nästa vecka.

Bland EU-länderna lägger vissa mest tonvikt vid att Europa kommer att behöva anpassa sig efter USA, att vi i EU noga måste förhålla oss till den nya verklighet som kan skapas av en eventuell omläggning av den amerikanska Ukrainapolitiken. Andra länder, inklusive Sverige, Norden, de baltiska staterna och rätt många andra, håller med om betydelsen av det transatlantiska samarbetet och USA:s vägval, men är samtidigt tydliga med att Europas länder i vilket fall som helst måste vara beredda att både ta ett större ansvar för vår egen militära och civila säkerhet och kunna säga att vi är beredda att göra mer för Ukraina så länge som det krävs. Här står vi ännu en tid i ett lite osäkert läge, men vår ståndpunkt är kristallklar.

Vi hör till dem som tillsammans med andra visar vägen med en Ukrainaram på sammanlagt 75 miljarder kronor, som ger långsiktighet och förutsägbarhet i stödet till Ukraina, samtidigt som vi rustar både vårt militära och vårt civila nationella försvar.

Diskussionerna i Bryssel kretsade också kring leveranser av avancerade luftförsvarssystem, ammunition och annan militär utrustning - allt det som är helt avgörande för att stärka Ukrainas försvar i ett speciellt och svårt läge. Sverige betonade tillsammans med flera andra behovet av att stötta Ukrainas energisektor och den civila infrastrukturen, som har drabbats hårt av konflikten. Inte minst sker det när Ryssland riktar sina attacker specifikt mot energiinfrastruktur under vintern.

Herr talman! Diskussionen om EU:s roll i världen var som sagt övergripande, och det är en väldigt övergripande fråga. Vilken geopolitisk roll ska EU spela i alla andra delar av världen? Den syftade inte heller till att lägga fast en ny inriktning, utan det var en lite friare diskussion där vi kunde höja blicken från de exakta formuleringarna i en slutsatstext, så som det annars lätt blir.

Diskussionen tog avstamp i rådande säkerhetsläge. Det kanske bäst kan sammanfattas med orden ekonomi och samarbete. Det finns en tydlig koppling mellan å ena sidan europeisk ekonomi, europeisk konkurrenskraft och graden av europeisk framgång och å andra sidan Europas samlade globala genomslag och att det finns en ganska självklar koppling däremellan. Underskatta alltså inte hur viktigt det är att Europas konkurrenskraft nu ses som en förutsättning för ett långsiktigt europeiskt inflytande i världen. Det gäller inte minst i en värld som alltmer handlar om asiatiska ekonomier på den ena sidan och om amerikansk ekonomi på den andra sidan.

Föga förvånande underströk jag betydelsen av EU:s handelsagenda, att vi står upp för frihandel, att det här betyder mycket för ekonomisk utveckling men att det också har stor betydelse för EU:s relation till helt andra delar av världen inklusive det globala syd, som vi allt oftare talar om. Mercosuravtalet är ett tydligt exempel på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

När det gäller samarbete med övriga världen lyfte jag fram det transatlantiska samarbetet med USA och Storbritannien och att det förblir EU:s allra viktigaste nära samarbetspartner. Efter brexit finns det ibland en tendens att glömma Storbritannien. Det var verkligen inte EU:s fel att britterna lämnade EU, men det ligger i EU:s intresse att ha så täta band som möjligt med Storbritannien. Det gäller inte minst nu när den nya brittiska regeringen under Keir Starmers ledning så tydligt signalerar en vilja till en nystart i relationerna mellan Storbritannien och EU. Vi ska vara starkt för detta.

Den svenska linjen är att vi ska samarbeta med allierade och likasinnade därför att ensam inte är stark, och detta gäller också EU.

Andra fokuserade, inte heller helt förvånande, på Latinamerika. Det finns språkliga historiska skäl för det. Ytterligare andra fokuserade mycket på det globala syd, inte minst för behovet av att markera att vårt intresse för dem är en förutsättning för att de ska förstå våra synpunkter på Rysslands agerande mot Ukraina.

Allt hänger ihop. EU kan inte göra allt överallt. Det vet vi. EU kan inte heller enas om att göra allt överallt. Men att EU måste vara framgångsrikt och relevant för att ha geopolitisk betydelse är helt uppenbart.

Låt mig säga något om Kina. Relationen till Kina skulle i sig kunna behöva ett helt möte, och det har vi haft ett par gånger under den tid som jag har varit statsminister. Det har varit intressant båda gångerna, och mötena har haft kända europeiska ingångar av olika slag.

Denna gång fokuserade vi på några specifika delar i Kinapolitiken. Dels gällde det Kinas stöd till Rysslands krig mot Ukraina, vilket är den återkommande och allra mest kritiska delen av vår relation till Kina just nu. Kina är en möjliggörare av Rysslands krig mot Ukraina. Det är allvarligt, och det påpekar europeiska ledare gång på gång i olika möten med Kina. Det påpekade även Benjamin Dousa när han nyligen var i Peking. Dels gällde det Kinas och USA:s handelsrelationer och hur de kan påverka EU.

Vi talar mycket om risken för ökade tullar mellan USA och Europa, och det är problematiskt nog. Var Sverige står i den frågan vet alla. Vi är enkelt uttryckt emot tullar och för frihandel. Detta är en gemensam europeisk kompetensfråga.

Den andra stora frågan är vad som kommer att hända vid ett eventuellt handelskrig mellan USA och Kina. Det är en fråga för dessa båda länder, men om detta skulle inträffa kan det också få betydande konsekvenser för Europa. Ett stort handels- eller produktionsöverskott i Kina kan landa i Europa. Här finns det betydande kortsiktiga och långsiktiga frågeställningar.

Hur vi kan samarbeta med USA respektive Kina där det finns gemensamma intressen - till exempel när det gäller klimatet - är en otroligt viktig fråga. Jag tror att vi kommer att få anledning att återkomma till Kina när den nya amerikanska administrationens Kinapolitik blir lite klarare.

Herr talman! Den fruktansvärda situationen i Mellanöstern diskuterades naturligtvis länge och noga och efter samma linjer som vid tidigare möten. Texten på bordet antogs utan ändringar, och den antyder ganska exakt - nästan ord för ord - vad som är den gemensamma europeiska positionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

När det gäller den störtade Assadregimen i Syrien var det för tidigt att dra några fasta slutsatser. Alla var varsamma. Det finns en del positiva tecken, men det finns utan tvekan även stora risker. Det finns historiska tecken på detta, men jag tror att alla avvaktar lite.

Flera - även jag själv - noterade att vi lever i en tid som är fylld av disruptiva händelser. Ena veckan har vi en halv statskupp i en stabil demokrati som Sydkorea. Nästa vecka faller en 50 år gammal, avskyvärd diktatur i Syrien. I båda fallen var det knappt någon som kunde förutse denna dramatik.

Många betonade vikten av en fredlig maktövergång i Syrien samt vikten av respekt för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter. Flera varnade också för risken för nya migrationsströmmar.

Herr talman! Migrationsaspekten av regimskiftet i Syrien berördes också vid ett förmöte om migrationsfrågor som ägde rum precis innan Europeiska rådets möte inleddes. I detta möte deltog ett antal kärnländer när det gäller en ny migrationspolitik, bland annat Danmark, Italien och Sverige, samt Ursula von der Leyen. Fokus för diskussionen låg på hur vi bättre kan samarbeta för att de som inte har rätt att fortsätta uppehålla sig i Europa ska lämna Europa och inte bli kvar i växande skuggsamhällen, som ju Sverige har större erfarenhet av än ganska många andra länder.

I snitt stannar 80 procent av dem som får ett återvändandebeslut. Jag säger detta för att ge er en känsla. Av dem som får avslag på sin asylansökan stannar alltså i snitt 80 procent ändå kvar på europeisk mark. Detta är ju ett misslyckande av en proportion som är svår att överblicka. Det betyder i praktiken att det i många länder inte har någon betydelse om man får ett ja eller nej. Det underkänner hela migrationspolitiken. Det säger sig självt att detta är helt ohållbart. I Sverige har vi som bekant mycket lägre siffror nu.

Ett beslut om återvändande måste följas. Vill vi i Europa ha en fungerande och ordnad migrationspolitik måste vi komma till rätta med återvändandefrågan.

Den svenska positionen här är glasklar. Det är tydligt att flera andra EU-länder har tagit intryck av Sveriges omläggning av migrationspolitiken och av att det faktiskt går att lägga om migrationspolitiken. Det finns inte någon naturlag som gör att man måste ha en misslyckad migrationspolitik. Det finns många och svåra frågor här, och detta påverkas utan tvekan av globala händelser, men det går att styra även migrationspolitiken.

Det här ökar vår trovärdighet i diskussionerna och gör att andra länder lyssnar när länder som Sverige, Danmark och Italien pratar. Det är också tydligt, tycker jag, att EU-kommissionen tar intryck av detta. Det är ett helt annat tonläge både från kommissionen och från en stor majoritet av EU:s medlemsländer när det gäller den här frågan just nu.

Kommissionens ordförande deltog, som jag sa, i detta möte. Hon informerade oss om att förslag till en ny återvändandeförordning ska presenteras under våren, troligen under mars månad.

Jag följde själv upp detta möte och dessa samtal dels på ett separat möte med Italien, Grekland och Finland dagarna före jul uppe i finska Lappland, dels i ett samtal i Wien med den nya EU-kommissionären för migrationsfrågor, Österrikes förre finansminister Magnus Brunner. Förenklade procedurer, prioriteringar mellan olika fall, ömsesidigt erkännande och så kallade återvändandehubbar var på bordet i dessa diskussioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Sverige säger inte nej till något alternativ. Vi inser att nya metoder och nya lösningar kommer att behövas. Låt oss med öppet sinne pröva vad EU:s länder skulle kunna enas om.

Vi är tydliga med att vi måste arbeta hårt och på bred front för att använda det faktum att Europas länder nu är mer enade än tidigare. Det finns momentum i Europa just nu.

Med det, herr talman, ber jag att få avsluta återrapporten från mötet.

Herr talman! I det allvarliga säkerhetsläge vi befinner oss i är EU-samarbetet viktigare än någonsin. Ett EU som håller samman är avgörande för både Sveriges och Europas säkerhet. Samarbete mellan de krafter som vill EU väl är inte bara nödvändigt utan också vägen framåt för att stärka stabiliteten i vår region. Det vore bra för Sverige och för EU.

Rysslands skoningslösa krig mot Ukraina fortsätter. Precis före EU-toppmötet bevittnade vi en del av Rysslands brutala strategi att slå ut Ukrainas energiförsörjning och annat inför vintern. Som statsministern nämnde är kriget verkligen närvarande och har snart pågått i tre år. Det är påtagligt närvarande inte minst för människor och soldater som varje dag kämpar i skyttegravarna för Ukrainas självständighet och Europas frihet.

Samtidigt står vi inför en ny politisk verklighet med en ny amerikansk administration under Donald Trump. Det framtida amerikanska stödet till Ukraina är högst osäkert. Det finns en risk för handelskrig och för att den regelbaserade världsordningen ersätts av den starkes rätt. Jag tänker inte minst på Trumps uttalanden om Grönland, som direkt rör frågor om säkerheten kring EU:s yttre gräns. Där var statsministern lite sen med att markera.

Utvecklingen i Syrien finns också med här. Vi ville att statsministern skulle uttrycka att man stöttar de demokratiska krafterna, som vill bygga demokrati i Syrien, men också upprätthålla att EU implementerar migrationspakten. Vi vill ju inte ha en ny flyktingkris. Här ville vi att statsministern skulle efterlysa en gemensam säkerhetsbedömning inom EU.

Drev statsministern under EU:s toppmöte på för en EU-gemensam plan för hur vi ska hantera vår säkerhet och handel och klara vår yttre gräns, inte minst i relation till den nya amerikanska administrationen? Och drev statsministern på gällande hur vi ska hantera implementeringen av migrationspakten och gemensamma säkerhetsbedömningar?

Herr talman! Jag håller naturligtvis med om mycket när det gäller vikten av att EU håller samman. En av de stora - men inte självklara - bedrifterna efter den 24 februari 2022 är att EU:s länder har hållit samman mycket bättre än vad Ryssland hade kunnat förvänta sig. EU och USA har också hållit samman mycket bättre än många hade förväntat sig. Man bör inte ta det för givet, och det var nog ingen som gjorde det den 24 februari 2022, men det finns ett stort värde i detta.

Jag kan försäkra att jag drev på väldigt hårt både för genomförande av migrationspakten och för att migrationspakten inte kommer att räcka. Den är en bra grund för att göra ännu mer och använda momentum, så jag drev på hårt. Jag tycker att vi har ett otroligt bra samarbete med inte minst Danmark, Italien och Österrike i dessa frågor. Det handlar om att driva på, samla stöd och se till att de länder som själva inte är så intresserade eller påverkade av migrationsströmmar just nu inser värdet av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Det var ingen slump att Finlands statsminister Petteri Orpo samlade just Sverige, Finland, Grekland och Italien för att titta på problematiken när det gäller den yttre gränsen. Grekland och Italien har ju länge haft mycket väl kända problem med sin yttre gräns mot norra Afrika. Finland har nu ganska uppmärksammade problem med instrumentalisering av flyktingar längs den långa finska gränsen mot Ryssland. Jag tycker att det är värdefullt att man förstår varandras problematik och kan samarbeta i gränsfrågor.

När det gäller Syrien tror jag att alla var överens om att avvakta och se vad som händer där. Det går inte att göra några säkerhetsbedömningar ännu. Alla är svagt förhoppningsfulla men ser risker, och alla är helt medvetna om att vi måste göra en gemensam bedömning av Syrien men att det är för tidigt att göra detta just nu.

Herr talman! Diskussionen om EU:s roll i världen stod på dagordningen. Vi kan plocka in ytterligare en del av världen som statsministern också nämnde, nämligen kriget i Gaza.

Enligt FN-rapporter har över 45 000 palestinier dödats, varav de flesta kvinnor och barn, och i detta läge kan Sveriges statsminister inte ens förmå sig att uttala att Israels våld är oproportionerligt. Det tycker jag är ganska svagt.

Vi har länge drivit på för att Sverige ska kräva en omedelbar vapenvila och stopp för dödandet av civilbefolkningen i Gaza. Hur tycker statsministern att regeringen har agerat för och tagit sig an detta, och hur agerade statsministern på EU-toppmötet?

Avslutningsvis: Sverige har en tillväxt i bottenligan, 25 procent av Sveriges unga saknar jobb, 70 000 fler har blivit arbetslösa sedan regeringen tillträdde och många vanliga familjer har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är ganska uppenbart att Sverige har misslyckats med den ekonomiska politiken och att det saknas en plan för Sverige.

Hur tycker statsministern att han kan driva Sveriges intressen i EU mot denna bakgrund?

Herr talman! Först vill jag säga att Socialdemokraternas inrikespolitiska gnabbande i Sverige inte var ett ämne på Europeiska rådets möte, bara för att få det sagt. Vi ägnar oss åt andra saker på sådana möten.

Däremot är det, med till exempel Draghirapporten och Lettarapporten som grund, alldeles riktigt att Europas konkurrenskraft är otroligt viktig för att Europa ska ha en stark röst i resten av världen. Gnabbande av inrikespolitisk karaktär sysslar vi dock inte med på Europeiska rådets möten.

När det gäller Gaza var det, som jag sa, ungefär som det brukar vara. Vi är överens om de stora dragen: att Israel har en skyldighet att följa folkrätten, att det humanitära stödet måste öka, att gisslan måste friges alldeles omedelbart och att den långsiktiga lösningen ligger i att finna en tvåstatslösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Vi hade också en lång diskussion som följde precis de mönster som Europeiska rådet brukar följa i alla Mellanösternfrågor.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Precis som statsministern informerade om händer det mycket positivt på migrationsområdet, inte bara i Sverige utan även på EU-nivå. von der Leyen är numera tydlig i sina talepunkter om nya initiativ för att öka återvändandet, och i slutsatserna nämns också säkra länder.

Detta har blivit en omdebatterad fråga, särskilt i Italien, som har slutit ett avtal med Albanien, dit man vill sända asylsökande som man anser kommer från säkra länder - detta för att möjliggöra ett snabbt återvändande.

Precis som statsministern redogjorde för är statistiken dyster när det gäller människor som kommer in i Europa men som inte har rätt att vistas här och den andel som återvänder. Ett sätt att skynda på detta är att få ett snabbt avgörande direkt vid gränsen.

Detta är vad den italienska regeringen försöker möjliggöra, men italienska domstolar har stoppat planerna med hänvisning till ett beslut av EU-domstolen från i höstas där det, kortfattat, görs gällande att man inte generellt kan beteckna ett land som säkert om inte hela landet är säkert.

Min fråga till statsministern är: Ser statsministern framför sig att det kommer att komma lagförslag som berör just detta och om det är så man ska tolka slutsatsernas skrivningar om säkra länder?

Herr talman! Jag tackar för att denna fråga kommer upp. Jag borde ha nämnt det explicit, för det handlar verkligen precis också om detta.

Jag har haft flera samtal under ganska lång tid, både med Italiens premiärminister Giorgia Meloni och med Albaniens premiärminister Edi Rama, om exakt hur de har tänkt sig sitt samarbete. Jag tycker att det är otroligt intressant att de gör detta, och jag tror att det finns mycket att hämta ur ett sådant försök.

Sverige lägger sig förstås inte i de interna italienska juridiska processerna, men det är viktigt att påpeka att Sverige, tillsammans med flera andra länder, har intervenerat till Italiens fördel när det gäller relationen till Europeiska domstolen. Det är viktigt att Italien får möjlighet att pröva sin lagstiftning på sitt vis, så vi har stöttat dem i detta.

Jag tror att det här kommer att vara en viktig del som delvis kommer att lösa sig med ny lagstiftning, som kommer senare. Det är en viktig principfråga att hela länder inte kan uteslutas totalt sett därför att vissa delar av ett land inte kan anses vara säkra. Det var svaret på frågan.

Sedan delar jag uppfattningen att vi är i ett läge just nu där fler och fler ser att man måste göra saker och ting som inte har prövats tidigare. Detta ska ske under ordnade former, och det ska ske på legal grund. Jag tror också att förutsättningarna att få en legal grund för den sortens arbete är mycket bättre i det nya EU-parlamentet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret! Det är såklart glädjande att regeringen tar ställning för Italien i den här frågan. Det är mycket positivt, tycker vi från Sverigedemokraternas sida.

En annan fråga som är omdebatterad i Europa just nu, delvis med tanke på valet i Rumänien, är de sociala medieplattformarna. Detta har också att göra med diskussionen om X-ägaren Elon Musk och de ordväxlingar som han har varit inblandad i. Min fråga till statsministern är: Hur säkerställer vi en hög grad av frihet på internet samtidigt som vi kan stoppa olagligt innehåll och också hindra utländska aktörer från att bilda opinion på ett olämpligt sätt?

Risken är helt enkelt att vi inte får rätt balans här, och många medborgare i Sverige och andra länder i Europa är oroliga för att man ska gå för långt.

Herr talman! Det är enkelt att säga: Gå inte för långt åt något håll, det vill säga utmana inte grundläggande yttrandefrihetsvärden! Detta är enkelt att säga, men det säger jag inte för att underkänna frågan, tvärtom!

Något annat som är enkelt att säga är: Tillåt inte genuint olagliga hotfulla saker som aldrig skulle tillåtas att florera fritt på andra sätt! Något som också är ganska lätt att säga är: Låt inte plattformar använda oreglerade möjligheter att rekrytera barn för morduppdrag!

Det svåra är att hitta det som finns mitt emellan. Var ligger den seriösa regleringen, som hyllar yttrandefriheten och stoppar rent missbruk?

Jag tror att jag i min förra återrapport berättade ganska detaljerat hur Rumäniens president beskrev interiörerna från Tiktok och rysk påverkan på det rumänska valet. Det finns en uppenbar risk att detta sker en gång till när de har ett nytt presidentval, vilket jag tror är nu i maj. Det handlar om rena fientligheter från Ryssland, som försöker lägga sig i på ett illegitimt sätt. Det är inte yttrandefrihet.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

I dag bedriver Sveriges och EU:s allierade Turkiet krig i Syrien, framför allt mot de självstyrande kurdiska områdena. I Turkiet finns också flyktingläger som EU finansierar och som till stor del befolkas av syriska flyktingar.

I rådets slutsatser ser jag ingenting om Turkiets roll i utvecklingen i Syrien, och jag skulle vilja veta om detta togs upp på rådet. Det finns all anledning för EU att reagera på Turkiets agerande och intressen i Syrien.

Rådet uttrycker djup oro över FN-organet UNRWA:s förmåga att fullgöra sitt mandat och betonar den avgörande roll som spelas av organisationen för att ge viktigt stöd till civilbefolkningen i Gaza och regionen i stort. Rådet menar att fortsatt genomförande av UNRWA:s handlingsplan är mycket viktigt. Men redan dagen efter det att statsministern var med och uttryckte denna djupa oro beslutade Sverige att dra in allt stöd. Från den ena dagen till den andra bytte statsministern alltså fot. Vänsterpartiet ser med stor oro på detta och vill uppmana regeringen att följa EU och fortsätta med stödet till UNRWA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Kanske får vi snart se ett slut på dödandet i Gaza och ett frisläppande av gisslan, men än så länge har den israeliska regeringen inte svarat på förslaget om eldupphör som ligger på bordet. EU måste göra allt som står i unionens makt för att få slut på dödandet. Varje dag dödas i snitt 25 barn i Gaza. Det vi ser i Gaza med allt dödande och all förstörd infrastruktur är ofattbart. Jag återkommer om Gaza i mitt nästa inlägg.

Herr talman! Vi vill alla få ett slut på lidandet. Jag tror att vi är många som hoppas på eldupphör och frigivande av alla i gisslan. Det kom hoppfulla signaler häromdagen från både Jake Sullivan och avgående president Biden. Det lät hoppfullt även från andra parter i detta. Jag har ingen annan information om sannolikheten att det kommer att lyckas. Det hade ingen på EU-toppmötet heller. Det var därför jag inte gick in på det utan höll mig ganska strikt till att återrapportera det som diskuterades.

När det gäller Syrien är det alldeles uppenbart att Turkiet har varit mycket aktivt. Det finns goda möjligheter men även en del risker. Det ser andra länder i närheten också. Att Iran och Ryssland har förlorat fotfästet tycker de allra flesta av oss är mycket bra. Det är dock för tidigt att säga om det här slutar bra. Jag skulle inte våga utropa några stora segrar än så länge. En del verkar nästan ta för givet att det slutar framgångsrikt, men jag tycker att det finns rakt motsatta signaler. Med det sagt är det bara bra att Assadregimen har fallit. Vi gick inte in närmare på detta på Europeiska rådets möte.

Det finns inte på något vis en ny, färdig Syrienpolitik från EU:s sida, men alla inser nog vidden av utvecklingen både för den syriska befolkningen och för det breda geopolitiska pussel som nu förändras i ganska snabb takt. Vi gläds över att Ryssland och Iran har förlorat ett stort inflytande och befarar helt andra saker. Så är det ibland. Det är bra att vi samarbetar med andra, och min starka uppfattning är att EU:s nya utrikeskommissionär är på tårna och kommer att återrapportera så fort det över huvud taget är möjligt.

Jag återkommer till UNRWA i mitt nästa inlägg.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att Turkiet, till skillnad från andra länder som har haft intressen och varit inblandade i Syrien, är ett ansökarland till EU - även om processen är fryst just nu. Turkiet får ganska betydande belopp från EU, framför allt för flyktinglägren. Därför finns det anledning för EU att hålla koll på Turkiet. Det är ju ett land som deltar i olika EU-möten.

Jag återkommer nu till Gaza. Sveriges regering har varit väldigt tydlig angående Hamas men inte lika tydlig gentemot Israel. Nu borde det vara dags att ta till de verktyg som finns för att få stopp på dödandet i Gaza. Det finns bland annat möjlighet att frysa associeringsavtalet tills Israel går med på omedelbart och permanent eldupphör och påbörjar uppbyggnaden av Gaza. Jag skulle vilja höra lite mer om vad som sades på rådsmötet om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Herr talman! Jag ska ta det kort och punktvis.

Turkiet deltar förstås i EPC-mötena. Det gör många andra icke-EU-länder i vårt grannskap också. Jag har själv täta kontakter med Turkiet och talade med president Erdogan på senaste EPC-mötet, inte minst för att vi har samarbeten kring säkerhetsfrågor, polisiära frågor och underrättelsefrågor när det gäller PKK-finansiering i Sverige och gängkriminella svenskar som befinner sig i Turkiet. Det är otroligt viktiga samarbeten.

När det gäller UNRWA tycker jag att vi har varit utomordentligt tydliga. Det har kommit stark och tydlig kritik från både Sveriges och EU:s sida mot att Israel omöjliggör UNRWA:s arbete på ett sätt som bara är dåligt. Självklart är det så. Det har vi också sagt. Konsekvensen av detta är att vi dubblade stödet men gav det till andra humanitära organisationer i ett läge då UNRWA inte kan få fram medel på samma sätt som tidigare. Vi har ökat vårt stöd till civilbefolkningen i Gaza av just den anledningen.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Jag börjar med en reflektion. Det är väldigt skönt att höra om Sveriges och andra länders hållning när det handlar om det viktiga samarbetet med USA och Storbritannien, men vi får inte glömma bort oss själva i detta. Det gäller i synnerhet med tanke på den ganska yviga men ack så effektfulla så kallade förhandlingsteknik som Trump förefaller visa upp. Vi får väl se hur det blir i fortsättningen. Jag vill bara fortsätta att uppmuntra till att verkligen stå fast vid att vi absolut ska ha ett mycket nära samarbete. Men det ska ske på Europas villkor. Allt hänger naturligtvis ihop vad gäller EU:s roll i världen och Europas konkurrenskraft och inte minst självförsörjning, exempelvis när det handlar om energi och mat. Det är oerhört viktigt.

Jag inbillar mig att det diskuterades i korridorerna utanför mötet, även om det inte direkt togs upp i återrapporten, att EU nu har ett nytt ordförandeland: Polen. Det är ett land som har stor ekonomisk tillväxt och som ger mycket starkt stöd till Ukraina, vilket är väldigt positivt. Det är även något de kommer att driva under sitt ordförandeskap. Det känns skönt att vara eniga om detta.

Centerpartiet vill öka stödet till 1 procent av bni till Ukraina. Det är som sagt viktigt att stödja dem. Men det är en sak som oroar mig lite grann, och det är vad som händer med Fit for 55 och klimatarbetet. Statsministern och Sverige har verkligen tryckt på att vi ska vara ledande i det arbetet. Hur kommer det att se ut det närmaste halvåret, när Polen är ordförande?

Herr talman! Anna Lasses frågor är berättigade. Jag håller med om mycket - både farhågor och slutsatser. Jag ska ta upp några av dem här.

Vad gäller USA och Storbritannien ska vi som princip vara noga med att bibehålla och utveckla de transatlantiska och brittiska relationerna. Det finns alltid en tendens i EU att bli sig selv nok. Det är säkert oavsiktligt, men antingen är man med i klubben eller så är man inte med i klubben. Så måste det vara, men vi har starka intressen av goda relationer. Sverige är en tydlig röst för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Vi ska stå upp för våra egna intressen. Det är också viktigt. Jag brukar säga här i kammaren att man kan uttrycka åsiktsskillnader på ett civiliserat sätt. Man kan genuint tycka olika och uttrycka det med respekt för egna och andras ståndpunkter. Man måste inte falla för de enklaste retoriska figurerna; det är viktigt även i EU-samarbetet att vi gör på det sättet.

Jag talade med Mette Frederiksen, Danmarks statsminister, samma dag som synpunkterna om Grönland utdelades. Jag underströk för henne att jag tycker att hennes grundläggande attityd till frågan är alldeles riktig, sakligt sett. Det är Danmark och Grönland som fattar beslut om Danmark och Grönland. Men det gäller också att ta ned tonläget, träffa varandra och diskutera saker såsom om det finns utrymme att öka samarbetet på olika områden. I så fall ska man eftersträva det. Jag uttryckte vårt mycket starka stöd även när jag träffade henne igen häromdagen.

Det är viktigt att säga att det polska ordförandeskapet är helhjärtat och dedikerat. Jag har träffat Polens premiärminister Donald Tusk flera gånger bara de senaste veckorna nu före och efter jul. Det är otroligt viktigt att de skapar legitimitet och styrka i ordförandeskapet. Jag tror att de kommer att fortsätta ta även Fit for 55 på allvar. Det finns ibland en tendens att nya saker tar fokus. Lagstiftningsmässigt har vi lagt detta bakom oss, och nu ska det implementeras. Därför pratar vi mindre om det. Jag tog själv upp just detta med Ursula von der Leyen i Bryssel precis före jul.

Herr talman! Tack till statsministern för svaret! Jag tolkar det ändå som att Sverige kommer att fortsätta trycka på för att det verkligen ska bli verkstad av Fit for 55.

Jag var i Polen förra veckan och fick lite känslan av att man inte minst på grund av presidentvalet vill hålla låg profil när det gäller just klimatfrågan eftersom det är en fråga som splittrar landet väldigt mycket. Då gäller det verkligen att vi som vill driva på för klimatfrågan också gör det. Det blir än viktigare.

Jag tar svaret som att vi nu under våren kommer att se att Sverige driver på klimatarbetet så att det fortsätter i den hastighet som krävs med tanke på det allvarliga läge som är.

Herr talman! Jag tycker att det är en korrekt tolkning. Inte minst Sverige och Danmark, för att nämna Danmark än en gång, brukar understryka vikten av att inte släppa detta ur sikte nu bara för att de omedelbara, komplicerade förhandlingarna är avslutade.

Som jag ibland säger i den här kammaren: Allt är inte lika mycket i fokus varje gång, och nya problem tenderar att dra allt syre till sig. Polen kommer utan tvivel att lägga mycket stort fokus på stödet till Ukraina - för att de verkligen tycker så och är helt eniga om det men också, precis som antyds, för att de är oeniga i andra frågor inför ett presidentval.

Nationella val och nationell demokrati har betydelse även för EU. Det får man ha respekt för, och därför ska man inte lägga alla ägg i ordförandekorgen. Man ska inte på minsta sätt underskatta ordförandeskapet, men andra länder är också viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Herr talman! I rådsslutsatserna står det väldigt tydligt om vikten av UNRWA. Samtidigt representeras Sverige av en regering som skrotar stödet till UNRWA. Statsministern berättar att man dubblerar stödet, men UNRWA har en nyckelroll för att göra skillnad på plats.

Därför är jag för det första nyfiken på hur den här positionen diskuteras och tas emot i Europeiska rådet.

För det andra undrar jag om statsministern driver på för att få till ett vapenembargo mot Israel inom EU som svar på de krigsbrott som begås.

Herr talman! Jag tror att i den otroligt svåra situationen i Mellanöstern måste man, vad man än tycker politiskt om grundorsaker och vad som än står ens hjärta närmast, kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Man kan rikta kritik mot Israel för att de näst intill omöjliggör UNRWA:s viktiga arbete, även om man kan ha synpunkter på UNRWA i andra sammanhang. Man kan samtidigt göra vad man kan för att se till att det stöd som vi vill ge till Gazas civilbefolkning kommer fram. Då drog vi slutsatsen att svenska pengar - utökade svenska pengar - gör större nytta om de kanaliseras på ett annat sätt.

Olika länder gör olika bedömningar i den frågan. Det har inte riktats minsta kritik på något vis mot Sveriges agerande i rådskonstellationen. Framtiden får nog utvisa var pengarna gör störst nytta. Varje krona som nu kan nå fram till civilbefolkningen, parallellt med krav på Israel att underlätta tillgången till humanitär hjälp - allt detta är rätt samtidigt.

Herr talman! En punkt som var med i rådsslutsatserna handlade om EU:s roll i världen. Jag är nyfiken på vilka strategiska diskussioner som fyllde den punkten, inte minst utifrån mitt perspektiv som miljöpartist.

Jag menar att det finns ett behov och ett vakuum i fråga om vem eller vilka som tar ett ledarskap i den gröna omställningen och för både klimatet och miljön. Där har EU ett stort ansvar men också en stor möjlighet att gå före. Jag menar att EU har möjlighet att hitta och visa på olika vinn-vinnlösningar som kan vara gynnsamma för både klimat och natur och människor tillsammans med ekonomisk utveckling.

Om det här var något som fyllde rubriken EU:s roll i världen vill jag gärna höra hur den diskussionen fördes.

Herr talman! Det var ganska mycket så, skulle jag säga. Vi tycker säkert olika i många frågor ett snäpp ned, men ganska mycket tycker jag att det var så det beskrevs. Jag håller med om den beskrivningen.

Geografiskt sett var det väldigt mycket EU:s roll i världen i relation till USA, EU:s roll i världen i relation till Kina och EU:s roll i världen i relation till det globala syd, detta lite breda begrepp. Det var väldigt mycket där.

Inriktningsmässigt kretsade det mycket kring behovet av EU som en framgångsrik ekonomisk motor - konkurrenskraft, innovation och att uppfattas som en stark partner i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Det andra var EU:s förmåga att försvara sig själv. Det är helt avgörande, inte minst nu i ett läge där vi har goda skäl att tro att USA förväntar sig att europeiska Natoländer finansierar sitt eget försvar snarare än att amerikanska skattebetalare gör det.

Det tredje var förstås en trovärdig och framgångsrik klimatpolitik så att vi med kraft kan hävda, inte minst gentemot USA och Kina och afrikanska länder, att klimatpolitiken är en genuint gemensam angelägenhet.

Herr talman! Tack till statsministern för återrapporten!

Ja, EU:s stats- och regeringschefer möts i en minst sagt orolig tid. Europasamarbetet är viktigare än på mycket länge, ledarskapet i Europa likaså.

Saker förändras ju över tid. Jag minns att jag läste en bok av statsministerns föregångare Fredrik Reinfeldt, som beskrev möten i EU: Det kan vara lite svårt att veta när de börjar och slutar, men när Angela Merkel är i rummet vet man att de pågår. Den sortens personligheter har vi kanske inte i EU i dag. Därför blir andra möjligheter till ledarskap desto viktigare.

Här har regeringen och statsministern visat vägen i att samla den så kallade NB8-gruppen, nu senast i Sverige, för samtal om vilka saker som vi i Norden och Baltikum tillsammans kan sluta upp bakom. Det här är ett samarbete som i sin omfattning, vad gäller både antal länder och andel av befolkningen i EU, är högst beaktansvärt och respektingivande och någonting som påverkar på riktigt. Ju närmare vi kan komma varandra, desto bättre är det.

Kan statsministern beskriva hur det här har påverkat samtalen runt bordet, inte minst när man pratar om viktiga frågor som EU:s konkurrenskraft och EU:s plats i världen, stödet till Ukraina och motståndet mot de ryska hybridattackerna mot unionen?

Herr talman! Det är en intressant och svår fråga.

Utan att gå in på persondetaljer kan man väl säga att det är riktigt att det inte finns någon som har den självklara, nästan mytiska roll som det ofta beskrevs att Angela Merkel hade - även om en del policyer inte har åldrats helt väl, som det ofta är i politiken. Sedan ska man inte underskatta de stora länderna. De är naturligtvis fortfarande viktiga.

Det minskande relativa fokuset på enskilda beror också på att det är mycket mer inrikespolitiska problem i många länder. Det är klart att ett land som Frankrike, som är tungt och viktigt men har en väldigt komplicerad inrikespolitik, får svårare med genomslag. Tyskland som har en regeringskris mitt i allt detta får svårare med ledarskapet.

Polen växer fram i ledarskap med en stabil regering som är starkt för EU-samarbetet och har tydliga prioriteringar.

Jag tycker också att det nordisk-baltiska utan att förhäva sig har tagit en del av det syret. Vi förbereder oss väl och samarbetar tätt, oavsett nationella regeringar. Våra nationella regeringar blandar höger och vänster ganska glatt men samarbetar bra i EU. Kriget mot Ukraina har också gjort att fokus på frågor där vi har väldigt stark samsyn har ökat. Det gäller behovet av att vara sparsam och prioritera om ibland och synen på det transatlantiska samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Allt detta gör att det nordisk-baltiska samarbetet står starkt. Det är ingen slump att jag för en timme sedan hade en presskonferens med Jens Stoltenberg och presenterade de nordiska och baltiska statsministrarnas gemensamma uppdrag till honom att skriva en ny Stoltenbergrapport om hur vi säkerhetssamarbetar inom ramen för Nato.

Jag tycker att vi utan att förhäva oss står starka i detta, och det är kanske inte enbart en nackdel att det inte är en person som symboliserar EU-samarbetet. Vi har också en stark kommission och en stark kommissionsordförande i form av Ursula von der Leyen.

Herr talman! Det är förvisso så att en stark union byggs av många olika beståndsdelar, och den nordisk-baltiska kretsen är en viktig sådan. Ju mer sammansvetsade vi är, desto bättre förutsättningar har vi att få genomslag för de frågor som är viktiga för oss. I dessa tider är det till och med så att de tre kronorna plockas bort ur det danska riksvapnet. Det är goda nyheter för dem av oss som inte riktigt hämtat sig från Stockholms blodbad.

Men i detta finns det någonting större. Det finns en form av samling kring saker som är viktiga för oss. Det kan också vissa gånger vara så att vi behöver ett uppvaknande, inte minst med den information och kunskap vi får från våra baltiska kollegor. De känner det ryska hotet bättre än många andra gör eftersom de en gång i tiden varit på andra sidan järnridån, fast med den best som vi nu jobbar för att försvara oss emot.

Vilka frågor kommer vi i Sverige att behöva ompröva för att kunna vara en del av det här samarbetet och bidra till ledarskapet i Europeiska unionen?

Herr talman! Jag måste i rättvisans namn säga att inte heller Stockholms blodbad var uppe till diskussion på Europeiska rådets sammanträde.

Skämt åsido - det finns några saker att understryka här. En sådan viktig sak belystes väl vid det möte som Finland, Sverige, kommissionen, Italien och Grekland hade uppe i finländska Lappland, nämligen vårt behov av att förstå sydeuropeiska säkerhetsperspektiv. Vi är av naturliga skäl väldigt fokuserade på Ukraina. Det är Italien och Grekland också. De är solida. Men de har även en annan utsikt. De tittar söderut över Medelhavet mot norra Afrika, flyktingströmmar och dysfunktionella regeringar på andra platser.

Vi ägnar inte alltid full uppmärksamhet åt den frågan. Det ska vi erkänna. Vi måste förstå andras perspektiv om de ska förstå våra. Samma sak gäller gentemot USA. Vi måste förstå USA:s säkerhetsproblem i Asien om vi ska få USA att bry sig om våra problem i Europa.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsministern för redogörelsen och för det ledarskap som Sveriges regering visat gällande stödet till Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Under Europeiska rådets möte behandlades frågor om omvärlden och frågor av avgörande betydelse för Europas säkerhet. Jag vill särskilt uppmärksamma slutsatserna om Syrien efter Assadregimens fall. Europeiska rådet betonade vikten av en inkluderande och syriskledd politisk process i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2254 samt behovet av att säkerställa mänskliga rättigheter och skyddet för religiösa och etniska minoriteter. Samtidigt är det tydligt att kristna och andra religiösa minoriteter fortfarande riskerar att utsättas för förföljelse och marginalisering i den instabila situation som råder.

Mot bakgrund av detta skulle jag vilja fråga statsministern: Behandlades situationen för kristna och andra religiösa minoriteter specifikt under mötet? Vilka konkreta initiativ ser statsministern att det behövs för att säkerställa skyddet för dessa grupper, så att det blir en prioriterad del av den syriska återuppbyggnadsprocessen? Håller statsministern med om att skyddet av dessa grupper inte bara är en fråga om mänskliga rättigheter utan faktiskt också en avgörande faktor för att skapa hållbar fred och stabilitet i regionen?

Herr talman! I de maningar som nu riktas till den nya syriska regimen är det många som nämner alla de här sakerna. Man ser både de goda tecknen - att det är ordnade former och såvitt vi kan se ett respektfullt bemötande - men man ser också de väldigt stora riskerna givet den historiska kontexten. Det som ofta nämns är naturligtvis behandlingen av kvinnor, behandlingen av den kristna minoriteten och behandlingen av andra minoriteter. Givet just Syriens mycket speciella moderna historia finns det all anledning att bekymra sig över både kristna och andra minoriteter just nu.

Jag skulle säga att juryn är ute. Jag har just nu ingen annan bild än att vi måste följa detta noga av många skäl - både av "skäl på plats" och för att vi ser risken för flyktingströmmar åt många olika håll. Det här är viktiga frågor som alla var angelägna om att följa, men ingen drog några förhastade slutsatser.

Herr talman! I Europeiska rådets slutsatser uttrycker man också djup oro över situationen i Venezuela. Människorättsbrott, politiska fängslanden och valfusk har underminerat frihet och demokrati. Trots detta har nu Nicolás Maduro återinstallerats efter ett val som präglades av omfattande fusk och förtryck av dem som kämpar för frihet och rättvisa.

Mot bakgrund av detta skulle jag vilja fråga hur EU nu avser att agera för att säkerställa ett kraftfullt svar. Jag undrar också vilka ytterligare sanktioner som kan införas och vilket stöd till Venezuelas civilsamhälle som Sverige och EU kan bidra med för att ge hopp och stöd till det venezuelanska folket i dess strävan efter demokrati och rättvisa.

Herr talman! Jag tror inte att Sverige har tagit ställning till egna bilaterala saker, i varje fall inte än. Vi kan återkomma i den frågan.

Detta var som bekant uppe på Europeiska rådets möte, och det framfördes stark kritik. Det blev dock ingen lång diskussion. När vi pratade om stora delar av världen noterade vi bara att väldigt mycket går åt fel håll här. Men som framgick riktades stark kritik mot hur Venezuela nu agerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Herr talman! Jag tackar statsministern för rapporten.

Nu firar vi att Sverige varit medlem i Europeiska unionen i 30 år. Det är stort för en liberal. När vi blev medlemmar var Sverige starkt delat mellan ja och nej, men nu är svenska folkets stöd för EU-medlemskapet rekordhögt, högre än i många andra länder. Anledningen är förstås att medlemskapet har blivit en riktig vinstlott för Sverige på många områden. Men det är inte bara det - jag tror att omvärldsläget gör att många inser hur viktigt det är att vårt land är en del av något större, särskilt när vi lever i en så osäker och orolig tid. Precis som har sagts här i dag är EU-medlemskapet viktigare än på mycket länge.

I dag är det många länder som arbetar hårt för att bli medlemmar i unionen och som aktivt väljer att söka sig till EU. Vi har vid tidigare tillfällen diskuterat både Moldavien och Georgien i detta sammanhang samt inte minst Ukraina. Jag är verkligen stolt över det arbete som den svenska regeringen gör på den fronten. Men det finns fler länder att nämna, och Montenegro och Albanien är de som har kommit längst. Där sker det stora framsteg när det gäller rättsstaten, grundläggande rättigheter och kampen mot korruption, men mer krävs.

Jag vill passa på att fråga statsministern hur han bedömer möjligheterna till att få nya EU-medlemsländer under de närmaste åren. Jag undrar om det på allvar förs några diskussioner i regeringschefskretsen om hur EU behöver reformeras inför en fortsatt utvidgning. Här finns saker vi behöver göra.

Herr talman! Det var bra att det här uppmärksammades. Vi är ibland lite sparsamma med sådana här firanden i Sverige. Jag var faktiskt själv i Wien för att tillsammans med Österrikes förbundskansler Karl Nehammer uppmärksamma Sveriges och Österrikes EU-inträde. Vi hälsade till våra finländska vänner, som kom in i EU samtidigt. Allt det här skulle ha skett tillsammans med Ursula von der Leyen. Hon drabbades dock av lunginflammation, så vi fick klara oss utan henne den gången.

Det här är stort och viktigt. Det är klart att man aldrig är bättre än just nu. Att man ska fira de 30 åren tycker jag är rätt och riktigt. Men hur bra vi är prövas nu. Sedan är olika länder lite olika lagda för firanden av olika slag.

När det gäller nya medlemmar är det ingen tvekan om att det både i västra Balkan och i Ukraina och Moldavien finns starka kandidater. Vi har alla tät kontakt med Ukraina. Jag har också tät kontakt med Maia Sandu i Moldavien. Moldavien gör just nu otroligt imponerande framsteg lite grann i skuggan av Ukraina. Det är extremt hårt utsatt av ständiga ryska försök. Nu har Ryssland misslyckats två gånger.

Ryssland misslyckades med att vinna folkomröstningen mot EU, så att säga. Det misslyckades med presidentvalet. Nu kommer det säkert att lägga ned sin kraft på parlamentsvalet i stället. Moldaverna är ett otroligt tappert folk. De ger verkligen Rysslands hybridkrig ett geografiskt ansikte. Där händer det mycket.

Det är ingen hemlighet att vi just nu kan vara överens om att vi har en meritbaserad process. Vi ser framstegen. Vi ser också varför framstegen måste göras. Jag tror att det finns en ganska begränsad lust att ta in länder om man inte känner sig ganska säker på stabiliteten i det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 19 december

Det är av historiska skäl en varierande grad av entusiasm i utvidgningspolitiken, ibland av praktiska skäl. Ska man omedelbart komma in i sammanhållningspolitiken och i jordbrukspolitiken får det stora konsekvenser. Men så här långt tycker jag att det går ganska bra.

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Min andra fråga blir på samma tema. Jag håller med statsministern om att det är viktigt att det är en meritbaserad process. Vi har sett exempel där det inte har blivit bra där länder som blivit medlemmar inte har gjort det som de borde ha gjort innan medlemskapet.

På det temat har jag en fråga om Serbien. Där pågår fortfarande förhandlingar. Men man kan också se att den serbiska regeringen väljer att närma sig Ryssland, och det görs inga egentliga framsteg i förhandlingarna. Förs det några diskussioner om att avbryta förhandlingsprocessen? Det vore intressant att höra lite om det. Det är min fråga.

Sedan vill jag bara innan jag lämnar över ordet till statsministern säga att vi faktiskt kan fira medlemskapet hela året.

Herr talman! Vi ska fira hela året, framför allt om vi dessutom lyckas göra bra saker under året. Då har vi extra goda skäl att fira både de 30 åren och det pågående året. Det är helt sant.

Tittar man på västra Balkan ser man att Serbien är ett otroligt viktigt land. Det är svårt att se på västra Balkan och tänka bort Serbien. Samtidigt är det ganska bekymmersamma saker som händer i Serbien.

Det har en bekymmersam relation till Ryssland. Det har en bekymmersam retorik mot sina grannar. Det finns mycket som oroar där. Men vi har inte diskuterat att avbryta förhandlingsprocessen.

Olika länder har återigen, som det ofta är i Europa, av historiska och geografiska skäl olika relation till andra. Vi tycker ibland att det är så självklart. Nu är Norge inte ett EU-land, men vi har relationen till Danmark och Finland. Den är så tajt och självklar.

I andra delar av Europa har man samma relation fastän till andra länder, eller tvärtom på grund av grannskap och historiska misshälligheter mellan länder. Det är komplicerat. Men processen avbryts inte just nu i varje fall.

Återrapporteringen var härmed avslutad.